Denna förteckning är inte uttömmande.
Evenemangen bör sändas via webb-tv för att se till att de når ut till en bred allmänhet och görs tillgängliga för så många europeiska medborgare som möjligt. Resultaten av evenemangen skulle bidra till en utvärdering av politiken.
Rättslig grund:
Lägg till följande text:
Pilotprojekt enligt artikel 58.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
Motivering:
I och med covid-19-krisen kommer det fortsatt att krävas en anpassning av de två gemensamt fastställda huvudprioriteringarna för vårt mandat: den ekologiska omstä llningen och den digitala omstä llningen. Europa kommer inte att klara av den ena utan den andra. För att återhämtningen ska lyckas måste de båda omställningarna göras i tid. Det krävs därför ett starkt engagemang från alla berörda parter, åtföljt av en övervakningsmekanism i form av en struktur för den gröna digitala alliansen.
=-=-=-=-=-=-=-=-=-==-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-==-=-=-=
Förslag till ändring 48
=== JURI/6412 ===från Utskottet för rättsliga frågor
--- SECTION III — COMMISSION
Lägg till följande: PP 02 21 01
Budget 2020 Budgetförslag 2021 Rådets ståndpunkt 2021 Skillnad Nytt belopp
Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar
P P 02 21 01 400 000 200 000 400 000 200 000
Reserv
Totalt 400 000 200 000 400 000 200 000
Rubrik:
Pilotprojekt — Smarta kontrakt – Europeiska standarder för automatiserade transaktionsprotokoll för genomförande av kontrakt
Anmärkningar:
Lägg till följande text:
Syftet med detta pilotprojekt är att bedöma den tekniska och rättsliga genomförbarheten av en användning av smart avtalsteknik i hela Europa och fastställa krav för smarta avtalsprotokoll så att smarta kontrakt kan utgöra rättsligt giltiga kontrakt enligt medlemsstaternas avtalsrätt. Detta pilotprojekt bör därför bedöma vilka krav som måste uppfyllas för att smarta kontrakt ska iaktta principerna i europeisk avtalsrätt och för att de europeiska medborgarnas och konsumenternas intressen ska skyddas.
Rättslig grund:
Lägg till följande text:
Pilotprojekt enligt artikel 58.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
Motivering:
Smarta kontrakt är automatiserade transaktionsprotokoll baserade på distribuerad databasteknik som styr verkställandet av avtalsvillkoren. I takt med att användningen av sådan teknik ökar är det också nödvändigt att klargöra kraven på smarta kontrakt för att säkerställa att de till fullo överensstämmer med principerna i europeisk avtalsrätt. Ett EU-pilotprojekt skulle undersöka gemensamma krav i hela unionen och förhindra fragmentering av den digitala inre marknaden när det gäller smarta kontrakts giltighet.
=-=-=-=-=-=-=-=-=-==-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-==-=-=-=
Förslag till ändring 190
=== ITRE/5034 ===från Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
--- SECTION III — COMMISSION
Lägg till följande: PP 02 21 01
Budget 2020 Budgetförslag 2021 Rådets ståndpunkt 2021 Skillnad Nytt belopp
Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar
P P 02 21 01 4 000 000 2 000 000 4 000 000 2 000 000
Reserv
Totalt 4 000 000 2 000 000 4 000 000 2 000 000
Rubrik:
Pilotprojekt – Effekten av energieffektiva och solenergiproducerande fordon p å nätkapaciteten och laddningsinfrastrukturen
Anmärkningar:
Lägg till följande text:
Utbyggd laddningsinfrastruktur och ökad nätkapacitet är viktiga frågor för att EU:s gröna giv ska lyckas.
På efterfrågesidan kan detta förbättras genom att både fordons energieffektivitet och inbyggda elproduktion ökas. I studier nämns både fordons energieffektivitet och innovationer avseende nät- och laddningsinfrastruktur med hjälp av smarta laddningslösningar. Inga studier har dock kopplat samman fordons energieffektivitet, fordons energiproduktion och inverkan på laddningsinfrastruktur och i pilotprojekt testat detta under verkliga förhållanden. I EU:s gröna giv anges att det behövs 1 miljoner laddningsstationer för att hålla jämna steg med införandet av elfordon. Med fokus på energieffektivitet och inbyggd solenergiproduktion kan efterfrågan på denna laddningsinfrastruktur minska. Politiken kan sedan anpassas till denna möjlighet. Tidiga studier visar lovande resultat. Om fordons energieffektivitet ökar med 20–40 % minskar energibehovet med nästan 60 %. Dessutom har en nätoperatör i Nederländerna visat att investeringarna i laddningsinfrastruktur för elfordon kan minska med över 30 %.
Detta till följd av att självladdande energieffektiva fordon kan laddas snabbt, även med 220–230-voltsnät.
Forsknings- och teknikorganisationers energiflödesmodeller kan användas för att fastställa denna effekt mer i detalj.
Syftet med detta pilotprojekt är att bedöma personbilars, kollektivtrafikfordons och leveransfordons energieffektivitet (uttryckt i antal körda kilometer per förbrukad kWh) och potentialen för inbyggd solenergiproduktion genom att testa fall av verklig användning. Detta pilotprojekt kommer att vara ett av de första experimenten med inbyggd solenergiproduktion i större omfattning med olika metoder och på olika platser. Vilket laddningsbehov som varje fordon visar sig ha kan utg öra underlag för att stärka EU:s politik för att ytterligare och snabbare minska utsläppen från transporter. En sådan anpassad politik kan dessutom stimulera utvecklingen av EU:s värdekedjor för inbyggd solenergiproduktion, vilket i sin tur kan öka sysselsättningsmöjligheterna.
En jämförande studie kommer att genomföras om laddningsbehoven hos fordon med hög och låg energieffektivitet. Fordonen ska ha jämförbara specifikationer i fråga om personkapacitet, last eller volym. Förutom energieffektivitet ska även energiproducerande och icke-energiproducerande fordon bedömas. Fordons energiproducerande potential varierar från plats till plats, och därför kommer olika platser i EU att utvärderas med särskild inriktning på länderna i södra och östra Europa.
Slutligen ska man bedöma hur mängden och avståndet mellan element i laddningsinfrastrukturen ska kunna minskas. Sammanfattningsvis kan detta pilotprojekt ge insikter om effekterna av fordons effektivitet och inbyggda solenergiproduktion, vilket kan tillföra utformningen av EU:s politik mervärde när det gäller möjliggörandet av elfordon och främjandet av EU:s värdekedjor och sysselsättningen inom detta område.
Rättslig grund:
Lägg till följande text:
Pilotprojekt enligt artikel 58.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
Motivering:
Förslaget syftar till att utvärdera sambandet mellan energiomvandlingsekonomin och fordons inbyggda solenergiproduktionskapacitetet och energibehov från laddningsinfrastruktur. Energieffektivitet i kombination med inbyggd solenergiproduktion i ett fordon har en positiv inverkan på batteriets räckvidd, laddningshastigheten (i km/h) och kommer att minska ägarens behov av laddning från elnätet för sin energiefterfrågan.
=-=-=-=-=-=-=-=-=-==-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-==-=-=-=
Förslag till ändring 128
=== IMCO/6357 ===från Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
--- SECTION III — COMMISSION
Lägg till följande: PP 02 21 01
Budget 2020 Budgetförslag 2021 Rådets ståndpunkt 2021 Skillnad Nytt belopp
Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar
P P 02 21 01 3 000 000 1 500 000 3 000 000 1 500 000
Reserv
Totalt 3 000 000 1 500 000 3 000 000 1 500 000
Rubrik:
Främja digitaliseringen av den offentliga sektorn och den gröna omställningen i Europa med hjälp av en
Pilotprojektet innebär att det föreslås att bidrag från kommissionen tilldelas en eller flera icke-statliga organisationer för att stödja initiativ som syftar till att snabbt avlägsna barnpornografi på internet. Det är viktigt att hjälpa organisationer som redan arbetar med proaktiva åtgärder för att bygga plattformar och paraplyorganisationer i syfte att samarbeta i alla medlemsstater. Om de berörda parterna får mer medel kommer de att kunna samarbeta mer effektivt för att förhindra att denna typ av material sprids. Detta pilotprojekt kommer att stödja samarbete mellan aktörer när det gäller utbildning av personal, utveckling av digital information och utbyte av information för att upptäcka och avlägsna potentiellt skadligt material. Eftersom kommunikationen på detta område måste vara säker och snabb bör motsvarande lösningar också stödjas.
Mål:
Detta pilotprojekt syftar till att stödja de offentliga förvaltningarna i antagandet av kostnadseffektiva och flexibla digitala lösningar genom att införa GovTech-ekosystemet i den europeiska offentliga sektorn.
Genom att tillämpa och sprida GovTech-plattformsmodellen kan de offentliga förvaltningarna i hela Europa enklare samarbeta för att hantera gemensamma utmaningar och på ett mer kostnadseffektivt sätt anpassa befintliga projekt till sina individuella behov. Detta inbegriper, där så är möjligt, användning av licensiering med öppen källkod.
Användningen av GovTech-modellen i EU-27 skulle innebära stordriftsfördelar för både offentliga förvaltningar och leverantörer av digitala tjänster, såsom anges i den nya strategin för små och medelstora företag (2020). Dessutom skulle detta projekt bidra till att utveckla den europeiska GovTech-marknaden och hjälpa den offentliga sektorn att snabbt och effektivt få tillgång till skräddarsydda digitala lösningar. Genom att skapa ett nav för olika offentliga förvaltningar kommer deltagande företag och medborgare att kunna samarbeta och utbyta idéer, bästa praxis kan spridas och projektkostnaderna delas, vilket ökar interoperabiliteten och det gränsöverskridande samarbetet.
Samtidigt skulle leverantörer, särskilt europeiska små och medelstora företag och nystartade företag som erbjuder miljövänlig spetsteknik eller innovativa lösningar, få erkännande som betrodda partner när det gäller att tillhandahålla moderna digitala lösningar för offentliga tjänster. Projektet bör utvecklas med hjälp av de senaste standarderna för tjänsteutformning och i dialog med ett brett spektrum av intressenter, däribland offentliga organ och små och medelstora företag från hela EU.
Moderniseringen av de offentliga förvaltningarna skulle stödjas i hela EU genom att insatserna utökas för att genomföra Europas gröna omställning med stöd av ett effektivare antagande av innovativa lösningar. Det är också ett viktigt verktyg för att engagera EU-medborgarna.
Initiativet syftar vidare till att stödja kommissionens mål att stimulera en digital omvandling som gynnar alla, däribland medborgare och företag. Om det genomförs fullt ut kommer projektet att på ett positivt sätt bidra till uppnåendet av följande EU-mål: a) en digital strategi, b) en industristrategi och c) den europeiska gröna given. Initiativet utgör också ett viktigt bidrag till den nya handlingsplanen för e-förvaltning, för vilken förberedande arbete redan pågår, liksom ett svar på de ökande digitala behoven.
Den innovativa GovTech-plattformen och de lösningar som tillhandahålls av kostnadseffektiva och miljövänliga företag kommer att bidra ytterligare till EU:s ekonomiska återhämtning, som är av avgörande betydelse i förbindelse med situationen efter covid-19.
Projektet kommer att uppnå sina mål genom att kombinera uppifrån och ned-verksamhet och nedifrån och upp-verksamhet och en direkt undersökning av medborgarnas synpunkter.
Uppifrån och ned-verksamhet:
Denna åtgärd engagerar de offentliga förvaltningarna i en framtidsstudie för att främja en harmonisering av deras strategier och färdplaner för genomförandet av digitala lösningar. Projektet kommer därmed att stödja effektiviseringen av offentliga tjänster och bidra till en hållbar omställning i Europa. En strategi baserad på olika scenarier, i kombination med utbyte av positiva erfarenheter, kommer att användas för att visa dynamiken i ett snabbt föränderligt ekosystem. Den kommer också att visa var offentliga myndigheters användning och gemensamma inköp av digitala lösningar kan skapa nya möjligheter för små och medelstora företag och nystartade företag. Denna analys kommer att stödja insatserna för att använda digitala lösningar inom den offentliga förvaltningen i syfte att uppnå EU:s strategiska mål, däribland kampen mot klimatförändringar och främjandet av den digitala omställningen.
Nedifrån och upp-verksamhet:
Denna åtgärd kommer att utnyttja det snabbt växande GovTech-ekosystemet för att samla in idéer som hjälper de offentliga förvaltningarna att anta digitala lösningar. Den kommer att stödja utvecklingen eller användningen av en gemensam plattform för att hantera utmaningar och göra det möjligt för andra offentliga förvaltningar att bidra till eller ingå i ett konsortium som hanterar en specifik utmaning samt att erhålla lösningar från leverantörer. Under pilotfasen ska åtgärden inriktas på idéer till stöd för ett eller flera av EU:s mål enligt de strategiska dokument som kommissionen lade fram 2020.
Till exempel: Den digitala innovationsutmaningen, som inleddes genom pilotprojektet ”Återanvändning av digitala standarder för att stödja små och medelstora företag”, och godkändes inom ramen för budgeten för 2019, kan användas som inspirationskälla eftersom detta format har visat sig vara effektivt för att involvera en mångfald aktörer och samla in innovativa idéer(*).
Direkta undersökningar bland medborgarna:
Utöver ovannämnda verksamhet, ska denna åtgärd också använda innovativa metoder för utformning av tjänster för att ta hänsyn till medborgarnas synpunkter i ovan nämnda arbetsflöden. Denna allomfattande strategi strävar efter att visa hur medborgarna uppfattar de nya möjligheter som digitala lösningar erbjuder när det gäller att effektivisera kommunikationen mellan förvaltningarna och medborgarna, eller bekämpa klimatförändringarna, liksom de offentliga förvaltningarnas roll i denna process.
============
(*) Den digitala innovationsutmaningen har genererat mer än 6 000 besök på webbplatsen
kontakter med mer än 1 500 små och medelstora företag och nystartade företag
en dialog med mer än 320 små och medelstora företag, t.ex. i workshoppar, e-post, informationsmöten mer än 100 registreringar till utmaningen (30 % konvertering)
mer än 49 fullständiga ansökningar med innovativa idéer om återanvändning av lösningar från EU-program (50 % konvertering); de viktigaste idéerna rör (1) mobilitet/smarta städer (2) cybersäkerhet och (3) finansteknik.
mer än 10 ansökningar kommer att väljas ut och erbjudas att delta i ett kreativt bootcamp
Motivering:
De idéer som utgör kärnan i förslaget har redan visat sig framgångsrika inom ramen för ett pilotprojekt i Polen, Danmark och Litauen. Jämfört med traditionella upphandlingsförfaranden visade pilotprojektet betydligt större deltagande av små och medelstora företag (22 gånger fler små och medelstora företag deltog jämfört med små och medelstora företags deltagande i traditionella anbudsförfaranden) och kostnadsbesparingar för offentliga myndigheter (i ett projekt var slutkostnaderna 98 % lägre än de anbud som lämnades in av multinationella konkurrenter). Exemplen visar att, med lika villkor och ett enkelt system för deltagande, kan europeiska små och medelstora företag erbjuda bästa möjliga och överkomliga digitala
lösningar.
=-=-=-=-=-=-=-=-=-==-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-==-=-=-=
Förslag till ändring 591
=== GUE//8083 ===från Gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster --- SECTION III — COMMISSION
Lägg till följande: PP 02 21 01
Budget 2020 Budgetförslag 2021 Rådets ståndpunkt 2021 Skillnad Nytt belopp
Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar
P P 02 21 01 500 000 250 000 500 000 250 000
Reserv
Totalt 500 000 250 000 500 000 250 000
Rubrik:
Pilotprojekt – Studie om anställningsavtal för forskare i Europeiska unionen
Anmärkningar:
Lägg till följande text:
Studien ska identifiera och karakterisera anställningskontrakt för forskare i Europeiska unionen, särskilt med beaktande av akademisk examen, typ av kontrakt, antal forskningsår, karriärmöjligheter, möjlighet till framsteg, tillgång till finansiering och typ av finansiering (offentlig/privat) osv. Med tanke på att arbetstagarnas arbetsvillkor påverkar deras resultat och uppnådda resultat bör studien analysera graden av otrygghet inom forskning och vetenskap och göra en jämförelse mellan medlemsstaterna.
Rättslig grund:
Lägg till följande text:
Pilotprojekt enligt artikel 58.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
Motivering:
År 2005 utvecklades den europeiska stadgan f ör forskare, där det konstateras att investeringar i vetenskap, kunskap och avancerad utbildning av mänskliga resurser är en nyckelfaktor för att främja den ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingen i alla länder i Europeiska unionen. Sedan dess har det gått många år, men det har konstaterats att forskarnas otrygghet har ökat, med osäkra anställningsavtal, ofta i form av forskningsbidrag som varar i flera år eller årtionden.
=-=-=-=-=-=-=-=-=-==-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-==-=-=-=
Förslag till ändring 191
=== ITRE/5035 ===från Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
--- SECTION III — COMMISSION
Lägg till följande: PP 02 21 02
Budget 2020 Budgetförslag 2021 Rådets ståndpunkt 2021 Skillnad Nytt belopp
Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar
P P 02 21 02 500 000 250 000 500 000 250 000
Budget 2020 Budgetförslag 2021 Rådets ståndpunkt 2021 Skillnad Nytt belopp Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar
Reserv
Totalt 500 000 250 000 500 000 250 000
Rubrik:
Pilotprojekt – Studie om villkoren för medborgarnas tillgång till och användning av digital teknik: ATT KUNNA INKLUDERA
Anmärkningar:
Lägg till följande text:
Syftet med denna studie är att förstå de svårigheter som medborgarna ställs inför när det gäller tillgång till och användning av ny digital teknik. Många hushåll har ekonomiska svårigheter, och tillgång till och användning av sådan teknik innebär bland annat investeringar i utrustning, betalning av nätverkstjänster eller tekniska tjänster som är utom räckhåll. Studien bör syfta till att ringa in och beskriva svårigheterna för att kunna vidta lämpliga politiska åtgärder för att komma till rätta med dem.
Rättslig grund:
Lägg till följande text:
Pilotprojekt enligt artikel 58.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2 013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
Motivering:
Innovationen inom sektorn för digital teknik leder ständigt till en förändring av hur medborgarna kommunicerar, delar, konsumerar och till och med beter sig, och till nya sociala och ekonomiska relationer.
Den kan förbättra medborgarnas tillgång till information och kultur och ge dem ett bredare och mer varierat utbud av offentliga och/eller kommersiella produkter och tjä nster. Men trots denna potential finns det stora skillnader i tillgången till denna teknik mellan länder, medborgare och företag, vilket är viktigt att förstå.
=-=-=-=-=-=-=-=-=-==-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-=-==-=-=-=
Förslag till ändring 449
=== TRAN/5520 ===från Utskottet för transport och turism
--- SECTION III — COMMISSION
Lägg till följande: PP 02 21 03
Budget 2020 Budgetförslag 2021 Rådets ståndpunkt 2021 Skillnad Nytt belopp
Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar
P P 02 21 03 800 000 400 000 800 000 400 000
Reserv
Totalt 800 000 400 000 800 000 400 000
Rubrik:
Pilotprojekt – Ett gemensamt europeiskt järnvägsområde – Prototypkorridoren München-Verona
Anmärkningar:
Lägg till följande text:
Syftet med detta pilotprojekt är att tillhandahålla stöd, kunskap och, i ett senare skede, ovärderliga
lärdomar för att påskynda det pågående fullbordandet av det gemensamma europeiska järnvägsområdet.
Pilotprojektet bör identifiera och åtgärda brister i järnvägsekosystemet genom att analysera en utvald rutt med hjälp av en helhetsstrategi som är inriktad på gränsöverskridande verksamhet.
Den rutt som väljs för pilotprojektet bör vara sträckan mellan München och Verona. Tre medlemsstater (DE/Bayern, AT/Tyrolen och IT/Venetien) deltar utmed sträckan, som omfattar ett av flaggskeppsprojekten för uppförande av gränsöverskridande infrastruktur inom ramen för TEN-T-projektet: Brennerbastunneln.
Helhetsstrategin bör säkerställa att alla aspekter och behov identifieras och beaktas på lika villkor. Syftet är att täcka hela transportkedjan: alltifrån kunder, transportföretag och järnvägsföretag till infrastrukturförvaltare och tillsynsorgan.
Huvudsyftet är att fastställa en gemensam uppsättning regler för korridorinfrastrukturen som spänner över tre jurisdiktioner och undanröja de hinder som detta medför för järnvägstrafiken. Denna typ av gemensamma arrangemang tas inte upp i gällande lagstiftning. De åtgärder som krävs för att förbereda detta, och som skulle kunna gynna annan europeisk infrastruktur, bör omfatta följande:
Obligatoriska krav på att delta i gemensamt beslutsfattande inom järnvägstrafiken och att ingå bindande resultatavtal mellan alla berörda parter i en (multimodal) godstransport på järnväg.
Strategisk tilldelning av järnvägsinfrastrukturkapacitet för olika typer av trafik (dvs. flera år i förväg), i detta fall särskilt för internationell godstrafik på järnväg, med beaktande av de övergripande behoven och kraven i Italien, Österrike och Tyskland samt alternativa vägtransporter över Alperna.
Kapacitetsförvaltning och trafikledning på nivån för den föreslagna korridoren, t.ex. genom att säkerställa styrning eller utse en överstatlig enhet som ansvarar för att fastställa och införa sådana regler och förfaranden på ett bindande sätt.
Krav på gemensamt beslutsfattande av regleringsorgan på järnvägsområdet i fråga om internationell trafik, som går utöver de bestämmelser om samarbete mellan regleringsorgan som anges i artikel 57 i direktiv 2012/34/EU.
Gemensam centraliserad och automatiserad trafikstyrning, inbegripet gränssnitt med system för fastlagda tågvägar/signalsystem, på nät som tillhör olika järnvägsinfrastrukturförvaltare.
Den metod som framkommer under arbetets gång kommer att dokumenteras noggrant, vilket betyder att projektet kommer att gå längre än att ta fram en metod för optimering av pilotsträckan i syfte att tillhandahålla en europeisk riktlinje för bästa praxis som eventuellt kommer att kunna tillämpas inom hela det gemensamma europeiska järnvägsområdet.
Rättslig grund:
Lägg till följande text:
Pilotprojekt enligt artikel 58.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
Motivering:
Trots ökade fraktvolymer har andelen godstransporter på väg och järnväg varit i stort sett oförändrad under de senaste 20 åren. Om man tittar på framtida prognoser förväntas vägtransporterna behå lla sin dominerande
Trots ökade fraktvolymer har andelen godstransporter på väg och järnväg varit i stort sett oförändrad under de senaste 20 åren. Om man tittar på framtida prognoser förväntas vägtransporterna behå lla sin dominerande