Denna undersökning

Den här undersökningen diskuterar och beskriver hur affärsmodeller i telekom kan påverkas av att en öppen standard arkitektur införs. Systemet som

undersöks är således aktörer och utbytet mellan dessa. Jag undersöker hur detta system kan påverkas av en förändring i en komponent9 _{i detta system.}

För att beskriva hur en affärsmodell kan förändras som en konsekvens av att en öppen standard arkitektur införs anser jag att det behövs en helhetssyn för att förstå hur olika komponenter i modellen hänger ihop med varandra. För sådana undersökningar lämpar sig ett systemanalytiskt angreppssätt bra.

Det synsätt som passar bäst in på denna undersökning är således

systemsynsättet. Undersökningen beskriver relationer mellan olika variabler och hur helheten i modellerna som dessa bildar fungerar. Därför görs i efterföljande stycke en fördjupad beskrivning av systemsynsättet och varför detta passar in på denna undersökning. Jag vill dock understryka att min verklighetsuppfattning inte ryms inom ett vetenskapligt synsätt, jag anser att alla synsätt tillför något om hur verkligheten är beskaffad. Jag anser också att vetenskapen bör vara så objektiv som möjligt men att detta är svårt eller nästan omöjligt att uppnå. Mina unika upplevelser och erfarenheter har naturligtvis bidragit till hur jag tolkar och ser på verkligheten. Detta kanske låter som att jag har en hermaneutisk vetenskapssyn. Och jag håller med hermaneutikerna om att verkligheten de facto fungerar genom att individer tolkar verkligheten för att sedan tolka den igen efter att ny förståelse har skapats men håller också med positivisterna om att verkligheten borde vara objektiv för att den ska vara lättare att logiskt analysera. Jag ser dock detta

9

mer som en idealisk försköning som dock kan vara värd att sträva efter. Jag anser också att det går att kombinera både förståelse och förklarande i en och samma undersökning. Man måste ofta ha en förståelse för att kunna förklara något tex. Det är dock viktigt att formulera ett synsätt som passar för just denna undersökning. Det som tilltalar mig med det systemvetenskapliga synsättet är att det kombinerar hermaneutiken med positivismens tankegångar till ett eget synsätt. Nedan görs en vidare redogörelse för systemsynsättet och varför detta passar för denna undersökning.

Systemsynsättet

Ett system kan definieras som en mängd komponenter och relationer mellan dessa (Arbnor & Bjerke, 1994). Till skillnad från det analytiska synsättet så studerar systemvetenskapare interaktionen mellan komponenter snarare än orsak-verkan samband. Sambanden som studeras är mer av karaktären idikator-effekt dvs. det går inte att peka på en tydlig orsak till en viss verkan utan det är snarare frågan om en indikator som kan ha flera olika effekter. Detta kallas för finalitetssamband (Arbnor & Bjerke, 94). För att förklara en komponent går det inte att studera komponenten i sig utan den måste sättas in i sitt sammanhang. Man kan skilja mellan öppna och slutna system men det vanligaste inom företagsekonomi är att man ser system som öppna dvs. de interagerar med sin omgivning (detta ska inte förväxlas med öppna eller proprietära standarder där öppen har innebörden tillgänglig). I den här undersökningen antas att systemet som undersöks, affärsmodellerna,

interagerar och är beroende av sin omgivning – branschen och dess struktur. Jag har således ett öppet systemsynsätt.

Systemsynsättet skiljer, precis som det analytiska synsättet, mellan en objektiv (reell) verklighet och avbildningar av denna. Systemsynsättet är väldigt

positivt till vad olika avbildningar kan innehålla och säger att avbildningen beror bl.a. på vilket syfte man har med sin modell (Arbnor & Bjerke, 1994). Har man ett beskrivande syfte finns det ofta utrymme att ta in mer aspekter av verkligheten än om man har ett syfte att modellen skall användas för att styra något specifikt ändamål (Arbnor & Bjerke, 1994). En modell som har till syfte att beskriva en bransch kan innehålla mer aspekter av verkligheten än en modell som har till syfte att styra hur en aktör kan hantera en konkurrent i denna bransch tex. Denna undersökning tar först och främst upp flera aspekter av verkligheten i syfte att beskriva denna. Förenklade modeller speglar bara en

aspekt av verkligheten bland många möjliga. Det är därför viktigt att klargöra

om det är verkligheten man vill spegla eller en viss aspekt av denna (Arbnor &

Bjerke, 1994).

Varje system är en potentiell komponent i ett större system. Därför kan man tala om olika förstoringsnivåer för system.

Fig. 7. Förstoringsnivåer (Källa: Arbnor & Bjerke, 1994)

På en hög nivå i telekom sker förändringar nästan dagligen då aktörer förändras och nya tjänster utvecklas. På en väldigt låg nivå, tex. inne i

Förstoringsnivå Hög

Låg

Minskad detaljrikedom

routrarna, sker det dock mycket långsammare förändringar. En router kan ta flera år innan den utvecklas över huvud taget. Denna undersökning har sin utgångspunkt i en förändring på en låg nivå, införandet av en öppen standard arkitektur i routrar, och undersöker hur detta kan påverka affärsmodeller på en hög nivå (aktörerna och relationerna, utbytet mellan dessa).

Relationer mellan komponenter i ett system kan vara konkreta eller abstrakta. Konkreta relationer är tex. olika steg i en tillverkningsprocess medan abstrakta relationer kan vara hur sammanhållningen i en grupp fungerar (Arbnor &

Bjerke, 1994). Den här undersökningen är främst inriktad på konkreta

relationer mellan aktörer. Konkreta relationer i denna undersökning kan innebära avtal, betalningsflöden och utbyte av resurser mellan aktörer men kan även innebära något mer abstrakta relationer såsom förhandlingsstyrkan mellan aktörerna.

Verkligheten kan beskrivas i sitt statiska tillstånd dvs. i strukturella termer eller i förloppet hos olika komponenter och relationer över tiden, dvs. i processuella termer. Naturligtvis kan man i en och samma studie beskriva verkligheten i både strukturella och processuella termer (Arbnor & Bjerke,

1994). I denna undersökning beskriver jag först och främst aktörerna och

relationerna mellan dessa i strukturella termer för att sedan beskriva dessa i något mer processuella termer. För att få en förståelse för hur aktörer och relationer mellan dessa kan utvecklas anser jag att det är viktigt att först beskriva strukturen som dessa förändringar kan uppstå ur. Jag anser att strukturer utgör ramar men samtidigt stödjande underlag för handling och förändring. Jag ska här dock inte gå djupare in på debatten om struktur och

handlande och vad som kommer först utan nöjer mig med att konstatera att jag anser att strukturen bör vara bekant innan man kan uttala sig om förändringar.