Öppet klassrumsklimat

Arbetet kring ett öppet klassrumsklimat är centralt menar Almgren (2006). I uppsatsen är det framför allt Almgrens tankar kring hur klassrumsklimatet skapar förutsättningar för att utveckla fostransuppdraget som använts. Intervjuernas fokus har varit på hur eleverna får arbeta, på en vanlig lektion, hur de kan påverka undervisningen samt hur klassrumsklimatet upplevs under lektionerna. De flesta intervjuade informanter genomför sina vardagliga lektioner på ett liknande sätt. Ofta med en startuppgift som ska diskuteras eller en kortare genomgång. Zia utmärker sig från de andra då hen återkommande varje lektion visar ett kortare klipp med aktuella nyheter. Att visa korta klipp på nyheter gör eleverna mer medvetna om vad som pågår i samhället och kan på så sätt vara mer aktiva inom det, menar hen.

Jag brukar börja med att fråga ifall eleverna har några aktuella nyheter de vill diskutera. Oftast, inte alltid, så tittar vi på 5-minuters nyheter och så diskuterar vi de nyheterna. (Zia)

Här försöker Zia skapa ett öppet klassrumsklimat genom att inleda med att titta på aktuella nyheter och samtidigt diskutera dem. Genom att hen gör det återkommande skapas förutsättningar för att utveckla fostransuppdraget kopplat till lektionsstarten.

Samtliga informanter hänvisade till att det främst var vid arbetet kring diskriminering som de valde att sätta störst fokus på arbetet kring klassrumsklimatet. Det var därför ingenting som de flesta

28 aktivt lade särskilt stort fokus på utan fokus lades främst kring diskrimineringsfrågor. Ingen av de intervjuade informanterna vittnar om att deras uppfattningen av klassrumsklimatet ska vara dåligt. Istället anser samtliga att det är ett gott klimat i samtliga av deras klasser även om mindre konflikter kan uppstå. Dessa konflikter kan dock vara positiva enligt vissa lärare för att skapa nya

diskussionsformer och bidra med nytt lärande. Den negativa synen är att vissa elever inte uttrycker sig eller tar ställning i frågor men den generella bilden är som sagt att klassrumsklimatet är bra.

5.3.1 Ställningstaganden

Uppsatsen har undersökt hur informanterna uttrycker sig om ställningstaganden. Chris och Zia var de enda som aktivt sökte ställningstaganden hos eleverna kring undervisningsfrågor, som skulle behandlas. Medan både Billie och Tintin uppgav att de tidigare hade menat att eleverna skulle göra jämföranden mellan olika typer av samhällssystem så var inte en träning i ställningstagande en del av de lektionsuppgifterna.

En del av problematiken som Billie upplever är att vid ställningstaganden så blev sällan

diskussionerna tillräckligt goda ur en pedagogisk synvinkel och att det oftast blev ett fåtal elever som uttalade sig medan andra inte vågade ta ställning. Liknande erfarenheter upplever också Tintin där elevernas egna ställningstaganden blev ett hinder istället för att de enbart skulle analysera en fråga.

Chris uppgav att det fanns en skillnad mellan de elever som gick på yrkesförberedande och studieförberedande program där elever som hade en socioekonomisk bakgrund med i högre utsträckning välutbildade föräldrar oftare hade en större vana att kunna uttrycka åsikter och göra ställningstaganden i samhällsfrågor. Denna bild stämmer överens med Billie som menade att elever på studieförberedande program i större utsträckning oavsett årskurs ofta hade en större vana att yttra åsikter och ställningstaganden.

Robyn liknar sitt klassrumsklimat med hur demokrati fungerar, att alla åsikter ska få komma till tals för att värna demokrati samt att utveckla elevernas demokratiska förmågor genom det.

Jag brukar aldrig tysta någon även om den uttrycker om jag säger det, lite felaktiga åsikter så låter jag dem säga dem så länge de inte kränker någon elev eller går över till personangrepp. Men det är viktigt för demokratin att alla kommer till tals. (Robyn)

Hen trycker på att alla åsikter (så länge det inte kränker någon) måste få lyftas i klassrummet på samma sätt de får lyftas och diskuteras i en demokrati. Fostransuppdraget kommer då till sin spets.

Ofta finns det ju någon orsak eller missförstånd som man kanske kan reda ut om de får säga som de tycker. Det är inte direkt att ändra, eller om jag ska vara ärlig så är det ju så. Men tanken är ju ändå

29 att förstå att deras åsikter har en förklaring någonstans och kanske få dem att vända litegrann i sitt synsätt eller få en tankeställare så de tänker om. (Robyn)

Genom att läraren vågar diskutera frågan med eleverna skapas också förutsättningar för eleverna att skapa sig en bredare förståelse och förhoppningsvis ändra åsikt. På samma sätt trycker Robyn på att läraren har det övergripande ansvaret för diskussionerna och för att få eleverna att våga diskutera i klassrummet. Genom att de diskuterar frågorna utvecklas elevernas demokratiska förmågor.

Men det ska vara en diskussion på en bra nivå och det är min roll att fylla så att det blir så. För annars får vi ju ett klassrum som är tyst. Det är inte till fördel för demokratin. (Robyn)

6.3.2 Diskriminering

Diskriminering är en faktor som kan kopplas till skolans sociala klimat och upplevelsen kring det påverkar i sin tur den demokratiska fostran.

När Zia beskriver skolans sociala klimat är hen säker på att alla hennes kollegor skulle avbryta om de observerade något fysiskt våld, men hen själv ställer sig mer frågande till hur kollegorna skulle reagera om det istället rörde sig om verbal diskriminering. Samtidigt menar Zia att hen arbetar aktivt mot diskriminering och försöker låta alla elever vara delaktiga diskussioner och arbeten.

Det blir ju problematiskt för å ena sidan förstår jag ju eleverna för det här är ju en person som de i normala tillfällen inte hade velat umgås med. Det förstår jag ju, samtidigt som jag måste försöka se till att alla är med, och att alla får vara en del av gemenskapen. (Zia)

De intervjuade informanterna nämner att det finns likabehandlingsplaner och ordningsregler på skolan men att de flesta menar att det inte bedrivs ett aktivt arbete kring dem. Chris nämner dock i en annan fråga att det finns ett pågående projekt för att arbeta med likabehandling i skolan. Det är den enda av de intervjuade informanterna som faktiskt påstår att det finns ett aktivt arbete kring frågan. Ingen av de intervjuade informanterna påtalar att det finns något stort problem med diskriminering på skolan. Kim vittnar dock om att skolans klimat är uppdelat efter etniska grupperingar men ser inte det direkt som ett problem.

Ganska grupperat på vår skola, har det varit. Vi har ganska mycket elever med olika bakgrund och de grupperar sig ganska mycket efter sin egen bakgrund. Det betyder dock inte att de inte samarbetar med varandra och pratar med varandra. De kan diskutera och prata med varandra och trivas ganska bra ihop men de sitter inte med varandra i exempelvis matsalen. (Kim)

Görs en tolkning av klimatet utifrån vad Kim säger så kan känslan vara att en viss form av

gruppering/diskriminering utifrån bakgrund existerar på skolan men samtidigt ser inte Kim det som någonting som är problematiskt för skolans sociala klimat i stort.

30 Chris och Tintin som är verksamma på skolan som har yrkesförberedande program vittnar dock om att klimatet ibland till viss del upplevs som kränkande. Men de har inte haft några incidenter

kopplade till likabehandlingsplaner.