Vidare forskning

Det kan finnas behov av vidare forskning gällande hur samhällskunskapskursen samt dess

undervisning kan förändras för att på ett tydligare sätt fostra eleverna till demokratiska medborgare. Vi har även observerat en skillnad gällande lärarnas uppfattning om fostransuppdraget och hur de arbetar med det kopplat till kön på läraren, denna skillnad är enbart observerad av oss eftersom denna studie använder sig av könsneutrala namn. Därför vore det av intresse om det går att finna något samband i det. Ytterligare forskning som vore intressant ett behov av en fortsatt mer storskalig forskning inom området för att kunna utveckla fostransuppdraget och skapa tydligare riktlinjer för lärare, i hur undervisningen ska bedrivas för att gynna skapandet av demokratiska medborgare.

40

8. Slutsatser

• Uppfattningen om fostransuppdraget är i stora drag liknande mellan informanterna som deltagit i studien. Arbetet kring det skiljer sig bland dem beroende på hur stor plats som ges till faktakunskaper gentemot förmågor i undervisningen.

• De svårigheter som informanterna påtalat är delvis brist på engagemang från eleverna men också en tidsbrist i synnerhet i samhällskursen 1a1 samt 1a2. Möjligheterna ses som stora då samhällskunskapen är ett ämne som ska undersöka och lära om världen runt omkring oss. • De svårigheter som informanterna ser är inte en konflikt mellan faktakunskaper och

fostransuppdraget.

• Ett öppet diskussionsklimat ses som den vanligaste formen där fostransuppdraget får plats i undervisningen enligt informanterna.

• Arbetet med fostransuppdraget uppfattas sällan som centralt styrt av skolan utan ansvaret för det läggs på läraren.

• Undervisningsformerna har potential att användas till fostransuppdraget, men det är avgörande för vilka ramfaktorer så som tid, och elevernas faktakunskaper från tidigare har en stor inverkan på möjligheterna att arbeta med denna fråga.

41

9. Litteraturförteckning

Almgren, E. (2006). Att fostra demokrater :om skolan i demokratin och demokratin i skolan. Uppsala: Uppsala Universitet.

Bademo, H., & Lüning, B. (2018). Att skapa en demokrat - Pedagogikens påverkan på skolans

fostransuppdrag. Institutionen för ekonomisk och industriellutveckling. Linköping: Linköpings

Universitet.

Baggini, J., & Forsl, P. (2010). The Philosophers toolkit: a compendium of philosophical concepts and

methods. Hoboken,New Jersey, USA: Wiley-Blackwell pbl.

Brinkkjær, U., & Høyen, M. (2015). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur AB. Broman, A. (2009). Att göra en demokrat?: Demokratisk socialisation i den svenska gymnasieskolan.

Karlstad: Karlstads universitet.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

David, M., & Sutton, C. D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Demokratiutredningen. (1999). Det unga folkstyret : slutbetänkande (SOU 1999:93). Stockholm: Fritzens offentliga publikationer.

Emler, N., & Frazer, E. (1999). Politics: The Education Effect. Oxford Review of Education, 25(1/2), ss. 251- 273.

Heggart, K., Arvanitakis, J., & Matthews, I. (den 1 Mars 2018). Civics and citizenship education: What have we learned and what does it mean for the future of Australian democracy? Education, Citizenship

and Social Justice, ss. 1-17. doi:10.1177/1746197918763459

Henriksson Persson, A., & Irisdotter Aldenmyr, S. (2017). Lärare blir till i talet om demokrati i SO- undervisning. Nordidactica, 2, ss. 75-99.

Hope, M. (2009). The Importance of Direct Experience: A Philosofical defence of fieldwork in human geografy. Journal of geography in higher education, 169-182.

Jepson Wigg, U. (2015). Att analysera livsberättelser. i A. Fejes, & R. Thornberg, Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.

Johnson, D. W., & Johnson, R. (2016). Cooperative learning and teaching citizenship in democracies.

International Journal of Educational Research, 76, ss. 162-177.

doi:10.1080/00220272.2017.1397757

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2017). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB. Ladyman, J. (2002). Understanding the philosophy of science. London: Routledge.

Lenzi, M., Vieno, A., Sharkey, J., Mayworm, A., Scacchi, L., Pastore, M., & Santinello, M. (2014). How School can Teach Civic Engagement Besides Civic. American Journal of Community Psychology, 54(3-4), ss. 251-261. doi:10.1007/s10464-014-9669-8.

Lindberg, S. I., & Svensson, R. (2012). Rösträtt till salu : det nya hotet mot demokratin? Stockholm: Premiss förlag.

Martens, A. M., & Gainous, J. (2013). Civic education and democratic capacity: how do teachers teach and what works. Social Science Quarterly, 94, ss. 956-976. doi:10.1111/j.1540-6237.2012.00864.x

42 Neundorf, A., Niemi R, G., & Smets, K. (2016). The compenstion effect of civic education on political

engagemang: How civics classes makes upp for missing parental socialization . Political Behavior, 921-949.

Reichert, F., & Print, M. (2018). Civic participation of highschool stundents:The effects of civic learning in school. educational review, 318-341.

Skolkommissionen. (1948). 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska

skolväsendets utveckling (SOU 1948:27). Stockholm: Fritzens offentliga publikationer.

Skollagen. (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket. (2010). Samhällskunskap. Stockholm: Fritzens offentliga publikationer.

Skolverket. (2011). Läroplan för gymnasieskolan. Stockholm: Fritzens offentliga publikationer. Wendleby, M., & Wetterberg, D. (2018). GDPR Förstå och tillämpa i praktiken. Stockholm: Sanoma

Utbildning AB.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

43

10.

Bilagor

Intervjuguide

Syftet med intervjun är att få till ett samtal kring hur olika metoder i skolan uppfattas främja demokratiska värderingar hos eleverna, samt hur lärare arbetar för att väcka deras

samhällsengagemang.

Våra namn är Henrik Bademo och Benjamin Lüning och vi studerar på Linköpings universitet. Vi läser sista året på ämneslärarprogrammet mot gymnasiet med inriktningen samhällskunskap och filosofi. I examensarbetet vi nu skriver ska vi genomföra en studie om hur skolan arbetar med att fostra demokratiska samhällsmedborgare.

Intervju kommer att spelas in och sedan transkriberas om du som informant lämnar samtycke till det. Samtycket kan fram tills uppsatsen är färdig och publicerad dras tillbaka. Det betyder att när intervjun är utskriven raderas filen. Transkriberingen kommer att användas som underlag för vår studie. Den färdiga transkriberingen kommer inte att innehålla personuppgifter. Intervjun kommer vid transkriberingen att anonymiseras genom att vi använder pseudonymer.

Blå frågor är huvudfrågor och kursiva är underfrågor, lila frågor är extrafrågor Inledandefrågor

Hur länge har du arbetat som lärare? Vilka program är det du undervisar i? Vilka olika kurser inom ämnet har du?

Hur ser en vanlig samhällslektion ut för dig i stora drag? Huvudfrågor

Hur uppfattar du skolans fostransuppdrag?

-Arbetas det aktivt med forstransuppdraget på skol/individnivå?

-Sker det i projektform eller mer kontinuerligt? I sådana fall vilka? Hur visar det sig? Kan du ge konkreta exempel?

Hur arbetar du med fostransuppdraget i din undervisning?

-Vilka huvudsakliga metoder använder du? Kan du ge konkreta exempel? Hur uppfattar du att eleverna tar emot budskapet?

-Vilka möjligheter/svårigheter finns i arbetet?

Vem anser du ha ansvaret för fostransuppdraget?

-Ligger ansvaret hos läraren? Hur tar sig detta utryck? Kan du ge konkreta exempel? -Ligger ansvaret på skolan som organisation? Hur tar sig detta utryck? Kan du ge konkreta exempel?

Tidigare forskning visar på att det är svårt att kombinera kunskapsuppdraget med fostransuppdraget, uppfattar du att dessa står i konflikt?

-Hur uppfattar du det?

-Vilka svårigheter/möjligheter finns?

Till vilken grad ges eleverna möjlighet att påverka din undervisning?

-Påverka undervisningens utformning? Har du konkreta exempel du kan berätta? -Påverka undervisningens innehåll? Har du exempel när det har

hänt? Isf hur reagerade eleverna på det? Svårigheter/möjligheter har du konkreta exempel?

Integrerar du lokalsamhällets frågor och aktörer i din undervisning?

44

-Får eleverna själva söka aktörer i lokalsamhället? Kan du ge konkreta exempel?

-Bjuder skolan in olika aktörer centralt? Kan du ge exempel på någon som bjudits in? Hur togs det emot?

I vilken utsträckning menar du att olika åsikter ges utrymme i klassrummet? -Kan du beskriva din uppfattning om skolans sociala klimat?

-Diskuterar ni fostransuppdraget i lärargruppen? -Hur är klimatet i dina klasser?

-Hur är klimatet i skolan generellt? Extrafrågor kopplade till lektionsupplägg

-Vilken typ av arbete förväntas eleverna göra? Kan du ge konkreta exempel? -Vid de olika arbetsmomenten, till vilken utsträckning ges eleverna möjlighet att själva applicera ämnesinnehållet på egenvalda frågor?

-Till vilken utsträckning väljer du som lärare hur ett stoff ska appliceras? -Till vilken utsträckning väljer eleverna hur ett stoff ska appliceras? -Sker det en förändring i detta förhållande mellan de olika kurserna?

Avslutning

Är det något du i efterhand vill förtydliga i det du har beskrivit för mig?

Är det något mer du önskar lyfta som du känner att vi inte fått med under intervjun och som blir viktig för min förståelse?

Kan jag höra av mig till dig i efterhand ifall det är något ytterligare jag undrar över eller vill ha förtydligat?

45

10.2 Självvärdering Benjamin

Självvärdering - Examensarbete 1. Litteratursökningen

I litteratursökningen har jag och Henrik varit lika delaktiga då den är genomförd vid ett tidigare tillfälle, eftersom det är resultatet av vår konsumtionsuppsats som ligger till grund för bakgrunden i denna uppsats.

2. Analysen

I analysen har vi tillsammans analyserat både intervjuer och försökt hitta jämförbara punkter. Vi har haft lite olika fokusområden i våran analys av intervjuerna och genom det skapat ett bredare

spektrum, vi har sedan diskuterat och gjort det slutgiltiga analyserna ihop. 3. Författandet

I författandet har vi också skrivit lika mycket även om vi har haft olika fokusområden i texten under själva skrivprocessen. Men texten är sedan reviderad så pass många gånger så det är svårt att säga vem som har skrivit vad.

4. Samarbetet mellan författarna

Samarbetet har fungerat smärtfritt under hela skrivprocessen, vi har eftersträvat att sitta ihop eller att kunna kommunicera via länk. Vissa svårigheter har uppstått men det har enbart varit av teknisk karaktär då jag innehar en Mac som inte vill samarbeta med Henriks PC om jag skriver i Word offline. Denna begränsning har gjort så att jag har blivit begränsad i vissa funktioner i mitt skrivande. Men bortsett från det har samarbetet fungerat fläckfritt.

46

10.3 Självvärdering Henrik

1. Litteratursökning

Litteratursökning återanvändes från en tidigare uppsats som både Benjamin och jag gjorde 2018, denna användes för att skapa bakgrundsdelen samt till viss del teoriavsnittet i uppsatsen. Detta gjordes på så sätt att vi både diskuterade vilka delar vi menade var relevanta för denna uppsats.

2. Analysen

Analysen genomfördes separat men sammanställdes tillsammans, vi kodade båda två samtliga intervjuer och jämförde sedan hur våra tolkningar efter att vi analyserat och strukturerat dem så insåg vi att det var samstämmiga till en väldigt stor grad.

3. Författandet

I själva skrivandet så har vi arbetat med olika avsnitt vid flera tillfällen men samtliga skrivningar har diskuterats innan de har hamnat i texten. Jag uppfattar själv att det har varit lika stor insats från oss båda och samtliga delar av texten har bearbetats av oss båda vid flera tillfällen.

4. Samarbetet mellan författarna

Samarbetet har fungerat väl, det har funnits begränsningar till tiden som har varit avsatt till att fysiskt sitta tillsammans men detta har inte orsakat några problem för arbetet. Vi har båda två varit bra på att kommunicera och arbetat till den grad i texten så jag inte vet vem som skrivit vad.