Personal från de olika stödfunktionerna är de som mest rör sig kring gården och de påverkas därmed mest av hur den sköts. Medarbetare från de olika driftsområdena är inte inblandade i hanteringen av det material de nyttjar och därför har de inte uttryckt lika mycket åsikter kring gårdsplanens användning under intervjuerna. De har inga problem så länge de får sitt material när de har behov av det.
Då förbättringsförslag efterfrågades framkom vid intervjutillfällena förslag från både driftsområden och stödfunktioner om exempelvis nya truckar, mer automatisering, mindre förråd och tätare transporter. Då de två sistnämnda förslagen kom från ett driftsområde åtföljdes de av förbehåll gällande att utredningar och beräkningar måste göras för att se om det är ekonomiskt och miljömässigt försvarbart att vidta dessa åtgärder. Hos stödfunktionerna fanns en större medvetenhet om att det går att ligga på mindre förråd än i dagsläget. Bland stödfunktionerna togs också den inom företaget omdiskuterade miljögården upp. Ett förslag var att skrotning skulle lösas där, istället för att frågan blir liggande som idag. Personal från driftsområdena trodde däremot inte att en ny miljögård skulle påverka deras verksamhet på något sätt.
Genomgående verkar det inte finnas något problem med att ytorna inte räcker till, eftersom lagren sällan är fulla. Vid vissa förutsättningar och tidpunkter på året var det visserligen trångt, men då bara under en övergående period. Normalt är det inget stort problem att låna yta av andra verksamheter då tillfälliga behov uppstår. Med undantag för monteringsmaterial saknas kompletta lagerlistor hos de flesta verksamheter. Detta hänger sannolikt ihop med att större delen av materialet saknar artikelnummer eftersom det handlar om gammalt sparat material.
De flesta verksamheter har använt samma ytor i många år. Inom alla verksamheter verkar det finnas en bra kunskap om de områden som ligger i anslutning till de egna ytorna, medan mindre inblick finns gällande de mer perifera ytorna.
Samtliga intervjuade parter höll med om att det skulle behövas en person som har ett övergripande ansvar för gårdsplanen. Samt att en tydligare märkning av ytorna behövs, både när det gäller omfång och ägare.
6.2 Klassificering
Syftet med att göra en klassificering är att möjliggöra styrning av klasserna enligt olika principer. Detta för att skapa en mer rationell hantering som förhoppningsvis ska resultera i en ytbesparing. Som verktyg har CVA-analysen valts, där klassificeringen är gjord utifrån konsekvenserna av lagerbrist. De värsta konsekvenserna har definierats som personskador eller produktionsstopp. Materialet är indelat i fem olika klasser med fallande prioritering.
Klassificeringen verifierades och justerades vid den workshop som hölls med personer från berörda verksamheter. Se kapitel 2.4 för mer information kring workshopens upplägg. Det material som finns på gården grupperas och klassificeras enligt följande.
1. Topprioritet: Kritiskt material, lagerbrister får inte förekomma Skid
Transportunderreden Direkt produktionsmaterial Indirekt produktionsmaterial Pressverktyg
2. Hög prioritet: Nödvändigt material, lagerbrister får förekomma i undantagsfall Rack
CKD-emballage
3. Medelprioritet: Nödvändigt material, lagerbrister får förekomma Material för underhåll
Material för egna pågående byggprojekt
4. Låg prioritet: Behövt material, lagerbrister accepteras på bred basis Trasiga skid/rack
Containrar
5. Ingen prioritet: Annat material, måste inte finnas på fabriksområdet Färdiga produkter (CBU, PKD, CKD, RA och lösa detaljer)
Tomemballage Miljöfarligt avfall
Material som personal fått
Material som ska skrotas (hytter, produktionsutrustning, spillplåt) Material för egna framtida byggprojekt
Återvunnet material/skräp (miljögård) 6.2.1 Kommentarer kring klasserna
För att få en bild av hur dessa klasser förhåller sig till varandra storleksmässigt har diagram 6.1 konstruerats. Detaljer kring hur beräkningarna gjorts finns i bilaga E. De olika fälten beskriver hur stor yta som materialet i respektive klass upptar i förhållande till varandra.
Klass 5 med minst prioritet står för den största delen av ytan mycket tack vare att de färdiga hytterna ingår i denna klass. Störst potential för ytbesparing finns därför sannolikt i grupp 5.
Material utan prioritet måste inte finnas i närheten av produktionen. Det som ligger i denna klass ska inte in i produktionen utan består i huvudsak av restprodukter och färdiga produkter.
Här kan förhållandevis enkla lösningar tas fram för att minska eller helt ta bort materialet från gården. I vissa fall är det inte möjligt eller optimalt att ta bort materialet helt, men en grundlig utredning kan med fördel göras.
Ett problem som bör beaktas, främst gällande de tre lägsta klasserna, är att om saker flyttas bort från gården måste en ny typ av kontrollsystem införas eftersom den visuella kontrollen försvinner.
18%
Diagram 6.1 Hur stor yta klasserna upptar i förhållande till varandra
6.3 Kapacitet 2010
Ett godkännande om en investering dröjde längre än vad som förväntats i Umeåfabriken och därmed blev det en snabb start på projektet Kapacitet 2010 för att tidsplanen som lagts upp skulle hålla. För att komma igång så snabbt som möjligt skapades ett partnersamarbete med Skanska, där Skanska i sin tur anlitar alla underleverantörer i samråd med Volvo Lastvagnar.
Eftersom det finns moment i projektet som inte är spikade har det varit svårt att räkna ut en total kostnad för arbetet som ska utföras. Skanska har därför anlitats med ett kontrakt om löpande betalning. Volvo Lastvagnars kontroll över slutsumman försvinner därför och osäkerheten ligger hos det egna företaget.
Kommunikation och koordination mellan de olika delprojekten är av största vikt, likaså att hålla den ordinarie verksamheten uppdaterad på vad som händer. Information till personal sprids via olika möten, via intranätet, samt i den företagsinterna tidningen ”Hytten”. I dagsläget går dock projektet så snabbt framåt att det är svårt att hinna ut med aktuell information. Tanken är att ordinarie produktion ska pågå under hela projektet och det med rekordstora volymer. Det krävs ett snabbt och noggrant arbete för att undvika störningar i produktionen och förseningar i tidsplanen.
Volvo Lastvagnar som organisation har genom åren byggt upp en stor erfarenhet av att arbeta med projekt. Detta innebär dock inte att alla risker kan elimineras. Huvudprojektledaren i Kapacitet 2010 har stor erfarenhet av att leda projekt och risken att något går snett på grund av bristfällig styrning minskar därmed. Att installera ny produktionsutrustning som baseras på ny tillverkningsteknik är också förknippat med vissa risker. Den tillverkningsteknik som den nya linjen bygger på är visserligen nydanande, men den har testats och utvärderats i en teststation i fabriken under en längre tid och detta med ett gott resultat.
6.4 Lean
Både tillfrågad personal och författaren själv upplever att de former av slöserier som är mest representerade på gården är onödiga transporter, onödig hantering och mellanlager. Därutöver upplevs gårdsplanen som stökig. I arbetet för att förändra detta har författaren valt att ta upp två leanverktyg som kan vara lämpliga att använda. Det är verktygen 5S och
spagettikartläggning. Spagettikartläggningen används för att kartlägga onödiga transporter och rörelser, medan 5S handlar om att komma tillrätta med stök och oordning.
När det inte är ordning på gården innebär detta mer jobb för truck- och traktorförare. De arbetar inte effektivt, vilket kan innebära att fler personer än nödvändigt måste arbeta med icke värdeskapande aktiviteter i form av hantering och transport. I dagsläget flyttas material runt på gården för att göra plats för annat material. Detta genererar mer kostnader för kunden och/eller mindre vinst till företaget. Ju mer saker som ställs på gården, desto mer har de som äger materialet att hålla reda på. Detta blir extra svårt då inget förs in på inventeringslistor.
Kan materialet minskas blir det också lättare att hitta det som söks, samtidigt som hanteringskostnader och kapitalkostnader minskar. Riskkostnaderna sänks också då risken för skador på godset minskar, ju mindre det hanteras. I arbetet med att minska denna form av slöseri bör en spagettikartläggning göras för fabriksområdet. För att kunna se vilken effekt de olika ytbesparande förslagen får på transporterna måste dagsläget först kartläggas.
5S är ett verktyg som sannolikt kommer att implementeras inne i fabriken då arbetet med införandet av Volvo Trucks Production System kommit längre. Det är viktigt att medarbetarna har en grundläggande förståelse för leankonceptet som helhet för att kunna förstå hur och varför verktyget ska användas. Därför kan det vara svårt att redan i dagsläget börja arbeta med 5S.
7 Resultat
Nedan presenteras de förbättringsförslag som framkom under den workshop som genomfördes, kompletterat med idéer som författaren utvecklat under arbetets gång.
Förslagen som tagits fram illustreras översiktligt i en matris, se figur 7.1. I matrisen har förslagen uppdelats i förslag för ordning och förslag för frigörande av yta, samt efter om förslagen kan införas på kort eller lång sikt. Författaren har definierat kort sikt som förändringar som kan ta upp till två månader att införa. Långsiktiga förändringar är aktiviteter som sannolikt tar mer än två månader att införa. Numreringen vid förslagen för fri yta anger vilka områden som förslaget handlar om och den återfinns i kapitel 7.2.
Förbättringsförslag som sparar yta måste i många fall vägas mot kostnaden för att införa förslagen. Författaren har valt att redan i detta kapitel resonera kring kostnader. Detta för att ta fokus från helt orealistiska förslag och för att peka ut de förslag som till och med kan associeras med kostnadsbesparingar.
Figur 7.1 Matris med förbättringsförslagen översiktligt presenterade
Fri yta
Tätare transporter (2, 13, 14, 16, 18) Internt samarbete (3, 6, 8)
Lagerkontroll (4, 8) Skrota (5, 6, 16) Ta in i fabriken (7, 8) Reducera lager/antal (9, 11, 12, 17)
Skrotningspolicy (8) Tydliggör rutiner (10) Upphör med aktivitet (15)
Skidbana inomhus (1) Leverantörssamarbete (3, 8, 9, 17)
Infrastruktur för gasol (4) Tank för thinner (4) Flytta externt (5, 12, 18) Lägg ut på extern part (7, 10)
Emballagehub (13) Utveckla process (14) Organisation för försäljning (16)
TYP AV FÖRSLAG