• No results found

5. Resultat

5.2 Öppenhet

Alla våra respondenter definierar sig som öppna med sin sexuella läggning, dock finns det skillnader i hur öppenheten yttrar sig mycket beroende på situationen och miljön de befinner sig i. Respondent A och F är de som tydligast betonar vikten av att visa sin sexuella läggning öppet.

A beskriver något som kan ses som ett inneboende politiskt ställningstagande hos honom som går ut på att visa motstånd. ”ingen människa ska ha någonting och göra med vem jag har sex med överhuvudtaget… det struntar jag fullständigt i… och hur andra människor tycker om mig också…”

Genom sin öppenhet tycks han visa på ett tvådelat budskap; för det första att bryta

heteronormativa förväntningar och visa på att homosexuella existerar och är många, för det andra att stärka och utveckla den egna gruppen genom att han på sitt sätt visar att det går att vara öppen.

det är kul att vara öppen… jag tror att man bidrar väldigt mycket/…/alltså du kanske ger ut information på ett omedvetet sätt till människor… att du går runt på stan och folk väcker tankar… om dem säger att han e bög, ok då kanske nån annan bög också är ok.

A nämner även att han tycker att det är roligare att vara öppen på mindre orter där han

upplever att omgivningen är mer ovan, där han får följaktligen mer uppmärksamhet och fler reaktioner än i Stockholm. Här kan man se likheter med F som själv inte anser sig ha några begränsningar i sin öppenhet, utan han vill snarare på ett medvetet sätt visa på sin öppenhet just för att bryta mot de stereotypa förväntningarna över hur en homosexuell man ska vara och motsätter sig hur heteronormen ser på gruppen som homogen skara med stereotyper. Han säger själv att han av omgivningen uppfattas som maskulin.

Respondent C D och E uttrycker en rädsla över att bli dömda på förhand pga. sin sexuella läggning och menar på att de först vill bli betraktade efter sin personlighet och inte utifrån stereotypa förväntningar. Dock så skiljer de sig åt i vissa avseenden då respondent D säger att han själv väljer när han ska vara öppen utifrån den miljö han befinner sig.

Jag väljer nog ibland att inte vara öppen, alltså på nya arbetsplatser ja, eller som i skolan och sådär för att, både för att jag känner att det har dem ingenting att göra med, sen vill jag inte heller få en stämpel på sig första gånge…ja liksom den där bögen i den där kassan, eller i skolan och sådär.

Trots att D väljer att begränsa sin öppenhet i miljöer med nya människor han vet sig ska umgås med en längre tid, så säger han sig inte ha några större problem med att visa sin öppenhet i de offentliga miljöerna, där det rör sig främlingar. Detta belyser han med att han brukar hålla sin pojkvän i hand på stan. Följande påstående skulle kunna ses som en dubbelhet

som kanske kommer sig tillföljd av D:s rädsla att bli stämplad på förhand tycks göra sig mer rådande i skolan med redan mötta människor, än i offentliga miljöer där det rör sig okända människor.

C upplever att det heteronormativa samhället gör åtskillnad mellan vi och dem och även han hanterar risken för att bli dömd på förhand genom att först lära känna människor för att sedan berätta om sin läggning. Men påpekar samtidigt att om det skulle komma på tal så väljer han att inte gömma det.

Respondent C och E visar båda på en form av strategi när dem kommer ut för omgivningen, som kort går ut på att man bara nämner sin läggning i förbifarten i en konversation, där E utnyttjar den föreställningen att den/dem man berättat för inte riktigt vågar fråga att de hörde rätt. Det bör nämnas att E tycks vara väldigt medveten om hur han agerar kroppsligt och vilka beteenden han har i olika miljöer och situationer. Han säger sig själv spela olika roller där han anpassar sitt agerande utifrån vilken miljö och situation han befinner sig i; på ett affärsmöte är han mer återhållsam till skillnad från en gayklubb där han tillåter att det märks.

E är också den enda av våra respondenter som även känner dragning till motsatta könet, men

kallar sig homosexuell just för att han upplever att omgivningen kräver det av honom pga. att reaktionerna blir besvärliga när han säger att han är bisexuell. Detta sätt att vaka över sitt kroppsliga beteende tycks även respondent B visa på, då hans öppenhet tycks vara begränsad i vissa miljöer och situationer där han berättar att han en intar en mer straightacting17 roll. Detta blir särskilt påtagligt när han umgås med sina machovänner från högstadietiden.

Respondent G är mer försiktig med sin öppenhet i miljöer med alkohol och drogpåverkade människor, då väljer han sin säkerhet före sin stolthet och menar att man inte kan stå på barrikaderna jämt. De gånger han står på barrikaderna säger han sig själv använda sig av sin verbala och intellektuella förmåga och står fast vid att det inte är värt att ta en dialog med en person som är extremt inskränkt eller berusad. Han berättar att ”det finns ju alltid situationer där man vaktar sin tunga /…/det finns alltid saker som man säger i vissa sällskap som man inte säger i andra sällskap/…/däremot finns det en gräns vad som är klokt att säga oavsett vilken situation”. Vidare anser G att

det är hans rättighet att inte behöva förklara eller berätta om sin läggning jämt och ständigt. Detta resonemang liknar det respondent E för. Han är en person som menar att han överhuvudtaget inte ska behöva förklara och diskutera sin sexualitet, det är upp till omgivningen att finna sig i och märka själva och finner dem sig inte i det, så har han ingen nytta av dem.

17

Med begreppet straightacting menas att en individ agerar med kroppsliga beteenden som föreställs vara kopplat till heterosexuella män.

Related documents