Genom skärpt lagstiftning och ökad övervakning ska utsläppen av olja och kemikalier från fartyg minimeras och vara försumbara senast år 2010.
Delmålet har samma lydelse som motsvarande nationella delmål beslutat av riksdagen.
Syftet med delmålet är att förbättra förutsättningarna för den biologiska mångfalden, fisket och friluftslivet. Länsstyrelsen har gjort bedömningen att miljö- och hälsoskadliga ämnen i skärgårdsmiljön i huvudsak härrör från en omfattande användning av kemiska produkter, snarare än utsläpp från industriell produktion. Fartyg och fritidsbåtar har idag betydande utsläpp av olja och kemikalier till havet. Ett annat stort hot mot den biologiska mångfalden utgör tömning av barlastvatten som kan föra in främmande arter och sjuk-domar från virus och plankton till larvformer av större organismer. Många av åtgärderna som är nödvändiga att genomföra rör det personliga beteendet inte minst hos fritidsbåts-ägare, t ex att inte använda tvåtaktsmotorer eller giftiga båtbottenfärger. Än så längs syns inget trendbrott när det gäller dessa miljöåtgärder. Från och med 1 januari 2007 består dock nyförsäljningen bara av fyrtaktsmotorer. Att vända invanda beteenden hos
privatpersoner, fiskerinäring och sjöfarten tar lång tid och bedömningen blir att det är mycket svårt att nå delmålet.
Nationella åtgärder
Avgörande för möjligheterna att nå delmålet är en ökad flygövervakning och en ökad närvaro av Kustbevakningen till sjöss. En annan viktig förutsättning är att det inter-nationella samarbetet om flyg och satellitövervakning som Kustbevakningen deltar i fungerar väl och utvecklas. Om delmålet skall nås krävs ytterligare lagstiftning på området och övervakning av Kustbevakningen. Sjöfartsverkets projekt om bottenfärger för fritidsbåtar visar att det behövs ytterligare utveckling innan giftfria färger kan konkurrera ut de mer traditionella färgerna på västkusten.
Exempel på regionala och lokala åtgärder
På lokal och regional nivå fokuseras åtgärderna på att förbättra hanteringen av miljöfarliga ämnen som kommer från båtar och fartyg. Enligt nya bestämmelser från Sjöfartsverket ska samtliga fartygs-, fiske- och fritidsbåtshamnar ha en avfallshanterings-plan och mottagningsanordningar för avfall från de båtar som normalt anlöper hamnen.
• Följ och bidra i arbetet med Clean Shipping Project och medverka till en mer hållbar sjöfart. Rederier, hamnar.
• Öka alkylatbensinens tillgänglighet genom försäljning från pump på båtmackar och strategiska bensinstationer. Svenska Petroliuminstitutet.
• Gör särskilda anordningar, t.ex. så kallade T-kojor, tillgängliga efter kusten för att minska spillet vid påfyllning av utombordstankar. Länsstyrelsen, kommunerna, hamnarna
• Anlägg spolplattor med reningsmöjligheter av spolvattnet (t.ex. sedimentation, filtrering) i hamnar och vid båtuppläggningsplatser med möjlighet till upptag och avtvättning av mer än hundra båtar. Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, kommunerna, hamnarna
• Omhänderta slipdamm och färgskrap från båtbottnar även i mindre hamnar.
Kommunerna, hamnarna
• Höj medvetandet hos dem som dagligen hanterar kemikalier inom sjöfarten genom informationsinsatser. Länsstyrelsen, Sveriges Redareförening, hamnarna,
kommunerna
• Fortsätt nationella och internationella samarbeten med att utveckla regler och övervakning för att minska oljeutsläppen längs kusten. Naturvårdsverket, Kustbevakningen, hamnarna
• Installera ”Oljepapperskorgar”, d.v.s. enklare mottagningsanläggningar där alla fartyg kan lämna olje- och maskinrumsavfallet gratis (statligt stimulansbidrag borde
införas). Hamnar med hög aktivitet ska kunna erbjuda reningsanläggningar med god separeringsgrad. Naturvårdsverket, länsstyrelsen, kommunerna, hamnarna
• Ordna miljöanpassade och brukarvänliga möjligheter för mottagning av avlopp och avfall från fritidsbåtar. Sjöfartsverket, kommunerna
• Säkerställ finansieringen av strandstädningen. Naturvårdsverket, länsstyrelsen, kommunerna
11 M YLLRANDE VÅTMARKER
Miljökvalitetsmålet
Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.
Miljökvalitetsmålet är beslutat av riksdagen
Miljökvalitetsmålet innebär enligt regeringen bland annat följande i ett generationsperspektiv:
• I hela landet finns våtmarker av varierande slag, med bevarad biologisk mångfald och bevarade kulturhistoriska värden.
• Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbred-ningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras.
• Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota eller utarma den biologiska mångfalden introduceras inte.
• Torvbrytning sker inte på platser med höga natur- eller kulturvärden eller på ett sådant sätt att det leder till stora negativa effekter på den biologiska mångfalden.
• Våtmarker skyddas så långt möjligt mot dränering, torvtäkter, vägbyggen och annan exploatering.
• Våtmarkernas värde för friluftsliv värnas.
Viktiga åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet
Det finns stora arealer våtmarker i länet främst mossar, fattigkärr och myrmosaiker. De flesta hotade arter som är beroende av våtmarker borde därför ha stora möjligheter att klara sig. Det återstår dock mycket arbete innan målet om skydd av våtmarker är nått, till exempel behöver rikkärr skötsel för att naturvärdena ska bevaras och idag har endast cirka 1/3 någon sorts skötsel. Kulturmiljölämningar i våtmarker är dåligt kända och dessutom starkt hotade av nedbrytning. Här behövs ökad kunskap om de kulturhistoriska värdena. På sikt utgör kvävenedfallet ett hot mot fattiga våtmarker genom dess effekter av ökad igenväxning och ändrad artsammansättning. Våtmarkernas vattenhållande funktion i landskapet kan slås ut vid olika typer av exploateringar, till exempel vägbyggen.
Information, rådgivning och utbildning inom jordbruket och skogsbruket är av stor betydelse för att miljökvalitetsmålet ska kunna nås. Våtmarkernas hydrologi värnas främst genom det generella markavvattningsförbud som råder och att det behövs tillstånd/koncession för att bedriva torvtäkt. Vid intrång i våtmarker med höga naturvärden är det viktigt att det finns möjlighet till kompensationsåtgärder, vilket Naturvårdsverket ska ta fram principer för.
Det är tveksamt om miljökvalitetsmålet kommer att nås. Är du intresserad av att läsa mer så finns mer bakgrundsinformation på Länsstyrelsens hemsida om miljömålen.
Till miljökvalitetsmålet hör följande delmål:
11.1 Strategi för skydd och skötsel 11.2 Långsiktigt skydd för våtmarker 11.3 Inga skogsbilvägar över våtmarker 11.4 Anläggning och återställning av våtmarker 11.5 Åtgärdsprogram för hotade arter