4. Resultat
Nedan presenteras resultatet indelat i de teman som framkom ur vår analys av intervjusvaren. De teman som urskildes grundar sig också på studiens forskningsfrågor. Först beskrivs vilka metoder lärarna säger sig använda samt vilka metoder de anser stödjer, respektive inte stödjer inlärning för de elever som ofta visar svårigheter att lära sig glosor. Sedan presenteras lärarnas beskrivningar av sin egen kunskap om glosinlärning och då även särskilt för elever som visar svårigheter. Sist presenteras också hur lärarna ser på samarbete med speciallärare och önskemål kring hur det skulle kunna se ut.
I följande text används begreppen glosor och glosinlärning för att beskriva den undervisning som handlar om att eleverna får glosor att lära sig i läxa. Begreppet ord används istället för att beskriva den undervisning där eleverna lär sig ord på lektionstid. Likaså används begreppet ordinlärning för att beskriva själva ordinlärningsprocessen. Några lärare har också valt att använda begreppet ord även om de pratar om glosor. Därför kommer begreppet ord finnas presenterat i både citat och de tabeller som presenterar vilka metoder lärarna beskriver att de använder. Vi har dock tolkat det som att det ändå är glosor som lärarna avser.
4.1 Beskrivningar av metoder för glosinlärning
De flesta lärare berättar att de använder glosinlärning i sin undervisning för att främja elevernas ordinlärning. Vanligast var att läraren väljer ut glosor från de färdiga gloslistor som finns i läroböcker och är kopplade till en i boken presenterad text eller så väljer läraren ut glosor från en skönlitterär text. Dessa sammanställs sedan i en så kallad gloslista som eleverna sedan får i läxa att lära sig till efterföljande vecka. Antalet glosor varierade från 10–25 men med en tydlig progression från år 4 till år 9. Lärarna berättade att glosorna introduceras för eleverna i samband med nytt område eller ny text. Läraren går då igenom glosorna genom att antingen läsa glosorna högt eller genom att spela upp texten där glosorna ingår. Någon lärare berättade att hon ibland också tillsammans med eleverna diskuterar vilka glosor som är kända sedan tidigare och vilka som är helt nya.
Ja men glosor i engelska bygger alltid [på] att vi utgår från någon typ av text, antingen en text i läromedel eller att man jobbar med någon form av skönlitterär bok. Så jobbar vi med läromedel när det då är text, går jag alltid igenom glosorna som hör till kapitlet, tittar på vilka som finns och eventuellt vilka dom kan sedan innan och vilka som är nya.
Endast två lärare berättade att de inte använder sig av glosor i sin undervisning utan istället fokuserar på att eleverna ska lära sig nya ord på lektionerna. Även dessa lärare utgick dock från ett sammanhang, en text eller ett tema för att välja vilka ord som ska läras in. En av dessa lärare berättade att hon, precis som övriga lärare, använder en lärobok där texter är utgångspunkten och gloslistor finns att tillgå till varje text. Hon använder sedan dessa gloslistor för urval av ord som ska läras under lektionstid. Ibland får eleverna uppgifter av henne för att träna på orden och ibland får de möjlighet till att träna på valfritt sätt. Hon berättar också att hennes val att inte ge eleverna glosor i läxa grundar sig på att hon anser att eleverna redan har många läxor och att de behöver få vara lediga när de kommer hem från skolan. Hon upplevde också tidigare att eleverna inte gjorde läxorna och att det då var bättre om de tränar på orden på skoltid. På frågan om hon märker någon skillnad i resultat från tidigare då hon gav eleverna läxa svarade hon följande:
När jag har haft glosläxa tidigare är det så många som skiter i det så jag skulle nog vilja säga att det är samma resultat i alla fall, eftersom de nu tvingas att jobba med det på lektionstid så blir det att det är fler som pluggar på orden, för om de kunde skulle de välja bort det.
Den andra läraren, som inte använder glosor i sin undervisning, berättade att hon undervisat tematiskt utan lärobok i snart tre år och utmärker sig också som den enda läraren som undervisar helt utan lärobok, utan glosor och utan obligatoriska läxor. Hennes motivering är att hon vill utgå från intressanta ämnen som eleverna själva får vara med att välja och att det möjliggör för henne och eleverna att utforska temat tillsammans genom att gå från de ord som eleverna redan känner till, till de ord som är helt nya och mer specifika. Hon menar också att forskning visat att träna in glosor sällan ger önskad effekt utan fungerar mer kortsiktigt. Dessutom menar hon att om
inlärning förväntas ske i hemmet blir inte undervisningen likvärdig för alla elever eftersom alla har olika förutsättningar till att läsa läxor hemma.
Nej, jag delar inte ut några läxor. Jag erbjuder om de jättegärna vill träna extra så erbjuder jag typ ”vill du ta hem din ordbok och nöta lite grann då är det helt okej” men jag kommer inte göra någonting av det och det är absolut högst frivilligt. Jag förväntar mig att de ska lära sig i skolan, alla har inte heller möjlighet att få hjälp och det gör min undervisning mer ojämnställd när de kommer tillbaka.
De metoder för inlärning av glosor som presenteras i lärarnas svar är väldigt varierade, vilket presenteras i tabell 1. Den vanligaste metoden som beskrivs är dock att använda sig av digitala lärresurser som erbjuder flera olika sätt att träna in glosorna. Näst vanligast var att eleverna fick använda sig av så kallade ordkort där orden står på svenska på ena sidan och på engelska på andra sidan eller att använda glosorna i meningar eller i sammanhang samt göra muntliga övningar i par.
I övrigt var det många olika metoder som presenterades och en lärare uttryckte också att hon tyckte det var viktigt att använda så många olika metoder som möjligt för att få möta glosorna på många olika sätt. I tabellen 1 presenteras de olika metoderna tillsammans med antal lärare som sade sig använda respektive metod.
Tabell 1: Lärares beskrivningar av metoder för glosinlärning i undervisningen METODER FÖR GLOSINLÄRNING I UNDERVISNINGEN ANTAL
LÄRARE
digitala lärresurser 7
ordkort 4
använda orden i sammanhang (skriva meningar med orden)
4
muntliga parövningar 4
bildstöd 3
skriva orden flera gånger 3
övningar i övningsbok där orden bearbetas 3 översätta flera gånger, skriftligt eller muntligt 2
synlig gloslista i klassrummet 2
be eleverna att skapa bilder i huvudet 2
ordmoln och tankekartor 1
stanna upp vid högläsning och fråga vad ord betyder 1 plocka fram ord som hör till samma kategori 1 möta ordet på flera sätt; läsa, skriva, höra och säga
ordet
1 googla ordet för att se hur det används 1
korsord 1
Alla lärare som berättade att de använder glosor i sin undervisning låter eleverna träna på glosorna i en vecka och sedan genomförs ett läxförhör på lektionstid. Alla lärare uppger att läxförhören är skriftliga men nästan alla berättar också att de ibland väljer att göra läxförhören muntligt. Nästan hälften (8 st) av lärarna underströk också vikten av att eleverna kan använda glosorna i ett
sammanhang för att verkligen ha god kunskap om glosan och dess betydelse. Därför ombads eleverna inte endast att översätta glosorna utan också att skriva meningar där de ingår.
Mina glosförhör då har jag inte bara att de ska skriva av. Om jag säger ordet bil ska de inte bara skriva ”car” på engelska utan de får ett ord och så ska de kunna använda ordet i ett sammanhang.
Några få lärare (2 st) angav att de ibland kan välja att använda sig av digitala lärresurser vid själva förhöret och då ibland i helklass eftersom läraren då kan se hur många försök eleverna behövt till att skriva varje glosa korrekt.
Vad gäller uppföljning av de glosor som eleverna inte lärt sig var det några lärare (5 st) som berättade att de följer upp dessa. Tre av dessa lärare ger eleverna ny läxa på de glosor de inte lärt sig och en av dem berättade också att hon kan be eleverna rätta varandras läxförhör. Hon menar att det då är ytterligare ett lärtillfälle samt att eleverna verkar gilla just den uppgiften. Samma lärare berättade att hon är noga med att ge eleverna ny läxa på de glosor de inte lärt sig och att de då endast får några få dagar på sig att träna, samt att detta resulterat i att eleverna nu oftast kan alla glosor eftersom de vet att de annars får ytterligare läxa. Hon uppgav likaså att hon för tillfället inte har några elever i sin klass som verkar ha några språkliga svårigheter. De två lärare som inte ger eleverna ny läxa väljer ut de glosor som många elever visat sig ha svårt för och går sedan igenom just dessa glosor i helklass i samband med att eleverna får tillbaka sitt rättade läxförhör.
4.2 Metoder som underlättar vid glosinlärning
Alla lärare gav förslag på metoder som kan underlätta inlärning för elever som har svårt med glosinlärning. Förslagen visade stor variation och ingen särskild metod framhölls av de flesta lärare men två metoder återkom hos fyra lärare vardera, vilka var att skriva glosorna och att använda dem i ett sammanhang. En svag skillnad tycktes kunna urskiljas mellan de olika
årskurserna då det var något fler lärare som arbetar i år 4–6 som nämnde bildstöd till glosorna och ett färre antal glosor i läxa än lärare i de högre årskurserna 7–9. En lärare beskrev också att
motivation är mycket viktigt för inlärning av glosor och att utan motivation spelar det inte någon roll hur få glosor eleverna får i läxa, så tycker de ändå att det är för svårt. Den läraren som inte använder sig av vare sig textbok eller glosor i sin undervisning beskrev att hon gärna undervisar mer explicit i olika stavningsmönster för att stödja elever som har svårt att lära sig att stava.
Jag upplever att de lär sig bäst då om vi får upp andra ord inom samma
stavningskategori. Alltså är det någonting som stavas ungefär lika så att de får se flera olika ord, för då kan de också koppla till att den här sortens ord stavas på det här sättet, och det är ju så att vissa ord har influenser från vissa språk och vissa ord har influenser från andra språk. Kan man klumpa ihop dem lite grann så börjar eleverna också se och förstå tycker jag.
Bland övriga metoder som framhölls som främjande för glosinlärning finns inga tydliga mönster och frekvensen håller sig mellan en till två lärare för varje metod. Dessa presenteras i tabell 2.
Tabell 2: Lärares beskrivningar av metoder för att underlätta glosinlärning METODER FÖR ATT UNDERLÄTTA GLOSINLÄRNING
Explicit undervisning av vokaler för elever med annat modersmål Skriva orden flera gånger
Upprepad träning av översättning av orden
Dela upp träningen med några ord i taget och vid flera tillfällen Ordkort
Digitala lärresurser Muntliga övningar
Explicit undervisning i stavningsmönster Mer lärarstöd
Rita bilder eller berätta om glosorna Färre antal glosor i läxa
Bildstöd
Prata mycket engelska
Några få lärare (3 st) poängterade dock att de inte vet vilka metoder som kan underlätta för elever som ofta har svårt att lära sig glosor trots att de har bidragit till förslagen ovan. En lärare berättade att de tips hon ger, ger hon till alla elever i klassen. Hon understryker också att de kunskaper hon har inte räcker till.
Så där kommer jag till min… det är min akilleshäl känner jag… att jag vet inte riktigt annars hur de ska göra för att de ska öva för att stava rätt och sådana saker. Jag vet inte.
Tre lärare berättade också vilka metoder de upplever inte främjar glosinlärning. Dessa metoder var att vänta med att träna på läxan till kvällen före läxförhöret samt att bara läsa glosorna utan att skriva dem. Ytterligare tre lärare menade att det inte är lätt att lära sig glosor när de inte
förekommer i ett sammanhang, utan endast glosan tränas. En lärare berättade att allt för otydliga uppgifter kan skapa svårigheter för elever att träna på glosor och att fokus då mest hamnar på att förstå själva uppgiften istället för vad de ska lära sig. Nästan alla lärare uppgav att det som oftast inte fungerar bra med glosinlärning är när eleverna inte alls tränar på läxan och därmed inte lär sig glosorna, samt att de upplever att eleverna kan ha svårt att motivera sig till att göra läxan men också att göra den på föreslagna sätt.
Sämre, det är ju att läsa i panik kvällen innan eller på rasten innan man ska visa att man har det [läxförhöret], så det är sämre.
Lärarna i år 7–9 beskriver att det är många elever som inte alls tränar till skillnad från den lärare i år 4–6 som beskrev att alla hennes elever som oftast har alla rätt på sina läxförhör.
Det var få lärare som beskrev att de kunde se några särskilda svårigheter för elever att lära sig glosor. Fyra lärare berättade dock att de mött elever med dyslexi, och en av dessa lärare lyfte också språkstörning, samt att det då ofta blir svårt att lära sig att stava glosorna korrekt. En av dessa lärare uttryckte att dyslexi kan bidra till mycket stora svårigheter med att lära sig att stava glosorna.
Stavning är svårt och för de som har dyslexi är det svårt. Det är näst intill omöjligt för de eleverna.
Några lärare (3 st) berättar dock att de kan låta elever som visar svårigheter med glosor att själva välja om de vill förhöras muntligt eller skriftligt som en slags individuell anpassning av
undervisningen. I övrigt nämnde en lärare att det kan vara svårt att lära sig glosor om
arbetsminnet inte räcker till och ytterligare en lärare att det ofta kan vara svårt för elever att gå från att lära sig själva orden till att använda dem i ett sammanhang. Inga andra särskilda svårigheter nämndes.
På frågan om vilket stöd som kan ges om glosinlärningen är för svår och ordinarie undervisning inte räcker till föreslås främst undervisning i liten grupp med exempelvis speciallärare. Två lärare föreslår möjlighet till läxhjälp i skolan. Att ha engelska som språkval i stället för ett b-språk föreslogs av en lärare och en annan menade att läxläsning hemma är avgörande för språkinlärning och därför också ett stöd. Det var få svar på denna fråga och varje förslag gavs av en till två lärare.
4.3 Lärarnas kunskaper om glosinlärning
Det blev ett tydligt resultat vad gäller lärarnas svar om de hade fått någon kunskap i sin
lärarutbildning då endast en sa att hon fått lite utbildning om glosinlärning. Bara ett fåtal (3 st) sa att de har fått kompetensutveckling som gäller specifikt ordinlärning (inte glosinlärning) och en av dessa kompetensutvecklingsdagar handlade om hur digitala lärresurser i form av Quizlet kunde användas. Relativt många lärare, sex stycken, uppgav att de lärt sig på egen hand genom att prova metoder och att omprova. Ett fåtal lärare, tre stycken, berättar att de använder sig av forskning för att hitta metoder. En av lärarna som arbetar forskningsbaserat berättar att hon använder många teorier från svenska som andraspråk och säger också att hon inte jobbar traditionellt med böcker och glosor. En lärare får tips och idéer från grupper på Facebook för att utveckla sin undervisning.
På frågan om tanken har slagit dem att de skulle behöva mer kunskap svarar mindre än hälften ja, medan ett fåtal lärare, tre stycken, sa att de inte har tänkt på det. Två lärare svarar så här:
Har väl känt att jag skulle behöva det men det är andra saker som det ska jobbas med så det är bortprioriterat.
Har inte egentligen känt att jag behövt mer kunskap om det, men nu när frågan ställs så, ja.
Två av lärarna har lärt sig mer genom kollegialt lärande och en lärare uppger att hon vill utveckla sin undervisning så hon lär sig själv.
4.4 Samarbete med speciallärare
Ingen av lärarna uppgav att det fanns ett samarbete specifikt för glosinlärning med speciallärare.
Däremot uppgav en lärare att hon har ett samarbete där speciallärare hjälper elever som har språkliga svårigheter genom att ge en förkunskap till texter och glosor innan eleverna möter dem i helklassundervisning. Ett fåtal lärare, tre stycken, svarade att om behov skulle finnas skulle de kunna vända sig till en speciallärare. Överlag uppgav lärarna att de inte har funderat så mycket kring just glosinlärning och därför inte känt ett behov att ta hjälp av speciallärare;
Nej, har ingen dialog om just undervisning av glosor – har inte känt behov.
Svårt att veta vad man ska be om när man inte vet vad som finns.
Två lärare berättade att de har haft tillgång till specialpedagog i stället för speciallärare och tre lärare berättade även att de saknade ämneskompetensen i engelska hos speciallärare;
Jag har just nu inget samarbete. Specialpedagogen har inte utbildning i engelska, mer mot svenska och då blir det inte samma sak.
Liknande svar gavs från en annan lärare som understryker speciallärarens frånvaro i ämnet engelska.
Förr fanns det en speciallärare i varje arbetslag som kunde engelska men nu finns det ingen.
En annan reflektion hos ett fåtal lärare är att känslan att engelskan inte är ett prioriterat ämne utan att det är svenskan och matematiken som går före. En lärare sa:
Engelska kommer långt ner på prioriteringslistan, svenska och matte kommer först. Man pratar nästan aldrig om det.
Resultatet tyder på att det inte finns så mycket reflektioner kring just glosinlärning. De lärare som önskade ett samarbete med speciallärare önskade också de aktiviteter som listas i tabell 3:
Tabell 3: Lärares önskemål på typ av samarbete med speciallärare ÖNSKEMÅL PÅ SAMARBETE MED
SPECIALLÄRARE
ANTAL LÄRARE
Få tips och råd kring hur de kan arbeta 6 Möjligheten att individanpassa mer för
eleverna 3
Möjligheter att vara fler i klassrummet 2 Ta ut och jobba med elever enskilt 1 Bistå med grammatik och material 1