Öppna standard arkitekturer skapar effektiva marknader

I föregående kapitel diskuterades behovet av väl fungerande marknader. I detta stycke analyseras hur en öppen standard arkitektur kan bidra till skapandet av effektiva marknader och vilka modeller som kan resultera av detta.

En öppen standard arkitektur i telekom kan tänkas göra det enklare att mäta trafik genom routrarna41 _{då olika aktörer kan optimera funktioner för att mäta}

trafik. Om trafiken kan mätas underlättar detta även framtagandet av

prognoser för framtida kapacitetsbehov. En öppen standard arkitektur kan tex. underlätta för framtagande av trafikmodeller som kan ge kunskap om hur tex. multimediatrafik kan tänkas utvecklas och hur användarna beter sig över tiden. Öppna standard arkitekturer leder också till att antalet aktörer som kan vara verksamma på olika marknader ökar, vilket är en nödvändig förutsättning för att marknader ska vara effektiva. Huruvida det uppstår effektiva

marknader för kapacitet beror till stor del på den tekniska infrastrukturen i näten. Som diskuterades i föregående kapitel behövs det öppna gränssnitt mellan olika aktörer i nätinfrastrukturen som möjliggör en disintegrering av dessa aktörer (Lehr & Mcknight, 98). Här kan med andra ord en öppen standard arkitektur vara användbar. För att disintegrerade aktörer ska kunna existera förutsätts att det finns marknader som tillhandahåller resurser åt dessa aktörer. Kapacitet som handlas kan vara ”rå” eller mer eller mindre

41

Med Dynamic optimal pricing (Gupta et. al., 1998) kan prissättningen i varje nod baseras på historiska trafikflöden, storlek på paket, prioritetsklasser osv. genom denna nod. Man kan tänka sig att det utvecklas bra och effektiva funktioner för detta om det finns många specialiserade, oberoende och konkurrerande tillverkare.

administrerad (transport, växling mm) och innehålla olika QoS och även överenskommelser om debitering mm. Som diskuterats tidigare blir det möjligt att snabbt uppgradera funktioner i ett nät och att fjärrstyra dessa aktiviteter om en öppen standard arkitektur införs (Lundberg, Telia). Med en öppen standard arkitektur skulle således kapaciteten som handlas även kunna innehålla överenskommelse om att kunden kan fjärrstyra och påverka

funktionaliteten i kapaciteten.

Kapacitet för Internettrafik (som inte är speciellt känslig för förseningar) är ,som nämndes i föregående kapitel, speciellt lämplig att tillhandahållas av många olika aktörer och att handlas på en marknad (Lehr & McKnight, 98). För att marknaderna ska vara användbara krävs att operatörer lätt kan koppla ihop sina nät, helst i realtid och att ihopkopplingen inte har geografiska eller kvalitetsmässiga begränsningar (Lehr & McKnight, 98). Här kan en öppen standard arkitektur också underlätta utvecklingen av kapacitetsmarknader i och med att en sådan arkitektur gör det möjligt att i realtid styra aktiviteter i näten utan geografiska begränsningar och utan att kvaliteten i olika aktiviteter störs (Lundberg, Telia).

Effektiva marknader kräver att operatörer kan utnyttja alternativa vägar för informationen att färdas i många olika operatörers nät i realtid dvs. det krävs ”dynamic routing” (Lehr & McKnight, 98). Detta är tekniskt möjligt pga. väl utbyggda datanät ända fram till användaren (Rockström, Telia). För att utnyttja många operatörers nät behöver operatörer kunna lita på varandra och för att detta ska ske krävs också förbättrad säkerhet (Persson, Telia). En öppen

det därmed finns alternativa vägar för informationen att färdas (Lundberg,

Telia). I och med att routrarna öppnas upp kan man också lägga till funktioner

som ökar säkerheten samtidigt som flera aktörer kommer att kunna använda samma router (Persson, Telia).

Om en och samma marknad är utspridd på flera olika geografiska platser behövs mekanismer som koordinerar aktiviteter mellan dessa platser så att de kan fungera som en marknad (Spiller, 99). Detta kan en öppen standard arkitektur bidra till i och med möjligheten att fjärrstyra aktiviteter i

kapaciteten som handlas. Fjärrstyrningen i sin tur möjliggörs av den öppna standard arkitekturen i och med att routrarna öppnas upp så det blir möjligt för olika aktörer att gå in i dessa och fjärrstyra funktioner (Lundberg, Telia).

Möjligt att vara en liten aktör

När det finns öppna gränssnitt mellan olika aktörers nät minskar betydelsen av vertikal integrering. Detta diskuterades i kapitel 6 (se bl.a. fig. 24). Öppna gränssnitt gör att du kan vara en liten aktör och utnyttja att det finns många andra aktörer vars resurser går att använda via det öppna gränssnittet. Att vara en liten aktör kan då vara en fördel eftersom denna snabbare kan ändra sin resursbas om omständigheterna kräver det dvs. en liten aktör har inte lika höga exitkostnader som en stor aktör. Är du en stor aktör vill du helst få tillbaka dina höga investeringskostnader innan du gör nya investeringar. En liten aktör som inte har stora investeringar utan endast (korta) kontrakt med

samarbetspartner behöver endast byta till samarbetspartner med bättre resurser. Öppna standard arkitekturer minskar således behovet av vertikal integrering och skapar därmed förutsättningar för marknadslösningar. Därmed

ökar samtidigt behovet av väl fungerarande marknader dvs. att effektivt kunna hitta och att knyta bra avtal med andra aktörer.

Marknader för bandbredd

Öppna standard arkitekturer kan således tänkas underlätta skapandet av marknader för olika typer av administrerad bandbredd. Om det finns

fungerande marknader så utnyttjas olika aktörers resurser effektivast om de fördelas av dessa marknader. Med fungerande marknadslösningar fördelas resurser till de som för tillfället är i störst behov av resurserna och mest villiga att betala för dem, och tillhandahålls av de som kan leverera dem på

effektivast sätt. Det finns då mindre anledning att integrera olika funktioner i en och samma aktör och att tex. äga ett eget nät om man inte har som affärsidé att just äga nät. Att äga eget nät kan bli ett sätt att låsa in sig själv i en fixerad lösning och bli mindre flexibel. Äger man resurser själv har man visserligen kontrollen över dessa själv men om affärsidén inte är kopplad till själva ägandet och det finns fungerande marknader för dessa resurser kan det vara fördelaktigare att kunna handla bästa möjliga, vid behov, till lägsta pris på en öppen marknad. Slutsatsen av detta blir att aktörer specialiserar sig på det som de är absolut bäst på (störst konkurrensfördelar) och låter marknaden ta hand om resten. En nätägare tjänar på fungerande marknader då hans nät utnyttjas på effektivast möjliga vis utan avbrott eller problem med över/underkapacitet. Att handla på en öppen marknad medför naturligtvis transaktionskostnader. På en väl fungerande marknad är dessa dock låga eller ej existerande.