F ÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING

ytterligare svaghet visar sig utifrån vårt syfte med att nå en så bred kunskap som möjligt, eftersom våra relativt korta intervjuer bitvis inte nådde det djup som eftersträvades. Till exempel skulle fler följdfrågor ha kunnat ställas om frekvensen av användning av olika metoder och om hur

genomförandet av de olika metoderna såg ut mer i detalj. Likaså saknas elevernas röster i detta examensarbete vilket också skulle kunna ge en ytterligare dimension till det relationella perspektivet och elevens egen upplevelse av inkludering.

5.7 Förslag till fortsatt forskning

Utifrån studiens resultat är det tydligt att lärare använder sig av flera olika metoder för

glosinlärning i skolan. Likaså används också varierade metoder av de lärare som inte ger elever glosor i läxa. Däremot saknas mer specifik kunskap hos lärare om hur ordinlärning går till och vilka specifika svårigheter som kan visa sig hos elever i språklig sårbarhet. För att kunna skapa en mer inkluderande undervisning behövs också elevernas perspektiv tas med i beaktning, där deras erfarenheter och upplevelser av glosläxor i ämnet engelska. Likaså skulle också fortsatt forskning kunna fokuseras på ett större underlag av lärare för att kunna dra mer generella slutsatser kring lärares användning av metoder för glosinlärning.

Referenser

Ahlberg, A. (2017). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Liber.

Alt, M., Hogan, T., Green, S., Gray, S., Cabbage, K., & Cowan, N. (2017). Word learning deficits in children with dyslexia. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 60(4), 1012–1028.

https://doi.org/10.1044/2016_JSLHR-L-16-0036

Aro, M., & Wimmer, H. (2003). Learning to read: English in comparison to six more regular orthographies. Applied Psycholinguistics, 24(4), 621–635.

https://doi.org/10.1017/S0142716403000316

Baddeley, A., (2017). Modularity, working memory and language acquisition. Second Language Research, 33(3), 299–311. https://doi.org/10.1177/0267658317709852

Baddeley, A., Gathercole, S., & Papagno, C. (1998). The Phonological Loop as a Language Learning Device. Psychological Review, 105(1), 158–173. https://doi.org/10.1037/0033-295X.105.1.158 Beck, I. L., McKeown, M. G., & Kucan, L. (2013). Bringing words to life: robust vocabulary instruction (2 uppl.). The Guilford Press.

Bishop, D. V. M., Snowling, M. J., Thompson, P. A., Greenhalgh, T., Adams, C., Archibald, L., Baird, G., Bauer, A., Bellair, J., Boyle, C., Brownlie, E., Carter, G., Clark, B., Clegg, J., Cohen, N., Conti-Ramsden, G., Dockrell, J., Dunn, J., Ebbels, S., … Grist, M. (2017). Phase 2 of CATALISE: a multinational and multidisciplinary Delphi consensus study of problems with language

development: Terminology. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 58(10), 1068–1080.

https://doi.org/10.1111/jcpp.12721

Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A.-K., & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola: barnet, språket och pedagogiken. Studentlitteratur.

Bryman, A., & Nilsson, B. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.). Liber.

Gabay, Y., Gabay, S., Schiff, R., Ashkenazi, S., & Henik, A. (2013). Visuospatial attention deficits in developmental dyslexia: Evidence from visual and mental number line bisection tasks. Archives of Clinical Neuropsychology, 28(8), 829–836. https://doi.org/10.1093/arclin/act076

Galuschka, K., Görgen, R., Kalmar, J., Haberstroh, S., Schmalz, X., & Schulte-Körne, G. (2020).

Effectiveness of spelling interventions for learners with dyslexia: A meta-analysis and systematic review. Educational Psychologist, 55(1), 1–20. https://doi.org/10.1080/00461520.2019.1659794 Hummel, K. (2020). Phonological Memory and L2 Vocabulary Learning in a Narrated Story Task.

Journal of Psycholinguistic Research, 50(3), 603–622. https://doi.org/10.1007/s10936-020-09710-x

Hummel, K. & French, L. M. (2016). Phonological memory and aptitude components:

Contributions to second language proficiency. Learning and Individual Differences, 51, 249–255.

https://doi.org/10.1016/j.lindif.2016.08.016

Høien, T., & Lundberg, I. (2013). Dyslexi: från teori till praktik (2 uppl.). Natur & Kultur.

Jackson, E., Leitao, S., & Claessen, M. (2016). The relationship between phonological short-term memory, receptive vocabulary, and fast mapping in children with specific language impairment.

International Journal of Language & Communication Disorders, 51(1), 61–73.

https://doi.org/10.1111/1460-6984.12185

Jonsson, B. & Nyberg, L. (2020) Testbaserat lärande: att stärka inlärning och minne. Natur &

Kultur.

Juffs, A. & Harrington, M. (2011). Aspects of working memory in L2 learning. Language Teaching, 44(2), 137–166. https://doi.org/10.1017/S0261444810000509

Kormos, J., & Sáfár, A. (2008). Phonological short-term memory, working memory and foreign language performance in intensive language learning. Bilingualism, 11(2), 261–271.

https://doi.org/10.1017/S1366728908003416

Krepel, A., Bree, E. H. de, Mulder, E. M., Ven, M. A. M. van de, Segers, P. C., Verhoeven, L. T., &

Jong, P. F. de. (2021). The unique contribution of vocabulary in the reading development of English as a foreign language. Journal of Research in Reading, 44(3), 453–474.

https://doi.org/10.1111/1467-9817.12350

Kvale, S., Brinkmann, S., & Torhell, S.-E. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3 uppl.).

Studentlitteratur.

Kwok, R. K. W. (2017). Reading and lexicalization in opaque and transparent orthographies: Word naming and word learning in English and Spanish. The Quarterly Journal of Experimental Psychology : QJEP., 70(10), 2105–2129. https://doi.org/10.1080/17470218.2016.1223705 Leonard, L. B. (2014). Children with specific language impairment. (2 uppl.). The MIT Press.

Leonard, L. B., Deevy, P., Karpicke, J. D., Christ, S. L., & Kueser, J. B. (2020). After initial retrieval practice, more retrieval produces better retention than more study in the word learning of children with developmental language disorder. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 63(8), 2763–2776. https://doi.org/10.1044/2020_JSLHR-20-00105

Martin, K., & Ellis, N. C. (2012). The Roles of Phonological Short-Term Memory and Working Memory in L2 Grammar And Vocabulary Learning. Studies in Second Language Acquisition, 34(3), 379–413. https://doi.org/10.1017/S0272263112000125

McGregor, K. K., Gordon, K., Eden, N., Arbisi-Kelm, T., & Oleson, J. (2017). Encoding deficits impede word learning and memory in adults with developmental language disorders. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 60(10), 2891–2905.

https://doi.org/10.1044/2017_JSLHR-L-17-0031

Prior. A., Goldina, A., Shany, M., Geva, E., & Katzir, T. (2014). Lexical inference in L2: predictive roles of vocabulary knowledge and reading skill beyond reading comprehension. Reading &

Writing, 27(8), 1467–1484. https://doi.org/10.1007/s11145-014-9501-8

Prior, A., Zeltsman-Kulick, R., & Katzir, T. (2020). Adolescent word reading in English as a foreign language. Journal of Research in Reading, 43(1), 116–139.

https://doi.org/10.1111/1467-9817.12293

Skollag (SFS 2010:800). Utbildningsdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

Skolverket. (2021). Kursplan – Engelska (Grundskolan).

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-

996270488%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DGRGRENG01%26tos%

3Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f

Snowling, M. J., Hulme, C., & Nation, K. (2020). Defining and understanding dyslexia: past, present and future. Oxford Review of Education, 46(4), 501–513.

https://doi.org/10.1080/03054985.2020.1765756

Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2018). Arbeta med språkstörning i förskola och skola [Broschyr]. Specialpedagogiska skolmyndigheten. https://webbutiken.spsm.se/arbeta-med-sprakstorning-i-forskola-och-skola/

Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2021). Stöd med digitala verktyg.

https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/digitalt-larande/stod-med-digitala-verktyg/

Svenska Akademien (u.å.). Svenska Akademiens Ordbok. Hämtad 16 januari 2022 från https://svenska.se/tre/?sok=glosa&pz=1

Tribushinina, E., Dubinkina-Elgart, E., & Rabkina, N. (2020). Can children with DLD acquire a second language in a foreign-language classroom? Effects of age and cross-language relationships.

Journal of Communication Disorders, 88, 106049–106049.

https://doi.org/10.1016/j.jcomdis.2020.106049

Vidyasagar, T. R., & Pammer, K. (2009). Dyslexia: a deficit in visuo-spatial attention, not in phonological processing. Trends in Cognitive Sciences, 14(2), 57–63.

https://doi.org/10.1016/j.tics.2009.12.003

Zoutenbier, I., & Zwitserlood, R. (2019). Exploring the Relationship between Native Language Skills and Foreign Language Learning in Children with Developmental Language Disorders.

Clinical Linguistics & Phonetics, 33(7), 641–653.

https://doi.org/10.1080/02699206.2019.1576769