För att möjliggöra bättre kontroll och styrning föreslås att skid individmärks. Det vore fördelaktigt om information rörande antal skid som finns tillgängliga av olika modeller, trasiga skid och annan relevant information kunde matas in i det befintliga datasystemet.
Detta kräver sannolikt systemanpassningar.
Det finns ett förslag om att automatisera hanteringen av skid genom att ha en returbana inomhus. En möjlighet är också att rengöring kan ske internt i samband med återföringen av skiden, istället för att som i dagsläget skicka ut dem till ett externt företag. Detta leder till mindre hantering med traktorer, vilket betyder mindre skador. Dessutom blir traktorförarna tillgängliga för andra uppgifter. Dock innebär förslaget att en relativt stor investering måste göras.
Ett alternativ som helt eliminerar behovet av skid är om hytten kunde monteras på ett transportunderrede redan i sammansättningen och gå igenom all ytbehandling på denna. Med dagens uppbyggnad i UC och UD är detta inte möjligt, men det kan vara värt att ta med sig tanken inför en eventuell framtida investering. Både tid, pengar och yta sparas om hytten slipper byta underrede flera gånger.
2. Transportunderreden
Liksom för skid, kan individmärkning av transportunderreden ge större kontrollmöjligheter.
Rutiner finns för återföringen och daglig uppföljning görs av antalet tillgängliga underreden som finns på fabriksområdet. Finns möjlighet att införa tätare returtransporter skulle detta kunna betyda att färre transportunderreden behövs totalt. Detta kan dock öka transportkostnaderna.
Då tillgången på transportunderreden beror av hur produktionen i Göteborg och Gent flyter är det svårt att beräkna den totala mängden underreden som måste finnas tillhands. En störning som innebär att monteringsfabrikerna står stilla leder också till att Umeåfabriken står stilla om det finns för få underreden. Å andra sidan kan det finnas en poäng i detta eftersom det inte är förenligt med leankonceptet att Umeå fortsätter att skicka hytter till fabriker som står stilla.
Detta eftersom konsekvensen blir att monteringsfabrikerna får allt mer material att hantera, vilket leder till olika former av slöserier.
3. Direkt produktionsmaterial
Den plåt som går in till pressarna avropas dagligen från ett externt lager och plåtlagret på fabriksområdet är därför förhållandevis litet. Direkt material till måleriet förvaras inomhus och berörs därför inte av detta arbete.
När det gäller monteringsmaterial arbetar Umeåfabriken idag efter tredjepartsprinciper med sekvenspackning och med ett kanban-system med många närliggande leverantörer. För leverantörer som ligger geografiskt längre bort blir ett sådant arbetssätt svårare att införa. En översikt kan dock göras för att om möjligt identifiera fler leverantörer där införandet av ett kanban-system skulle vara gynnsamt. Leveranser som styrs efter signaler från produktionen bygger inte upp lika stora lager jämfört med leveranser som kommer med jämna mellanrum oavsett hur produktionen flyter. Material som är mycket skrymmande skulle kunna levereras oftare och i mindre volymer för att inte bygga stora lager.
Då produktionen ligger efter tenderar lagren att bli fulla. Dock har tälten många gånger låga fyllnadsgrader, vilket tyder på att det finns förbättringspotential (se exempelvis tält T7 i figur 5.6).
Vissa verksamheter får stora tillfälliga lager vid ett antal tidpunkter under året. Vid samarbete och kommunikation internt kan dessa tillfälliga lager placeras på andra verksamheters ytor. På så sätt slipper flera avdelningar ha lediga ytor. Om andra verksamheter tillfälligt kan använda monteringstälten så ökar nyttjandegraden. Kan tält helt plockas bort innebär detta mindre kapitalbindning.
4. Indirekt produktionsmaterial
I denna post ingår många olika typer av material. De åtgärder som kan tas för att styra dessa på ett sätt som säkerställer produktionen utan att ta onödigt mycket plats blir därför väldigt olika. I dagsläget beställs indirekt produktionsmaterial sällan efter exakt behov utan mängden bestäms på måfå. Detta ökar riskerna för både lagerbrister och onödigt stora lager. Ett förslag som skulle kunna förbättra styrningen av dessa material är att införa ett beställningspunktssystem. Detta förutsätter dock att ett korrekt lagersaldo finns tillgängligt.
Två exempel på indirekt produktionsmaterial är gasol och thinner. För gasolen kan de lösa flaskorna plockas bort om befintlig infrastruktur byggs ut inne i fabriken. För att slippa hantera tomemballage för thinner kan en större tank införas och fyllas på direkt från en tankbil vid behov. Detta skulle minska arbetet med hantering och leda till färre transporter eftersom emballage inte behöver returneras.
5. Pressverktyg
Om presshallens tillverkningsplan bestäms i god tid finns en möjlighet att pressverktygen kan förvaras längre ifrån fabriksbyggnaden, varifrån de kan hämtas in vid behov. De verktyg som idag förvaras utomhus är till lågfrekventa artiklar (där varje verktyg används med 2-3 veckors mellanrum), vilket talar för att en extern förvaring skulle vara möjligt. Finns det möjlighet att skrota eller sälja verktyg minskar detta både ytbehov och kapitalbindning.
Alla pressverktyg ryms sannolikt i antingen T4 eller verktygsförrådet vid UA, vilket betyder att ett av förråden skulle kunna tömmas och användas till annat. Detta förutsatt att rack kan stå och torka på annan plats.
Diagram 7.1 illustrerar hur mycket yta som skulle kunna sparas om verktygen flyttades till externt förråd. Nuläget motsvarar cirka 70 % av T4 och 70 % av ytan i verktygsförrådet.
Pressverktyg
Diagram 7.1. Besparingspotential för pressverktyg
6. Rack
För att möjliggöra bättre kontroll och styrning kan också racken individmärkas. Som alternativ till dagens manuella övervakning skulle då kunna registreras i datasystemet så att det går att ta fram hur många som finns av varje typ och hur många som är lediga. Detta kräver sannolikt systemanpassningar. En inventering kan göras för att se att antal rack av respektive typ överensstämmer med det definierade maxlagret av den artikel som ska förvaras i dem. Rack till artiklar som inte längre tillverkas i stora volymer kan förvaras längre bort från fabriksbyggnaden eller i externt lager. För gamla rack som inom en överskådlig framtid inte kommer att kunna återanvändas föreslås skrotning. Det vore också önskvärt om mer kommunikation kom ut från produktionen gällande vilka rack som fortfarande används och behövs. Detta för att logistikpersonalen ska kunna justera mängden rack som står närmast fabriken. Faktumet att det finns rack på gården som inte är aktiva borgar för att det finns åtgärder som kan ge effekt.
7. CKD-emballage
Mängden CKD-emballage som finns på området är förhållandevis litet då det har bedrivits ett arbete med att minska volymerna. Om all tillverkning av CKD-emballage kunde läggas ut på det externa företaget som sköter större delen av tillverkningen i dagsläget, minskar denna utrymmeskrävande aktivitet ytbehovet hos Anläggningsunderhåll och Snickeri. Detta kan dock vara svårt då den tillverkning som sker internt ofta handlar om specialvarianter av emballage som endast tillverkas i låga volymer.
Då CKD-emballage avropas efter behov kanske det finns tillräckligt med plats för materialet inom fabrikens väggar, vilket skulle betyda att tält T10 kan plockas bort. Kapitalbindningen och hanteringskostnaderna skulle i så fall minska, samtidigt som logistikpersonal blir ledig till andra uppgifter.
Nuläget i diagram 7.2 är summan av arean för tält T10 och 150 m² av T4. Diagrammet visar hur mycket yta som skulle kunna sparas om T10 plockades ner.
CKD-emballage
Diagram 7.2. Besparingspotential för CKD-emballage
8. Material för underhåll
För underhållsmaterial kan lagerlistor införas för att skapa bättre kontroll och möjlighet till styrning. Om behov finns kan en uppdelning göras mellan akut och icke akut underhållsmaterial för att tydliggöra prioriteringsordningen mellan materialen. Det finns ett förslag om att ett lager för akut underhållsmaterial ska hållas gemensamt, istället för att varje funktion ska ha ett eget. Allt material för akut underhåll borde kunna förvaras inomhus. För detta material, liksom för icke-akut material till underhåll, kan en utredning göras rörande möjligheten att förvara materialet hos en leverantör som levererar in vid behov. Ett leverantörssamarbete skulle frigöra mycket yta för det icke-akuta underhållsmaterialet. För akut underhåll finns inte mycket material utomhus och effekten på gården blir därför mindre.
Återvunnet material i form av stegar, delar till ställage, armaturer och liknande kan förslagsvis omfattas av en skrotningspolicy för att underlätta beslut om skrotning. Detta gäller material som sparas för att användas både till egna byggprojekt och till underhåll.
Ett exempel på policy är att material sparas om det med säkerhet kommer att användas inom 6 månader, samt om det ingående lagret av dessa artiklar maximalt täcker 6 månaders behov.
Detta förutsatt att artikeln i fråga går att köpa om den skulle behövas i framtiden. Eventuellt kan även en kostandsparameter införas som beslutsunderlag.
För att alla avdelningar ska kunna dra nytta av det material som sparas kan ett gemensamt internt arbetssätt skapas. Detta skulle också kunna öka omsättningshastigheten för materialet.
För att det återvunna materialet ska vara lätt att ta bort efter en viss tid kan det som sparas ingå i en lagerlista och noteras med ingående datum.
9. Material för egna pågående byggprojekt
Lager av material för pågående byggprojekt som drivs av interna aktörer kan minskas utan att produktionen påverkas. Genom att styra inflödet av material mot just-in-time istället för att ligga med lager långt innan behovet uppstår kan ytan sparas. Kapitalbindningen minskar också förutsatt att leverantören äger lagret fram till att beställning görs.
10. Trasiga skid, rack etcetera
Enligt interna rutiner ska trasiga rack, skid och liknande märkas upp och rapporteras i ett datasystem innan de ställs ut på avsedd yta. Därifrån hämtar avdelning Underhåll in dem för reparation. Trots att det finns rutiner för förfarandet händer det att material blir stående eftersom rapportering och märkning inte görs på korrekt sätt. För att undvika detta kan påminnelser om rutiner skickas ut eller information tas upp på olika möten. Om det finns behov kan rutinerna göras tydligare. Reparationsarbetet kan även läggas ut på ett externt företag för att i det närmaste eliminera behovet av yta för trasigt material. Detta skulle medföra att personal från underhållsavdelningen blir tillgängliga för annat arbete.
Nuläget i diagram 7.3 är storleken på den yta där trasiga rack och liknande ställs upp. Om hanteringsrutinerna efterföljs bättre än i dagsläget borde ytan rimligen kunna halveras. Vid extern hantering kommer endast en mindre yta att behövas, i diagrammet har den antagits vara 50 m2.
Diagram 7.3. Besparingspotential för trasiga rack, skid och liknande
11. Containrar
Containrar behövs eftersom de möjliggör hantering av skräp och avfall från fabriken. En översikt kan göras för att se om containrar står där de bör stå och om de är i lämplig storlek.
Förslagsvis görs också en översyn av antalet containrar som behövs i samband med den kommande utvecklingen av miljögården. Dock är den yta som sparas i sammanhanget ganska liten. Växlingsyta för tom och full container kan märkas upp utanför fabriken för ordningens skull.
12. Färdiga produkter (CBU, PKD, CKD, RA och lösa detaljer)
De färdiga hytterna skulle kunna mellanlagras på annan plats i väntan på transport, exempelvis i närheten av terminalen de ska skickas ifrån. Eventuellt skulle en sådan lösning öka risken för hanteringsskador. En hyreskostnad tillkommer, samtidigt som försäkringskostnaderna sannolikt ökar. Dock blir effekten av ytbesparingen stor eftersom de färdiga hytterna tar upp stor yta på fabriksområdet.
En annan möjlighet för ytbesparing är att reducera färdigvarulagret genom att endast tillverka med två dagars framförhållning. Kan framförhållningen förkortas till exempelvis en dag
minskar ytan ännu mer, men utflödet av hytter blir känsligare för produktionsstörningar, vilket kan leda till stora kostnader förknippade med förseningar. Reducerat färdigvarulager bidrar också till minskade kapitalkostnader och försäkringskostnader.
I och med att sekvenseringen i dagsläget inte är tillförlitlig måste hytterna produceras med relativt stor framförhållning. Det blir också svårt att ha ett externt lager då hyttsekvenserna måste kompletteras med hytter in i det sista. I framtiden kommer denna problematik att minska eftersom mindre färdigmonterade hytter kommer att tillverkas till följd av investeringen i Gent. Volymen PKD-hytter kommer däremot att öka. Då dessa hytter inte går genom monteringen minskar risken för skador och brister påtagligt. Tillförlitligheten i sekvenseringen kommer att förbättras till följd av färre brister och därmed kan framförhållningen minskas. Detta gör också möjligheten med extern lagring till ett än bättre alternativ i framtiden.
Besparingspotentialen för den sammanlagda ytan som används till hyttuppställning presenteras i diagram 7.4. Nuläget motsvarar summan för de båda uppställningsområdena samt område för brådskande hytter och reservhytter. En extern lagrig medför att endast ett litet område måste finnas på gården för färdiga hytter. I diagrammet har den antagits vara 400 m².
Diagram 7.4. Besparingspotential för färdiga hytter
13. Tomemballage
Genom tätare hämtning kan ytanvändningen för tomemballage minska. Emballagemängden skulle uppskattningsvis kunna halveras. Detta kan dock innebära sämre fyllnadsgrader i lastbilarna, vilket ökar transportkostanden. Tredjepartslogistik för hanteringen är ett annat alternativ som minskar emballagemängden på området. Vid en sådan lösning tillkommer också kostnader i form av ersättning till det företag som sköter hanteringen.
Det finns idag ett förslag om att en emballagehub ska utformas i Umeå för Volvos emballage.
Ansvaret för denna hub kommer enligt förslaget att ligga på Volvo Logistics. Huben är tänkt att försörja norra Skandinavien med emballage. Förslaget eliminerar inte helt ytbehovet för emballage eftersom det fortfarande måste ställas upp på en plats innan det hämtas.
Diagram 7.5 illustrerar besparingspotentialen hos två av förslagen ovan. Nuläget består av ytan för emballageuppställningen utanför UE och UA, samt uppskattningen om att det finns utspritt emballage på fabriksområdet motsvarande 100 m². I diagrammet har en uppskattning gjorts om att införandet av en extern hub innebär att endast 100 m² behövs för uppställning innan hämtning.
Diagram 7.5. Besparingspotential för emballageuppställningen
14. Miljöfarligt avfall
Ett förslag som minskar ytbehovet är att införa tätare hämtning av miljöfarligt avfall. Ett mer långsiktigt alternativ är att i framtiden använda en måleriprocess som genererar mindre avfall.
Detta förutsätter att utvecklingen inom området kommit längre än i dagsläget. Alternativt kan en utredning göras kring om kemikalierna kan rengöras internt. Båda alternativen minskar transportkostnaderna. I verksamheter där lim används kan alternativa tillverkningsmetoder ses över. Om uppsamlingskärlen kan tömmas direkt av den bil som hämtar avfallet behövs ingen mellanlagring i miljöförrådet.
15. Material som personal fått
Personal kan ibland få ta hem träspill och gammal produktionsutrustning. Detta material kan stå på lite olika områden på fabriksområdet i väntan på att personen som fått det har möjlighet att hämta det. Yta frigörs om företaget slutar att ge material till personal eller ställer krav på att det ska vara hämtat inom en viss tid. Alternativt kan en uppställningsplats för detta ändamål skapas utanför grindarna eller längre bort från fabriksbyggnaden. I det här sammanhanget blir det ingen stor ytbesparing, men det ger ett mer städat intryck av gården om det tas bort. Att helt sluta ge material till personalen är ett möjligt men sannolikt impopulärt alternativ. Att skänka material och utrustning är dessutom ett förfarande som minskar företagets transportkostnader som uppstår i samband med hämtning.
16. Material som ska skrotas (hytter, produktionsutrustning, spillplåt)
Förslagsvis kan skrotat material och spillmaterial som väntar på hämtning förvaras längre bort från fabriksbyggnaden eller om möjligt utanför området. Skrotade hytter är skrymmande och skulle kunna hämtas oftare. Den gamla produktionsutrustning som ligger på olika
undanskymda platser kan plockas fram och skrotas eller på annat sätt återvinnas. Spillplåt från presshallen pressas ihop inne i fabriken och transporteras idag via ett conveyersystem upp till en container som ligger på området. I samband med att den nya presshallen byggs kommer containern att flyttas och det skjul som står i anslutning till denna kommer att rivas.
Idag säljs i stort sett all gammal utrustning bort som skrot, oavsett dess värde som hel produkt. För att kunna sälja fungerande utrusning eller värdefullt material som inte längre behövs, måste en organisation skapas för detta syfte. Om ett sådant alternativ är av intresse kan en utredning först göras gällande vilka åtaganden Volvo Lastvagnar får för de material de säljer samt om de potentiella intäkterna täcker upp kostnaden för organisationen.
Återanvändning genom andrahandsförsäljning är också bättre ur miljösynpunkt jämfört med att sälja allt som skrot.
Diagram 7.6 visar hur två av förslagen skulle kunna påverka ytanvändningen. I alternativet med tätare hämtning antas att inga hytter står på gården. I alternativet om städning förutsätts att all gammal produktionsutrustning tas bort från området. Nuläget beskriver ytan som upptas av 15 stycken skrotade hytter, samt antagandet att det finns gammal produktionsutrustning på gården motsvarande cirka 50 m².
Skrotat material
Diagram 7.6. Besparingspotential för skrotat material
17. Material för egna framtida byggprojekt
För material som beställs och sparas för framtida byggprojekt föreslås ett arbete mot att materialet ska levereras precis då det behövs. Ett motiv till att köpa in material utan ett säkert behov är om materialet har mycket lång ledtid och erfarenheten säger att ett behov kommer att uppstå. Ett annat förslag är att hålla lager hos en leverantör istället för att förvara det på fabriksområdet.
18. Återvunnet material/skräp (miljögård)
Spillmaterial och avfall från produktionen går till miljögården. Miljögården kan placeras på olika platser på fabriksområdet. Dimensioneringen beror av hämtningsfrekvensen och därför föreslås en utredning om hur stor miljögården bör vara. En översyn kan göras för att se om
material som idag slängs skulle kunna säljas istället. Exempelvis skulle träspill kunna säljas till Umeå Energi för energiåtervinning.