F ÖRSLAG PÅ VIDARE STUDIER - Bedömning i ämnet teknik: En studie kring utmaningar och möjlighet

Utifrån resultaten i denna studie är det svårt att dra några slutsatser kring hur valet av bedömning i lärarnas undervisning och hur de använder sig av formativ bedömning i undervisningen påverkar eleverna. Eleverna är de som är respondenterna till den undervisning som lärarna ger och det vore därför intressant att se hur elevernas uppfattningar ser ut angående deras attityder till teknikämnet och vad dessa kan bero på. Hur anser eleverna själva att teknikundervisningen bör gå till och förbättras? Där är min uppfattning att genom sådana studier går att hitta nycklarna till hur teknikämnets framtid bör se ut.

7 REFERENSER

Bell, B., & Cowie, B. (2001). The characteristics of formative assessment in science education. Science Education, 85(5), 536–553.

https://doi.org/10.1002/sce.1022

Bjurulf, V. (2008). Teknikämnets gestaltningar: En studie av lärares arbete med skolämnet teknik. Estetisk-filosofiska fakulteten,

Doktorsavhandling, Pedagogiskt arbete, Karlstads universitet, Karlstad.

Björkholm, E. (2015). Konstruktioner som fungerar: En studie av

teknikkunnande i de tidiga skolåren. Doktorsavhandling, Stockholm University, Stockholm.

Black, P., & Wiliam, D. (1998). Assessment and Classroom Learning.

Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 5(1), 7–74.

https://doi.org/10.1080/0969595980050102

Black, P., & Wiliam, D. (2009). Developing the theory of formative assessment. Educational Assessment, Evaluation and Accountability, 5–31. https://doi.org/10.4135/9781446250808.n13

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Carlgren, I. (2013). Kunnande—Kunskap—Kunnighet. I L. Lindström, V.

Lindberg, & A. Pettersson (Red.), Pedagogisk bedömning: Att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap (s. 43–48). Stockholm:

Liber.

Christoffersen, L., & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.

Dahlgren, L. O., & Johansson, K. (2009). Fenomenografi. I Handbok i kvalitativ analys (1. uppl). Stockholm: Liber.

Eklöf, H. (2017). Betygen i den svenska skolan. I Utvärdering och bedömning i skolan: För vem och varför? (2:a uppl.). Stockholm.

Granekull, T. (2016). Kamratbedömning i naturvetenskap på mellanstadiet:

Formativ återkoppling genom gruppsamtal. Licentiatavhandling, Malmö högskola, 2016. Malmö.

Hagberg, J.-E., & Hultén, M. (2005). Skolans undervisning och elevers lärande i teknik svensk forskning i internationell kontext. Stockholm:

Vetenskapsrådet.

Hartell, E. (2012). The Inefficient Loneliness a Descriptive Study about the Complexity of Assessment for Learning in Primary Technology

Education. Lic.-avh. (sammanfattning) Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan, 2012. Stockholm.

Hartell, E. (2015). Assidere Necesse Est Necessities and complexities regarding teachers’ assessment practices in technology education.

Diss. (sammanfattning) Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan, 2015. Stockholm

Hattie, J. (2010). Visible learning: A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement (Reprinted). London: Routledge.

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.

Hattie, J., & Timperley, H. (2007). The Power of Feedback. Review of Educational Research, 77(1), 81–112.

https://doi.org/10.3102/003465430298487

Henriksson, A.-C. (2015). Kommunikation kring elevens förkunskap som en del av den formativa bedömningen. Nordic Studies in Science

Education, 11(2), 180–191. https://doi.org/10.5617/nordina.2046

Hirsch, Å. (2017). Formativ undervisning: Utveckla klassrumspraktiker med lärandet i fokus. Första utgåvan. Lettland: Natur & Kultur

Hirsch, Å., & Lindberg, V. (2015). Formativ bedömning på 2000-talet.

Delrapport Elektronisk resurs. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Hwang, P., & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. (3., rev. utg) Stockholm: Natur och kultur.

Johansson, B., & Svedner, P. O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen.

(5. uppl.) Uppsala: Kunskapsföretaget.

Jönsson, A. (2008). Educative assessment for/of teacher competency: A study of assessment and learning in the ”Interactive examination” for student teachers Elektronisk resurs. Diss. (sammanfattning), 2008

Jönsson, A. (2017). Lärande bedömning (4 uppl.). Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Karlsson, R. (2007). Om att verifiera undersökningsresultat. J. Dimenäs (Red.) Lära till lärare: Att utveckla läraryrket—Vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (1 uppl., ss. 247-252) Stockholm: Liber.

Kihlström, S. (2007a). Att genomföra en intervju. J. Dimenäs (Red.) Lära till lärare: Att utveckla läraryrket—Vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (1 uppl., ss. 47-57) Stockholm: Liber.

Kihlström, S. (2007b). Att undersöka. J. Dimenäs (Red.) Lära till lärare: Att utveckla läraryrket—Vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (1 uppl., ss. 226- 241) Stockholm: Liber.

Kihlström, S. (2007c). Fenomenografi. J. Dimenäs (Red.) Lära till lärare: Att utveckla läraryrket—Vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. ( 1uppl., ss. 157-171) Stockholm: Liber.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun.

(Tredje reviderade upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Lindström, G., & Pennlert, L. Å. (2019). Undervisning i teori och praktik och en introduktion i didaktik. Johanneshov: MTM.

Norström, P. (2014). Technology knowledge and technology education

Elektronisk resurs. Lic.avh. (sammanfattning) Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan, 2011. Stockholm.

Regeringskansliet. (2015, december 3). Hållbar industri, innovationer och infrastruktur. Hämtad 2020-0427, från

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/hallbar-industri-innovationer-och-infrastruktur/.

Regeringskansliet. (2016, januari 11). Agenda 2030 för hållbar utveckling.

Hämtad 2020-0427, från https://www.regeringen.se/regeringens- politik/globala-malen-och-agenda-2030/agenda-2030-for-hallbar-utveckling/.

Sadler, D. R. (1989). Formative assessment and the design of instructional systems. Instructional science, 18(2), 119–144.

https://doi.org/10.1007/bf00117714 SFS 2010:800. Skollag

Skolinspektionen. (2014). Teknik – gör det osynliga synligt. Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning (2014:04). Hämtad 2020-0425, från file:///Users/anvandare/Desktop/kvalgr-teknik-slutrapport.pdf.

Skolverket. (2011). Kunskapsbedömning i skolan. Elektronisk resurs : Praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och

fritidshemmet 2011: reviderad 2018. (Femte upplagan). Stockholm:

Skolverket

Skolverket. (2019a). Bedömningsstöd teknik grundskolan. Hämtad 2020- 05-11, från

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/bedomning-i- grundskolan/bedomningsstod-i-amnen-i-grundskolan/bedomningsstod-teknik-grundskolan.

Skolverket. (2019b). Timplan för grundskolan. Hämtad 2020-0510, från https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/timplan-for-grundskolan.

Skolverket. (2020). Grundskolan—Personalstatistik med behörighet—Per ämne och kategori—Läsåret 2019/20. Hämtad 2020- 0203, från

https://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=

&p_verksamhetsar=2019&report=personal_amne3&p_lankod=&p_ko mmunkod=&p_hman=&p_skolkod=&p_niva=A&p_amne=18&p_verk sform=11&p_hmankod=&p_kon=S.

Sundin, B. (2006). Den kupade handen: Historien om människan och tekniken. (2., utök. uppl.) Stockholm: Carlsson.

Säljö, R. (2017). Den lärande människan—Teoretiska traditioner. U.P Lundgren, R. Säljö, C. Liberg (Red.) Lärande, skola, bildning (Fjärde utgåvan, ss.203-264). Stockholm: Natur & Kultur.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vingsle, C. (2014). Formative assessment: Teacher knowledge and skills to make it happen. Lic.-avh. Umeå universitet, Umeå.

Wiliam, D., & Leahy, S. (2015). Handbok i formativ bedömning: Strategier och praktiska tekniker. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

William, D. (2005). Keeping learning on track: Formative assessment and the regulation of learning. Review process, 20.

8 BILAGOR

Bilaga 1

Intervjufrågor

1. Hur gammal är du?

2. Vad har du för utbildning?

3. När utbildade du dig?

4. Hur länge har du undervisat i teknik?

5. Vad betyder begreppet bedömning för dig inom ämnet teknik?

6. Vad betyder begreppet summativ bedömning för dig inom ämnet teknik?

7. Vad betyder begreppet formativ bedömning för dig inom ämnet teknik?

8. Hur använder du dig av bedömning (formativ och summativ) i din teknikundervisning?

9. Hur ser din utbildning ut inom bedömning (formativ och summativ)?

10. Hur ser bedömningstraditionerna ut på din arbetsplats eller i ditt arbetslag?

11. Vad ser du för möjligheter/positiva saker med formativ bedömning?

12. Vad ser du för utmaningar/negativa saker med formativ bedömning?

Stödfrågor kring nyckelstrategierna inom formativ bedömning:

1. Tydliggöra mål

Hur tydliggör du mål och förväntningar för eleverna?

2. Förkunskaper

Hur tar du reda på elevernas aktuella kunskaper?

3. Återkoppling (Uppgiftsnivå, processnivå, personlig nivå) Hur använder du dig av återkoppling/feedback i undervisningen?

4. Kamratbedömning

Hur använder du dig av kamratbedömning i undervisningen?

5. Självbedömning

Hur använder du dig av självbedömning i undervisningen?

45 Bilaga 2

In document Bedömning i ämnet teknik: En studie kring utmaningar och möjligheter med formativ bedömning på mellanstadiet (Page 47-53)