Mängden småbiotoper i odlingslandskapet skall bevaras i minst dagens omfattning. Senast till år 2005 skall en strategi finnas för hur mängden småbiotoper i slättbygden skall kunna öka.
Delmålet har i princip samma lydelse som motsvarande nationella delmål beslutat av riksdagen.
Målet syftar till att bevara småbiotoper i eller i anslutning till åkermark för att därigenom erbjuda livsmiljöer för vilda växter och djur. Exempel på småbiotoper är dikesrenar, vägrenar, åkerrenar och små dammar. Strategin ”Mer småbiotoper i slättbygden” är framtagen av Jordbruksverket och finns att hämta på Jordbruksverkets hemsida.
Genom rationaliseringen av jordbruket har många småbiotoper försvunnit genom histo-rien. Det gör att odlingslandskapet blivit mer ensartat, vilket är en av anledningarna till att många odlingslandskapsarter idag är hotade. En stor variation av miljöer, både på gårds-nivå och på landskapsgårds-nivå, har visat sig vara en av de viktigaste faktorerna för att behålla biologisk mångfald i odlingslandskapet.
Mellan 1995 och 2000 har stenmurar och öppna diken minskat i både slätt- och skogs-bygd, med 4-7 procent. Även antalet åkerholmar har minskat i både slättbygden och
skogsbygden. Framför allt i slättbygden behövs det idag även nyanläggning av små-biotoper för att kompensera för dem som försvinner.
Delmålet är uppnått när det gäller att ta fram en strategi, men blir mycket svårt att nå när det gäller att bevara mängden småbiotoper.
Nationella åtgärder
Inriktningen på landsbygdsprogrammet är mycket viktig för att delmålet ska kunna nås.
Det övergripande målet för programmet är det samma som för den svenska landsbygds-politiken, det vill säga att främja en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. För att programmet ska börja gälla måste det godkännas av EU. Detta förväntas ske i maj 2007. Vägverket bör fortsätta arbetet med att dels säkerställa artrike-domen och kulturelementen i de natur- och kulturhistoriskt värdefulla vägrenarna, dels utveckla artrikedomen i övriga vägrenar, särskilt i slättlandskapet.
Exempel på regionala och lokala åtgärder
I slättlandskapen i länet finns på många ställen ohävdade småbiotoper som skulle kunna få mycket höga värden om hävden återupptogs. Det är angeläget att definitionen av de områden som avses som slättbygd följer befintliga indelningar i natur- och kulturgeogra-fiska regioner. Åtgärder för bevarandet av småbiotoper i odlingslandskapet är starkt sammankopplade med de åtgärder som anges för delmål 3, skötsel av kulturbärande landskapselement och med åtgärdsprogrammet för skyddsvärda träd.
• Fortsätt att öka skötseln av landskapselement genom jordbrukets miljöersättningar för värdefulla natur- och kulturmiljöer och genom frivilliga insatser. Lantbrukare, markägare.
• Genomför kurser och rådgivning för att öka förståelsen för småbiotopers värden och skötsel. Länsstyrelsen.
• Anlägg småbiotoper i slättbygden. Markägare
• Informera och ge råd om nyanläggning av småbiotoper. Länsstyrelsen
• Utöva tillsyn av biotopskyddet och var restriktiv vid dispensansökningar.
Länsstyrelsen
Delmål 13.3 Skötsel av kulturbärande landskapselement
Mängden kulturbärande landskapselement som vårdas skall öka till år 2010 med cirka 70 procent.
Delmålet har samma lydelse som motsvarande nationella delmål beslutat av riksdagen.
Målet syftar till att vårda kulturbärande landskapselement (terminologi enligt stöd för miljövänligt jordbruk). De kulturbärande landskapselementen bidrar till variationen i odlingslandskapet och är viktiga för kulturarvet och för den biologiska mångfalden.
Punktelement är till exempel fornlämningar, byggnadsgrunder och hamlade träd. Linje-element är till exempel stenmurar, brukningsvägar och öppna diken. Genom skötsel blir landskapselementen synliga och landskapets historia tydlig och dessutom bevaras traditionella skötseltekniker som annars riskerar att försvinna. Detta skall bidra till att kulturhistoriska värden som uppkommit genom lång och traditionsenlig skötsel bevaras och förbättras.
För Västra Götaland innebär en ökning med 70 procent följande:
Punktelement (antal)
Linjeelement (km) Utgångsåret 2000 vårdades
(med stöd för miljövänligt
jordbruk) cirka 40 000 cirka 7 000
70 % ökning 30 000 5 000 Kulturbärande landskaps-
element som ska vårdas 2010
cirka 70 000 cirka 12 000
Antalet vårdade landskapselement inom jordbrukets miljöstöd har ökat, men storleken på ökningen varierar mycket mellan de olika typerna av landskapselement. Behovet av att öka skötseln av landskapselementen är störst i skogsbygden, men ökningen har hittills varit störst på slättbygden. Utformningen av stödet gör idag att småbruken missgynnas och att den kulturhistoriska helheten förbises. Den totala ökningen av andelen skötta landskapselement är så pass stor att målet troligen kommer att nås.
Nationella åtgärder
Landsbygdsprogrammet är ett viktigt verktyg för att nå delmålet och ger möjligheter att integrera natur- och kulturmiljöaspekter i bevarandearbetet.
Exempel på regionala och lokala åtgärder
Det finns ett stort behov av en ökad regional kunskap om odlingslandskapets kulturvär-den. Till exempel är kunskaperna om de kulturbärande landskapselementens spridning och omfattning i odlingslandskapet begränsade. Inventeringar och miljöövervakning har hittills främst inriktats på odlingslandskapets naturvärden och kunskapen är därför större när det gäller dessa värden. Arbetet med en långsiktig och systematisk kunskapsupp-byggnad kring odlingslandskapets kulturhistoriska värden har inletts genom att en jordbrukshistorisk länsöversikt har tagits fram.
Landsbygdsprogrammets ersättningar är tillsammans med informationsinsatser de viktigaste verktygen för att nå delmålet. Brukarnas frivilliga insatser är naturligtvis också av avgörande betydelse. Åtgärder för skötsel av kulturbärande landskapselement är starkt sammankopplade med de åtgärder som anges för delmål 2, bevarandet och nyskapande av småbiotoper i odlingslandskapet och med åtgärdsprogrammet för skyddsvärda träd.
• Fortsätt att öka skötseln av landskapselement genom jordbrukets miljöersättningar för värdefulla natur- och kulturmiljöer och genom frivilliga insatser, framför allt i skogs- och mellanbygd. Lantbrukare, markägare.
• Analysera anledningen till att skötseln av fornlämningarna har minskat. Länsstyrelsen
• Genomför utbildning och information riktad till länets lantbrukare om odlings-landskapets natur- och kulturvärden och den skötsel som krävs för att bevara dessa.
Länsstyrelsen.
• Skydda särskilt värdefulla kulturmiljöer enligt plan- och bygglagen eller miljöbalken.
Kommunerna, Länsstyrelsen.