Ökad tilltro till sin egen förmåga i rollen som förälder

På frågan om vad informanterna menar att COPE föräldrastödsprogram vill åstadkomma, lyfter samtliga informanter bland annat fram att de genom COPE vill arbeta med att stödja föräldrar i sitt föräldraskap. De beskriver även att de arbetar med att stärka föräldrar i sin roll som förälder genom att han eller hon ska bli införstådd med sin egen kapacitet.

Så jag tror på det här att stärka dem och våga: ” Det är du som har huvud- rollen …ja i ditt barns liv. För det är du som är den viktiga”. Sen är vi andra (övrigt nätverk, egen kommentar) också viktiga det är inte det. Men att man inte förringar sig själv som förälder. – Monica

Det är att ge föräldrarna kunskap…och se sina egna förmågor. /…/De har ju

så mycket…alla föräldrar har ju liknande problem men kan så mycket själv. Fast ibland kan de inte riktigt se själva vad de kan och vissa föräldrar är duktiga på något och andra duktiga på någonting annat. – Susanne

30

Och mammor fick lov att känna sig duktiga. Det var ju vissa då som: ”Åh, barnen

ville inte sova på kvällen och så”. Så var det någon mamma som man vet har det skit i vissa andra lägen liksom: ”Ah men går det inte bra för dig? Men jag gör så här och så här och det funkar [betonar].” Alltså bara det här att få lov att vara duktig, ha en [betonar]sak som funkar här i världen. Det tycker jag var en stor vinst att de fick lov att vara duktiga. Det gjorde ju också sen att de vågade och berätta om misslyckanden. - Emilia

Att bli säkrare på sin föräldraroll skulle jag säga. Att stärka föräldrarna och att lära att kontrollera sig…mycket handlar om det. - Gunilla

Empowermentbegreppet kommer från latinets potere, vilket handlar om att vara i stånd till (Starrin och Jönsson (2000). Vi menar att det finns en koppling mellan denna betydelse och hur verksamma kursledare inom COPE föräldrastödsprogram praktiskt arbetar. De verksamma kursledarna ger uttryck för hur de försöker få föräldrarna att bli medvetna om vilka kunskaper de själva besitter. Det handlar även om att föräldrarna ska få förståelse för vilka möjligheter som finns att påverka en förändring i positiv riktning i sin roll som förälder. Gleichmann (2004) talar om att under 1950-talet var samhällets tilltro till föräldrars egen förmåga att uppfostra sina barn liten, till att under 1990-talet övergå till just att sätta en större tilltro till föräldrarnas egen förmåga av att vara en kompetent förälder. Informanternas ovanstående citat menar vi går i linje med Paynes (2002) ståndpunkt utifrån empowermentbegreppet. Han beskriver att begreppet handlar om att hjälpa klienten, i detta fall föräldern, att inbringa ett större självförtroende så att han eller hon upplever en större tilltro till sin egen förmåga, att nå de målsättningar som hon eller han sätter upp. Informanterna talar just om komponenter som kan tolkas som ett sätt att vilja stärka föräldrarnas

självförtroende. De verksamma kursledarna beskriver att de hjälper föräldern att hjälpa sig själv att inse sina egna förmågor och att han eller hon ska stärkas i sitt föräldraskap genom att få känna sig duktig i sin roll som förälder. Monica

uttrycker att föräldern inte ska förringa sin egen insats som förälder, utan få insikt om att han eller hon har huvudrollen i sitt barns liv. Informanternas ovanstående beskrivningar av vad COPE vill åstadkomma menar vi skulle kunna tolkas vara olika sätt för att få föräldern att känna en större tilltro till sin egen förmåga. Föräldern stärks i sitt föräldraskap genom att få känna sig betydelsefull och att det är av yttersta vikt att föräldern får insikt om att det är han eller hon som ska ha huvudrollen i sitt barns liv.

Samtliga informanter talar om att COPE föräldrastödsprogram och dess olika strategier syftar till att föräldrarna ska uppleva att de har kontroll över situationen. Detta kan exempelvis innebära att han eller hon finner verktyg att använda för att på så vis kunna kontrollera sitt handlande i samspelet med barnet.

Hela tiden handlar det om det också om det här att det är jag som förälder som har makten…ta tillbaka sin egen makt, så man inte själv hamnar på deras [barnens, egen kommentar]nivå. – Monica

Att skapa det här med kontroll att inte behöva bli så arg. /…/Kontroll

… känsla av kontroll. För det är alltid mycket bättre att känna att man har kontroll över situationen än att det ska gå fullständigt bärsärk. Och sen att man får dåligt samvete hela dagen. /…/att man faktiskt känner att…man är inte maktlös i konfliktsituationer. Det finns faktiskt hjälpmedel…att man har verktyg som gör att man känner sig säkrare. – Gunilla

Jag tycker att det är hela konceptet på något vis med det… med föräldrastöds-

31

handlingsförlamad. Att allting bara blir fel, att det inte är någon idé. Att få lov att känna att man faktiskt har [betonar]lite möjligheter och kan påverka sin situation. Sen är det givetvis jättemycket annat som spelar roll, hur stor problematik som finns… och så. Men att det här att man faktiskt kan göra lite själv.- Boel

Empowerment kan enligt Starrin och Jönsson (2000) beskrivas vara ett tillstånd när en individ känner en styrka av att inneha kontroll över sin livssituation och där samarbete och deltagande är två viktiga komponenter. Vi menar att detta kan kopplas till informanternas uttalanden om att föräldrarna ska uppleva att de har kontroll över sin situation och sitt eget agerande i mötet med barnet. COPE föräldrastödsprograms olika strategier som behandlas vid varje lektionstillfälle, som vi nämnt i tidigare avsnitt, (Se 5.4 Hitta nya verktyg och redskap att hantera

vardagliga problem) är verktyg som föräldrarna kan använda för att uppnå en

känsla av kontroll över situationen och sitt agerande i samspelet med barnet. När detta inträffar menar vi att detta skulle kunna leda till att föräldern känner en ökad tilltro till sin egen förmåga i sin roll som förälder.

Boels citat menar vi skulle kunna kopplas till Askheims (2007) beskrivning av empowerment, som syftar till att en individ som befinner sig i en maktlös situation genom styrka, kraft och makt på så vis kan ta sig ur den utsatta situationen. Boel beskriver att föräldrastödsprogram syftar till att föräldrarna ska ha möjlighet att kunna påverka sin situation och inte vara handlingsförlamade. Detta menar vi skulle kunna tolkas vara ett annat uttryck för att föräldrar ska besitta möjligheten att själva kunna påverka sin situation och ej befinna sig i ett maktlöst tillstånd. Vi menar att föräldrarna ges möjligheten att förvärva styrka och kraft att ta sig ur den utsatta situationen, genom inslag i COPE föräldrastödsprogram som vi tidigare nämnt. Exempel på detta är föräldrars deltagande i gruppdiskussioner i interaktion med andra föräldrar, som syftar till att finna alternativa förhållningssätt att agera annorlunda i samspelet med barnet.

Payne (2002) talar om att när socialarbetaren lämnar ifrån sig makten kan detta ge upphov till att klienten upplever att han eller hon har kontroll över sin situation. Utifrån Boels och Monicas citat om att föräldern ska besitta makt att själv kunna påverka sin situation, skulle kunna kopplas till de verksamma kursledarnas ambition att inte vara några experter på föräldraskap som vi tidigare diskuterat i vår studie (Se 5.6.1 Föräldrarna sitter själva på lösningarna). Ett tydligt exempel på när de verksamma kursledarna lägger över makten till föräldrarna och som kan kopplas till Paynes ovanstående resonemang, är när de lägger tillbaka förälderns fråga till gruppen igen om hur han eller hon ska agera i en specifik situation. Informanterna vill stärka föräldrarna i deras föräldraskap genom att inte komma med tillrättavisningar med hur föräldern ska eller inte ska utöva sitt föräldraskap. De beskriver i början av detta avsnitt att föräldrarna besitter kunskap, men att de inte alltid är medvetna om sina olika förmågor. Detta kan tolkas som att

föräldrarna själva sitter på lösningen, men är inte alltid medvetna om sin egen kompetens. Vi menar att när föräldrarna genom gruppdiskussioner och rollspel ges möjlighet att själva komma med alternativa lösningar till hur individen skulle kunna agera istället ökar deras makt att påverka sin situation. Detta skulle i sin tur kunna utmynna i att föräldrarnas självkänsla och självförtroende ökar i deras roll som förälder.

Gunilla ger uttryck för att expertkunskapen genom exempelvis diverse

32

till COPE föräldrastödsprogram, att föräldrar slutar lita till sin egen förmåga. Man slutar lita på att: ”Jag vet hur man ska göra” och det tycker jag är lite

oroväckande. Men samtidigt är det…det samhället vi har nu. Vi är så vana vid att vi har gått i skolan så länge och matade med: ”Att så här ska du göra”. Jag tror att det är rätt svårt att bryta det. - Gunilla

Vi menar att Gunilla även uttrycker en viss ambivalens gällande att föräldrar ska behöva gå föräldrautbildningar, att metoden kan vara till en hjälp i föräldraskapet i vardagen men samtidigt bidra till att han eller hon tappar tilltron till sitt eget sunda förnuft.

Att du ska behöva gå en föräldrautbildning för att kunna bli en bra förälder. Någonstans vänder jag mig lite…jag vet inte riktigt vad jag tycker om det än. /…/Jag känner jag är väldigt tveksam…och jag var väldigt tveksam innan jag tackade ja till COPE. Jag är fortfarande inte…samtidigt har det hjälpt mig jättemycket i min vardag. /…/men man slutar lita till sin egen…sitt eget sunda förnuft – Gunilla

Gunillas två ovanstående citat skulle kunna ses utifrån Barbers (i Payne 2002) beskrivning av att när individen inte har möjlighet att påverka sin situation kan detta ge upphov till att han eller hon tappar tron på sin egen förmåga, så kallad inlärd hjälplöshet. Gunilla beskriver att föräldrar slutar lita på sin egen förmåga att veta hur han eller hon ska agera, då föräldern ständigt genom expertkunskap om föräldraskap blir påmind om att agera på ett specifikt sätt. När föräldrar värderar experternas rekommendationer om att handla på ett visst vis menar vi skulle kunna tolkas ge upphov till att deras tilltro till sin egen kompetens som förälder minskar.