Utifrån tidigare forskning såväl som denna studies resultat, utgör förskollärares föreställningar gällande digital teknik ett komplext område. En problematisk aspekt med forskning om förskollärares föreställningar i relation till digital teknik i förskolan är att de som väljer att delta ofta har en positiv inställning till digital teknik. I denna studie samt i tidigare forskning beskriver förskollärare kollegor som haft negativa attityder till digitala verktyg i förskolan. Det är således viktigt att forskning om förskollärares föreställningar gällande digitala verktyg inte enbart omfattar förskollärare med positiv inställning, utan även når dessa skeptiska kollegor.
Vidare finns det behov av forskning som riktar sig mot hur förskollärares föreställningar förändras och utvecklas.
9 Referenser
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder och samhällsvetenskapen. I G. Ahrne
& P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2 uppl., s. 8–15). Liber.
Blackwell, C. K., Lauricella, A. R., & Wartella, E. (2014). Factors influencing digital technology use in early childhood education. Computers & Education, 77, 82–90.
https://doi.org/10.1016/j.compedu.2014.04.013
Boréus, K. (2015). Diskursanalys. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2 uppl., s. 176–183). Liber.
Börjesson, M. (2003). Diskurser och konstruktioner: En sorts metodbok (1 uppl).
Studentlitteratur.
Dahlberg, G., Moss, P., & Pence, A. (2014). Från kvalitet till meningsskapande:
Postmoderna perspektiv - exemplet förskolan (3 uppl.). Liber.
Digitaliseringskommissionen (2014). En digital agenda i människans tjänst - en ljusnande framtid kan bli vår. Delbetänkande (SOU 2014:13). Fritze.
https://www.regeringen.se/49bbaa/contentassets/99c1e965d6ff46b6a8f81e6b508c203a/e n-digital-agenda-i-manniskans-tjanst---en-ljusnande-framtid-kan-bli-var-sou-201413-del-1-av-2
Digitaliseringskommissionen (2015). Digitaliseringens transformerande kraft - vägval för framtiden. Slutbetänkande (SOU 2015:91). Wolters kluwer.
https://www.regeringen.se/4add1a/contentassets/b69dac4f05d44e8d836cdd91a5a7401b/
digitaliseringens-transformerande-kraft--vagval-for-framtiden-sou-201591
Dunkels, E. (2019). I mediepanikens fotspår: Barns rätt till digital kompetens och säkerhet på nätet. I S. Kjällander & B. Riddersporre (Red.), Digitalisering i en förskola på
vetenskaplig grund. (1 uppl., s. 283–299). Natur & Kultur.
Englund, T. (2004). Nya tendenser inom pedagogikdisciplinen under de tre senaste decennierna. Pedagogisk Forskning i Sverige, 9(1), 37–49.
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2 uppl., s. 34–53). Liber.
Ertmer, P. A. (1999). Addressing first- and second-order barriers to change: Strategies for technology integration. Educational Technology Research and Development, 47(4), 47–
61. https://doi.org/10.1007/BF02299597
Ertmer, P. A. (2005). Teacher pedagogical beliefs: The final frontier in our quest for
technology integration? Educational Technology Research and Development, 53(4), 25–
39. https://doi.org/10.1007/BF02504683
Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande., nr (2006/962/EG) (2006). https://eur-
lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32006H0962&from=SV%20den%2010%2011%20 2020
Fejes, A., & Thornberg, R. (2009). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R.
Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (1. uppl, s. 13–37). Liber.
Hydén, L.-C. (1997). De otaliga berättelserna. I L.-C. Hydén & M. Hydén (Red.), Att studera berättelser: Samhällsvetenskapliga och medicinska perspektiv (1 uppl., s. 9–23). Liber.
Johansson, A. (2005). Narrativ teori och metod: Med livsberättelsen i fokus (1 uppl.).
Studentlitteratur.
Jönsson, K. (2014). Barn berättar med sina ”paddor”. I B. Riddersporre & B. Bruce (Red.), Berättande i förskolan (1 uppl., s. 71–90). Natur & Kultur.
Kjällander, S. (2019). Övergripande aspekter av digitaliseringen i förskolan. I S. Kjällander
& B. Riddersporre (Red.), Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund (1 uppl., s.
21–38). Natur & Kultur.
Kjällander, S., & Moinian, F. (2014). Digital tablets and applications in preschool –
Preschoolers’ creative transformation of didactic design. Designs for Learning, 7(1), 10–
33. https://doi.org/10.2478/dfl-2014-0009
Lernfelt, M. (26 mars 2019). Bisarrt experiment pågår med våra förskolebarn. Expressen.
https://www.expressen.se/debatt/bisarrt-experiment-pagar-med-vara-forskolebarn/
Lieblich, A., Tuval-Mashiach, R., & Zilber, T. (1998). Narrative research: Reading, analysis, and interpretation. Sage.
Ljung-Djärf, A. (2004). Spelet runt datorn: Datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan. [Doktorsavhandling, Malmö högskola].
http://muep.mau.se/handle/2043/7052
Marklund, L. (2019). Swedish preschool teachers’ perceptions about digital play in a workplace-learning context. Early Years, 1–15.
https://doi.org/10.1080/09575146.2019.1658065
Masoumi, D. (2015). Preschool teachers’ use of ICTs: Towards a typology of practice.
Contemporary Issues in Early Childhood, 16(1), 5–17.
https://doi.org/10.1177/1463949114566753
Mishler, E. G. (1997). Modeller för berättelseanalys. I L.-C. Hydén & M. Hydén (Red.), Att studera berättelser: Samhällsvetenskapliga och medicinska perspektiv (1 uppl., s. 63–
110). Liber.
Palmér, H. (2019). Problemlösning genom programmering med och utan digitala verktyg. I S.
Kjällander & B. Riddersporre (Red.), Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund (1 uppl., s. 115–137). Natur & Kultur.
Plowman, L., McPake, J., & Stephen, C. (2010). The Technologisation of Childhood? Young Children and Technology in the Home. Children & Society, 24(1), 63–74.
https://doi.org/10.1111/j.1099-0860.2008.00180.x
Regeringskansliet. (2017a). För ett hållbart digitaliserat Sverige – en digitaliseringsstrategi.
https://www.regeringen.se/49adea/contentassets/5429e024be6847fc907b786ab954228f/d igitaliseringsstrategin_slutlig_170518-2.pdf
Regeringskansliet. (2017b). Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet.
https://www.regeringen.se/4a9d9a/contentassets/00b3d9118b0144f6bb95302f3e08d11c/
nationell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf
Rydberg, J. (25 augusti 2019). Flera förskolor vill slippa digitalisering. Svenska Dagbladet.
https://www.svd.se/flera-forskolor-vill-slippa-digitalisering
Skollag (SFS 2010:800). Utbildningsdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan, Lpfö 18. Nordstedts Juridik.
Skolverket. (10 februari 2020). Digital kompetens och digitala verktyg i förskolan.
https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/digitalisering/forskolan
Statens medieråd. (2019). Föräldrar & Medier 2019.
https://statensmedierad.se/download/18.126747f416d00e1ba9469052/1568041789539/F
%C3%B6r%C3%A4ldrar%20och%20medier%202019%20tillganglighetsanpassad.pdf Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder (2 uppl., s. 208–219). Liber.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet.
Wartella, E. A., & Jennings, N. (2000). Children and Computers: New Technology. Old Concerns. The Future of Children, 10(2), 31–43. https://doi.org/10.2307/1602688 Wigg, U. (2009). Att analysera livsberättelser. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i
kvalitativ analys (1 uppl, s.198–214). Liber.
Wigren, M. (3 juli 2019). Barnläkare varnar för digitala verktyg i förskolan. Aftonbladet.
https://www.aftonbladet.se/a/RRapE5
Winther Jørgensen, M., & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod.
Studentlitteratur.
Bilaga 1.
Information om studie
Hej, vad kul att du vill medverka i min studie. Här kommer lite information om studiens syfte och frågeställningar, hur studien kommer genomföras och etiska aspekter.
Studiens syfte
Studiens huvudsakliga syfte är att bidra till kunskap om förskollärares föreställningar om digitalisering och digital teknik samt hur dessa påverkar användningen av digitala verktyg i förskolan.
Hur kommer studien gå till?
Studien använder sig av narrativ teori, vilket innebär att dina erfarenheter, särskilt i form av berättelser, anekdoter och beskrivande exempel är i fokus. Du kommer utifrån några instruktioner få skriva en berättelse i löpande text. Det finns ingen övre gräns för omfattningen på ditt berättande (ju mer utförligt och målande desto bättre!), men jag vet att du har mycket annat att stå i så jag tar tacksamt emot dina skildringar, oavsett hur korta (eller långa) de än blir. Det är dina erfarenheter, tankar och berättelser som är i fokus, så det finns inget rätt eller fel! Din berättelse kommer sedan analyseras och bidra till att skapa en gemensam berättelse om digitalisering och digitala verktyg i förskolan.
Samtycke och etiska aspekter
För att jag ska kunna använda mig av de berättelser som du lämnar behöver jag ha ditt samtycke. Jag utgår från att jag har ditt samtycke till att ingå i studien om du väljer att skicka din berättelse till mig. Viktigt att känna till innan du beslutar att bidra till min studie är att ditt deltagande är frivilligt och att du när som helst kan avbryta din medverkan. Dina uppgifter kommer hanteras med konfidentialitet och kommer att förvaras så att obehöriga inte kan ta del av dem. Studiens insamlade material, i form av berättelser, kommer enbart att användas i studiens syfte och kommer inte att användas i andra sammanhang eller för andra ändamål. Det är endast jag och min vetenskapliga handledare som kommer att kunna ta del av materialet.
Om du har frågor eller funderingar kan du maila mig på; lizeke-5@student.ltu.se Min handledare på Luleå tekniska universitet; niclas.ekberg@ltu.se
Bilaga 2.
Instruktioner för berättelsen
Här kommer instruktioner för din berättelse. Skriv berättelsen i löpande text. När du skriver din text kan du se de fetmarkerade instruktionerna som delar som bör tas upp i texten, och de kursiverade tipsen/stödorden/definitioner som ett stöd i ditt skrivande. När du skrivit klart texten mailar du den till:
lizeke-5@student.ltu.se
Under varje instruktion kommer jag skriva lite tips/stödord eller definitioner som kan hjälpa dig i ditt skrivande. Dessa kommer vara kursiverade. Stödorden anger vilka aspekter som är särskilt relevanta för studien. Du behöver inte besvara alla kursiverade frågeställningar, utan
kan se dessa som möjliga frågor att ta upp. Vill även understryka att det inte finns något rätt och fel, då det är dina erfarenheter och upplevelser som är i centrum.
Instruktioner
- 1. Ditt möte med digitala verktyg i förskolan eller ett för dig minnesvärt tidigt möte med digitala verktyg
Tips/Stödord/definitioner: Försök beskriva hur du tänkte och kände kring digitala verktyg i detta möte. Mötet kan exempelvis handla om när digitala verktyg blev en del av läroplanen, vilka tankar väckte det? Varför tror du att du tänkte så? Digitala verktyg handlar i detta fall om exempelvis lärplattor/ipad, projektorer och dylikt.
- 2. Har dina tankar och känslor angående digitala verktyg i förskolan förändrats på något sätt sedan detta möte?
Tips/Stödord/definitioner: Beskriv hur dina tankar har förändrats sedan mötet som du beskrivit i instruktion 1. Beskriv hur denna förändring kommer sig. Har det skett någon förändring i hur du ser på digitala verktyg och barn i förskoleåldern? Om dina tankar inte har förändrats hur kommer det sig?
- 3. Hur använder ni digitala verktyg i undervisningen? Kan du beskriva någon undervisningssituation med digitala verktyg som kändes bra och meningsfull?
-
Stödord/definitioner: Undervisning kan innebära planerade eller spontana undervisningstillfällen. Har du haft någon Aha-upplevelse med digitala verktyg i undervisningen? Om inte; Hur hade ditt dröm-undervisningstillfälle med digitala verktyg sett ut? Varför?
- 4. Har du någonsin upplevt osäkerhet angående digitala verktyg i förskolan?
Stödord/definitioner: Denna osäkerhet kan handla om att man tar del av debatten om digitala verktyg i förskolan, eller möten med föräldrar och kollegor. Hur väl upplever du att du behärskar digitala verktyg, upplever du att du är van vid att använda digital teknik? Vid vilket/vilka tillfällen upplevde du denna osäkerhet? Hur kommer det sig att du upplevde denna osäkerhet? Vilket stöd hade du behövt när du upplevde osäkerhet? Om du inte har upplevt osäkerhet; hur kommer det sig?