Vilka slutsatser kan dras av arbetet med fostransuppdraget, kopplat till undervisningsformer?

Utifrån den tidigare forskningen som bedrivits kring de identifierade framgångsrika metoderna så finns det olika tolkningar att dra utifrån informanternas svar.

Den första metoden som beskrivs bland den tidigare forskningen är kooperativt lärande, vilket tas upp av Johnson och Johnson (2016), de beskriver grupparbeten (kooperativt lärande) som en gynnsam aspekt kopplat till utvecklingen av fostransuppdraget. Ingen av informanterna berör dock användandet av grupparbeten som en direkt förmåga som utvecklar fostransuppdraget. Informanten Zia upplever dock att det är viktigt att alla elever kan samarbeta med varandra. I tolkningen som görs kan det betyda att hen låter eleverna arbeta med grupparbeten men också att det handlar om att eleverna ska kunna samarbeta i andra former så som klassrumsdiskussioner. Johnson och Johnson (2016) beskriver det kooperativa lärandet som en viktig aspekt i utvecklande av fostransuppdraget, däremot upplever inte informanterna att de är lika viktigt att genomföra det kopplat till

fostransuppdraget. Slutsatsen kan dras att antingen har intervjuns frågor lett informanterna bort från dessa tankar eller att de helt enkelt inte har en upplevelse att det kooperativa lärandet har en positiv effekt och betydelse på fostransuppdraget.

När det kommer till den andra undervisningsformen, att inkorporera elevers närmiljöer i

undervisningen och inkludera lokala organisationer. Vilket beskrevs av Lenzi et al (2014) Reichert och Print (2018) samt Neundorf et al (2016) som gynnsam då detta lät eleverna sätta kunskaperna i kontext och skapade större tillväxt bland elevernas i kunskap, än enbart teoretiska studier. De flesta av informanterna har dock uppgivit att det finns rent kunskapsmässiga brister i att förhålla sig till att använda sig av externa aktörer eller att använda sig av lokalsamhället då tiden istället kan användas till fördjupande ämneskunskaper. Detta är dock någonting som av bland annat Chris och Robyn uppger inte har samma uppfattning om. De uppger en uppfattning om ett fördjupat lärande vid en applicering av de teoretiska kunskaperna i en bekant kontext. En uppfattning som även

överensstämmer med Lenzi et al (2014) Reichert och Print (2018) samt Neuendorf et al (2016). Denna skillnad i uppfattningar uppfattas dock som en skillnad i hur lokalsamhället används. Billie och Tintin uppger att de använder sig av en föreläsning eller genomgång av en extern aktör, detta uppfattas som att de i praktiken byter ut läraren i klassrummet mot någon som saknar vanan att undervisa en skolklass. Denna skillnad uppfattas kring hur lokalsamhället och dess aktörer vävs in i undervisningen också stämmer överens med den tidigare forskningen. Om lokalsamhället används som det stoff som ska undersökas eller analyserar så kan de leda till fördjupade kunskaper. Men en grund av fakta krävs dok för att detta ska göras på ett fungerande sätt.

38 Den skillnad mellan som märks när olika undervisningsmetoderna som forskningen identifierat som gynnsamma jämförs med informanternas svar, uppfattas som markanta men förklarliga. Det främsta är att ingen av de intervjuade lärarna menar att de motiverar sina val av metoder utifrån skolan som fostrande institution, utan att de upplever att sin främsta uppgift är som undervisare. Detta sker genomgående att metoderna och även vinkeln ämnesinnehållet ges främst struktureras efter bedömningsmål och inte kring skolan som fostrande av demokratiska förmågor.

I de tolkningar som görs kring lärarnas uppfattningar kring undervisningsformernas betydelse för fostransuppdraget kan slutsatserna att det öppna klassrumsklimatet och elevinflytande har positiva effekter på elevernas fostran. Det är också någonting som stämmer överens med den tidigare forskning som är presenterad i uppsatsen.

Samtliga informanter uppfattas som att de själva anser sig vara väl förtrogna gällande vad

fostransuppdraget går ut på. Informanternas undervisningsformer skiljer sig inte markant men vissa av dem tolkas vara mer öppna för elevinflytande än andra. Elevinflytande är något som tidigare forskning av framförallt Neundorf et al (2016) och Almgren (2006), pekar har goda förutsättningar att fungera fostrande för eleverna. Informanterna som beskriver att de arbetar mer aktivt med elevinflytande anser att få eleverna att våga ta ställning och inte lämna över ansvaret som de givits är en viktig faktor kopplat till fostransuppdraget. Att tvinga eleverna till ställningstagande kan vara ett framgångskoncept.

När informanterna själva fick prata om fostransuppdraget utan att bli ledd i sitt resonemang av följdfrågor lyfte samtliga sin generella syn på fostransuppdraget. Den synen stämde till stor del överens med Skolverkets övergripande mål om att fostra demokratiska medborgare (2011). Det var dock problematiskt att få uttömmande svar av informanterna utan att nämna mer specifika frågor kopplade till hur undervisningen såg ut i praktiken med fostransuppdraget i beaktande. När det kommer till svar som de ej blivit styrda i kan en generell bild skapas av hur de arbetar med olika metoder när de beskriver en “vanlig lektion” eftersom det var en inledande fråga som ställdes innan intervjun gick in på mer specifika metoder och upplevelser.

Hur de beskriver att de undervisar kring fostransuppdraget och arbetar skiljer sig också från lärare till lärare. Några av informanterna tvingar fram ställningstaganden av eleverna och kräver deras engagemang kring undervisningen just för att lära dem demokratiska förmågor. De informanter som inte arbetade på det sättet kändes mer uppgivna och accepterade att eleverna inte tar ställning. Slutsatsen som kan dras i den tolkningen är att det är den undervisande lärarens engagemang som mycket styr hur mycket eleverna tvingas ta/tar ställning.

39