Dagens tjänster

Utbytet mellan aktörerna går idag ut på att aktörerna byter olika tjänster mellan varandra, mot betalning eller mot liknande tjänster, i olika kontrakt beroende på hur förhandlingsstyrkan mellan aktörerna ser ut.

Förhandlingsstyrkan i sin tur beror på vilka typer av aktörer det är som

förhandlar. Det här stycket går igenom vilka kategorier av tjänster olika typer av aktörer utbyter mellan varandra. Begreppet tjänst används ofta generellt oavsett om tjänsten är åt en operatör eller mot en användare. Tjänsterna skiljer sig dock åt beroende på var i ”värdekedjan” tjänsten befinner sig.

6.4.1 Tjänster mellan operatörer

Operatörer säljer nätkapacitet med olika typer av bärartjänster, transmission och intelligent växling dvs. överföring och växlande av information i näten

(Lundberg, Telia). Dessa aktörer ser till att informationen kommer fram. Detta

sker med olika metoder som ger olika nivåer av säkerhet, kvalitet och

snabbhet och till olika priser. Det finns dels olika medium att överföra den i (optofiber, koppar, radio mm) och dels olika metoder att tekniskt skicka och koppla informationen genom dessa medium. Dessa metoder fungerar som protokoll dvs. regler för hur informationen paketeras, skickas, kontrolleras ,vart den stannar, kopplas vidare och till vem den ska nå fram. Beroende på vilken typ av kommunikation det handlar om ställs det olika krav. Tal dvs. telefoni kräver att orden kommer fram i ”realtid” för att det inte ska upplevas

komponenter från datakom såsom routrar, servrar och andra ”datorer”. Därför kommer termen telekom i fortsättningen att användas analogt med datakom.

som störande. Däremot är tal inte särskilt beroende av att kvaliteten är hög dvs. ett knaster som knappt kan uppfattas av örat spelar inte så stor roll. För överföring av bilder, grafik, e-post mm. är förhållandet det motsatta. Det gör inget om det är någon minuts fördröjning men ett litet ”knaster” kan förstöra hela bilden eller dokumentet (Ericson & Telia, 97). För en del nya

användningsområden som tex. spel över nätverk krävs att användarna har en rättvis fördröjning dvs. att fördröjningen är lika mellan användarna. Samma sak kan tänkas gälla vid distribution av tex. aktieinformation.

Exempel på tjänster är ”svart fiber” och transmissionstjänster som ATM (Asyncronous Transfer Mode) och Frame Relay som är tekniker för att överföra information genom nät (och koppla ihop olika nät). Företaget som äger nätet brukar kallas för nätoperatör. Denna kan sälja ”svart fiber” som enbart består av tillhandahållandet av själva kabeln. Operatören kan också sälja mer administrerade nättjänster dvs. även teknik för hur informationen skall överföras, vilket är vanligare. Denna teknik sitter i ”burkar” ute i näten med mjukvara för styrlogik som sköter koppling, översättning av protokoll mellan olika nät, upp och nedpaketering osv (Kursinformation, Telia

Kompetens, 2000). Operatören kan tillhandahålla ytterligare ”lager” för att

mer specifikt kunna hantera olika omständigheter och tillgodose olika behov vid överföring av information.

Som förklarades i bakgrunden så öppnar MSF upp en tekniskt sätt integrerad arkitektur så att olika tekniska skikt kan utvecklas oberoende av varandra. Detta är till stor fördel för en nätoperatör som kan köpa produkter till de olika skikten från många olika leverantörer (Lundberg, Telia). Leverantörerna kan

utveckla produkter oberoende av underliggande och överliggande teknik. Detta beror på att de får (öppen) tillgång till tekniska specifikationer om hur produkterna som utvecklas kan göras kompatibla (standardiserade). Dvs. det är en öppen standardarkitektur av olika skikt.

Fig. 17 Olika skikt (egen figur)

När beroendet mellan dessa skikt försvinner kan de ligga på geografiskt skilda platser och utvecklas av fristående företag som är oberoende av varandra

(Lundberg, Telia). När olika delar kan ligga på olika geografiska platser kan

det också utvecklas funktioner för att fjärrstyra dessa delar från olika aktörer

(Lundberg, Telia).

Idag är operatörer ofta integrerade i ett stort företag. I framtiden tror många bedömare att det kommer ske en tydligare separering mellan operatörer som hanterar nätet och operatörer (eller andra aktörer) som hanterar tjänster till användare dvs. man fokuserar på att optimera antingen nätet eller de tjänster som kan erbjudas (Rockström, Telia).

växelskikt kontrollskikt applikationsskikt

Nedanstående figur illustrerar utbytet mellan operatörer, vilka kategorier av tjänster som finns i olika delar av branschen.

Fig. 18 Utbytet mellan aktörer i telecom

(Källa: Öhrlings PriceWaterhouseCooper, 99, Kartläggning av Tele och IT Infrastruktur)

6.4.2 Tjänster mot användare

Innehållet i kommunikationen kan komma från två källor, antingen från användarna själva (som i telefoni) eller från innehållsleverantörer (content provider) (Ericson & Telia, 97).

De teletjänster som slutkunden på marknaden för telekommunikation (se figur ovan) konsumerar kan grovt kategoriseras i:

-vanlig kommunikation dvs. en användare till en annan där användarna står för innehållet (telefoni, datakommunikation mellan företag, e-mail)

Ägare av infrastruktur Operatörer av nätkapacitet/Leverantör av tjänster Leverantörer av tjänster

Kunder på marknaden för telekommunikation Svart fiber

Administrerad bandbredd Teletjänster

-transaktioner (e-handel, överföringar) -broadcasting21 _{(TV eller annan massmedia)}

-multicasting (nätverksspel, videokonferens mm)

-överföring av innehåll från innehållsleverantör (Webbsidor, video on demand)

Exempel på tjänster (se bilaga 2 för utförligare beskrivning av exempelföretagen inom parantes):

Fig. 19 Exempel på tjänster

Teletjänster kan delas in i bastjänster22 _{och applikationer (tillämpningar på}

bastjänster). Bastjänster kan vara telefoni (PSTN, VoIP, Internettelefoni osv.), Internetaccess, fax, kabeltv eller datakommunikation mellan företag. Vanliga bastjänster för telefoni över det publika telenätet brukar benämnas POTS (Plain Old Telephony Services). Applikationer inom telefoni är tjänster för tex. frisamtal (020 nummer), företagssamtal (070), massanrop (vid tex. TV galor), VPN (prioriterade klasser av säkerhet), s.k. Intelligenta Nättjänster, IN tjänster osv. (Kursmaterial, Telia Kompetens, 2000).

21

Broadcasting innebär ”en till många” kommunikation. Multicasting innebär ”många till många” kommunikation, tex. en videokonferens.

22

Den grundläggande tjänsten kunden efterfrågar Unified Messaging (RSLs Multibox )

IP telefoni (RSLs Webcall tjänst)