Senast år 2010 skall alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet.
Delmålet har samma lydelse som motsvarande nationella delmål beslutat av riksdagen.
Syftet med målet är att förbättra grundvattnets kvalitet så att det i framtiden inte uppvisar föroreningar som orsakats av mänsklig verksamhet i sådana halter att de har negativ effekt på människors hälsa eller på ytvattnens kvalitet. Det är främst försurningen, nitrat, bekämpningsmedel, metaller och mikrobiologiska föroreningar som medför hälsorisker eller utgör hot mot växt- och djurliv. Lokalt kan även vägsalt påverka vattenkvaliteten i vattentäkter negativt.
Under 2005 redovisades en inventering av de kommunala vattentäkterna i länet.
Slutsatsen var att det finns 164 kommunala grundvattentäkter varav 101 stycken har ett fastställt skydd. I projektet gjordes även en bedömning att 23 av skyddsområdena uppfyller kraven på fullgott skydd enligt bland annat krav i EUs vattendirektiv.
Inventering av de vattentäkter som inte är kommunala, men som omfattas av delmålet pågår. Kommunerna redovisar resultatet till SGU som upprättat en databas för grund-vattenförekomster och vattentäkter, DGV. Majoriteten av ickekommunala vattentäkter bedöms vara grundvattentäkter. Enligt SGU finns drygt 70 stycken ickekommunala grundvattentäkter i länet inrapporterade i juni 2006. Endast ett fåtal av dessa har fast-ställda skyddsområden med tillhörande skyddsföreskrifter.
Under 2005 avslutades ett projekt inom Miljösamverkan Västra Götaland som bland annat resulterade i en handledning för vattenskyddsområden, fastställande och tillsyn.
Handledningen väntas utgöra ett stöd i kommunernas arbete.
Dricksvattenkvaliteten kontrolleras för alla vattentäkter som försörjer fler än 50 personer eller med kapaciteten över 10 m³/dygn. Kvaliteten regleras enligt Livsmedelsverkets föreskrifter som utgår från motsvarande EU-direktiv.
Det är tveksamt om delmålet kommer att nås eftersom det finns en stor risk att några av länets dricksvattentäkter fortfarande kommer att vara så pass påverkade av mänsklig
verksamhet att normerna överskrids efter 2010. Bedömningen är dock osäker eftersom flera av de relevanta föroreningarna sällan mäts och att de mätningar som genomförs görs på få ställen.
Nationella åtgärder
Det finns förslag på att införa miljökvalitetsnormer för nitrat och bekämpningsmedel i grundvatten
Socialstyrelsen och SGU driver under 2006/07 ett projekt om vattenkvaliteten i enskilda brunnar i ett antal kommuner som valt att delta i kartläggningen.
Exempel på regionala och lokala åtgärder
Länsstyrelsen sammanställer befintliga kunskaper samt anpassar miljöövervakningen så att underlag för att bedöma behovet av åtgärder förbättras. Kommunerna tar fram den ytterligare bakgrundskunskap som behövs som underlag, till exempel inventering av vattentäkter och vattenprovtagning i dessa.
Både Länsstyrelsen och kommunerna har befogenhet att bilda vattenskyddsområden. Om det omfattande arbetet ska kunna genomföras under en begränsad tid är det nödvändigt att kommunerna tar på sig ett huvudansvar.
• Sammanställ samtliga ickekommunala vattentäkter (50 pers eller minst 10 m3/dygn) och klarlägg behovet av skydd. Kommunerna, vattenföreningar och samfälligheter.
• Fastställ skyddsområden där sådana saknas senast 2010. Kommunerna och Länsstyrelsen.
• Revidera befintliga skyddsområden och skyddsföreskrifter senast 2010 i den mån de inte anses uppfylla kraven för ett fullgott skydd enligt Naturvårdsverkets Allmänna råd. Länsstyrelsen och kommunerna.
• Kartlägg förorenade områden som vid översvämningar kan påverka dricksvatten-försörjningen och utred möjligheter till dricksvattenförsörjning där det behövs.
Kommunerna.
• Använd ett alternativ till saltning av vägar i närheten av saltpåverkade vattentäkter.
Väghållaren.
• Diskutera vattenförsörjning och skydd av vattentäkter med berörda sektorer inom kommunerna genom kommunbesök. Länsstyrelsen
• Anlägg reningsanordningar för dagvatten från vägarna i områden där grundvattnets kvalitet kan påverkas negativt. Väghållaren
• Genomför informationskampanjer så att certifierade brunnsborrare anlitas för såväl miljön som kundens trygghet. Branschorganisationer, SGU, kommunerna.
10 H AV I BALANS SAMT
LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD
Miljökvalitetsmålet
Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar.
Miljökvalitetsmålet är beslutat av riksdagen.
Miljökvalitetsmålet innebär enligt regeringen (Prop 2004/05:150) bland annat följande i ett generationsperspektiv:
• Hotade arter och stammar har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras.
• Gynnsam bevarandestatus upprätthålls för livsmiljöer för hotade, sällsynta och hänsynskrävande arter samt för naturligt förekommande biotoper med
bevarandevärde.
• Kust- och skärgårdslandskapets naturskönhet, naturvärden, kulturmiljövärden, biologiska mångfald och variation bibehålls genom ett varsamt brukande.
• Fiske, sjöfart och annat nyttjande av hav och vattenområden, liksom bebyggelse och annan exploatering i kust- och skärgårdsområden sker med hänsyn till vattenområ-denas produktionsförmåga, biologiska mångfald, natur- och kulturmiljövärden samt värden för friluftslivet.
• Låg bullernivå eftersträvas.
• Kust- och skärgårdslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer med särskilda värden värnas och utvecklas.
• Samtliga kustvatten har God ytvattenstatus med avseende på biologisk mångfald samt kemiska och fysikaliska förhållanden enligt EG:s ramdirektiv för vatten.
Viktiga åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet
Övergödning och påverkan från fisket utgör idag de största miljöproblemen i havet. Det pågår många åtgärder för att förbättra tillståndet i havet, t.ex. ökad kväverening på reningsverk, skyddszoner i jordbruket och en utflyttning av gränsen där fiskare får tråla.
Däremot är det osäkert om åtgärderna hinner få en tillräcklig effekt inom en generation så att miljökvalitetsmålet kan nås. För att genomföra åtgärder längre ut i havet krävs inter-nationella överenskommelser vilket kan fördröja genomförandet. Kunskapen om vilka arter som finns i havet och vilka som är hotade är mycket bristfällig.
Inventeringar för kunskapsuppbyggnad kombinerat med tydliga strategier för att skydda eller varsamt bruka miljöerna är det bästa sättet att nå målet. De känsligaste områdena behöver skyddas. Nationella åtgärder måste ofta kompletteras med åtgärder i samverkan med andra länder.
Det bedöms som mycket svårt att nå målet. Bedömningen blir osäker på grund av den stora bristen på kunskap om arter och miljöförändringar i havet.
Till miljökvalitetsmålet hör följande delmål:
10.1 Skydd av marina miljöer och kust- och skärgårdsområden 10.2 Strategi för kulturarv och odlingslandskap
10.3 Åtgärdsprogram för hotade marina arter
10.4 Minskning av bifångster 10.5 Anpassning av uttaget av fisk 10.6 Minskade störningar från båttrafiken 10.7 Minskade utsläpp från fartyg
10.8 Åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten – delmålet utgår enligt beslut av riksdagen