Överblick över de äldres situation

Utifrån studiens resultat anser studieförfattarna att intervjuperson ett har ett bra socialt nätverk men med lägre täthet men med bra frekvens och hög intensitet. Hon har reciproka relationer inom nätverket med en nexusperson. Hon har socialt stöd i vardagen i form av hemtjänst samt nexuspersonen, hon har även berättat att hon fått stöd vid kriser av nätverket, men att saknaden av den bortgångna mannen kvarstår efter 29 år. Vidare beskriver person ett att livet blivit bättre efter pensionen då hon kunnat göra det hon velat samt inte varit bunden till något jobb. Däremot berättar person ett att hon känner sig ensam, främst på kvällarna samt att pandemin gör att det är besöken blir färre. I Stanley m.fl. (2017) tas nätter upp som extra svåra för de äldre i den studien. Det är inte helt orimligt att även kvällar skulle kunna räknas som extra svåra, vilket de gör av intervjuperson ett, då gränsen mellan kväll och natt är öppen för viss tolkning.

Utifrån studiens resultat anser studieförfattarna att intervjuperson två har ett måttligt socialt nätverk men med lägre täthet med måttlig frekvens och bra intensitet. Hon har reciproka relationer inom nätverket med två nexuspersoner. Vidare har hon även socialt stöd i vardagen i form av hemtjänst samt nexuspersonen. Hon har även berättat att hon inte upplevde att hon fått stöd vid kriser av nätverket och att saknaden av den bortgångna mannen är kvar. Intervjuperson två berättar att hon upplevt att livet efter pensionen blivit sämre, då hon upplever att synen, hörseln samt orken blivit sämre. Hon berättar även att hon upplever sig ensam och isolerad, men att pandemin påverkar alla samt att hon uttrycker en viss acceptans inför hur den påverkat henne. Det kan vara så att intervjuperson två får

fördelar av de aktiviteter hon dagligen ägnar sig åt men att detta inte räcker till för att minska hennes känslor av ensamhet. Här har en form av acceptans vuxit fram, kanske rent ut sagt som en strategi för att komma underfund med hennes ensamhetspräglade tillvaro. Detta, som man kan tolka utifrån Büssing m.fl. (2020), skulle kunna ha utvecklats som ett sätt att stärka henne i en tumult tid och resultera i att hon kommer ut starkare än innan. Det som dock måste nämnas är att hon är i hög ålder och därför tror studieförfattarna inte att detta i sig självt räcker för att komma underfund med äldres ensamhetsproblematik. Det kan dock absolut hjälpa. Vidare angående hennes alla aktiviteter, det är rimligt att anta, då de äldre i Stanley m.fl. (2017) kände att sysselssättning i form av aktiviteter och sysslor hjälpte avvärja ensamhetskänslor, att även vår intervjuperson två får viss hjälp av dessa aktiviteter, men att den inte är adekvat för att helt hjälpa henne.

Utifrån studiens resultat anser studieförfattarna att intervjuperson tre har ett starkt socialt nätverk med hög täthet, frekvens och intensitet. Hon har även reciproka relationer inom nätverket med en nexusperson som är viktig för person tre. Hon får bra socialt stöd i vardagen och i kriser av sitt nätverk. Person tre säger att livet blivit bättre sedan pensionen och hon uttrycker inte någon påtaglig känsla av ensamhet eller social isolering. Pandemin har påverkat frekvensen i hennes sociala nätverk, däremot är det inget som påverkat henne negativt. Under hela intervjun fanns en glad ton sedan uttryckte hon även en glädje samt en uppskattning till hennes nätverk. Utifrån de svar som person tre lämnat är inte författarna förvånade över att hon hanterar motgångar väl, då både teori och tidigare forskning

indikerar. En individ med starkt socialt stöd samt nätverk bygger upp motståndskraft och är generellt sätt mindre sårbar när det kommer till att utveckla känslor av ensamhet och

isolering. I längden blir det även en motståndskraft mot psykisk distress och ohälsa (Zebhauser m.fl., 2015).

Utifrån studiens resultat anser studieförfattarna att intervjuperson fyra har ett starkt socialt nätverk med hög täthet, frekvens och intensitet. Även hon har reciproka relationer inom nätverket med flera nexuspersoner som är viktiga för person fyra. Hon får bra socialt stöd i vardagen och i kriser av sitt nätverk. Person fyra säger att livet blivit annorlunda sedan pensionen då hon drabbats av parkinson och därmed blivit begränsad med vad för aktiviteter hon kan engagera sig i. Hon nämner dock att det är skönt att kunna fokusera på sig själv. Hon uttrycker inte någon påtaglig känsla av ensamhet eller social isolering. Då hon berättar att hon även blivit lite mindre social med åren och de stunder hon är ensam inte stör henne negativt. Ensamhet behöver här inte nödvändigtvis ses som ett problem ifall hon väljer den själv efter tid i eftertanke (Büssing m.fl., 2020).

Utifrån studiens resultat anser studieförfattarna att intervjuperson fem har ett starkt socialt nätverk men med lägre täthet men med bra frekvens och hög intensitet. Även hon har reciproka relationer inom nätverket med flera nexuspersoner som är viktiga för person fem. Hon får bra socialt stöd i vardagen och i kriser av sitt nätverk. Person fem säger att livet har förändrats sedan pensionen, berättar att hon tycker arbete gav en känsla av att vara behövde men att det samtidigt varit skönt att ägna sig åt det man vill. Hon berättar även att pandemin påverkat henne då hon inte kan ägna sig åt kyrkliga aktiviteter som hon brinner mycket för, med en viss frustration i rösten. annars är frustrationen inte så påtagligt. Återigen ett exempel på en som vill bruka sin religiösa tro som en resurs (Büssing m.fl., 2020).

6

DISKUSSION

6.1 Resultatdiskussion

Efter denna kvalitativa studie känner studieförfattarna sig trygga i bedömningen att kvalitén på äldres relationer påverkar deras känslor av ensamhet och isolering. Detta var studiens syfte. Våra frågeställningar gällande hur den äldres relationer ser ut och hur denne upplever ensamhet och isoleringen besvarades genom intervjuerna och slutligen genom

resultatanalysen, där en redovisning av de äldres relationer gjordes för att få svar på den första frågeställningen. Författarna kunde även konstatera att det nuvarande läget iochmed coronapandemin med tillhörande restriktioner och social distansering påverkat vissa av de äldre negativt, andra, särskilt de med starka nätverk, har pandemin påverkat mindre, men ändå till viss del.

Intressant i vår studie är också att just den som led mest utav kroppsliga men också hade högst grad av acceptans och sa bestämt att hon inte tyckte det var något synd med henne, detta trots hennes besvär och ensamhet. Det är klart att det kan vara problematiskt ifall en person exempelvis vägrar acceptera välbehövlig hjälp ifall den erbjuds, men det verkar också finnas en påtaglig fördel i att vägra se sig själv som ett offer, sett exempelvis utifrån

intervjuperson två.

Vidare, i linje med denna tanke, måste det poängteras att de äldsta i vår studie var barn under andra världskriget. De tillhör alltså en helt annan generation och skiljer sig även från de senare generationerna som även idag är över 65. Det är rimligt. menar vi. att anta att de till följd av tiden de är födda och växte upp under har ett annorlunda synsätt på väldigt mycket, särskilt sina egna roller som potentiella offer för sina omständigheter eller närmiljö. Vad som skulle kunna ske ifall en individ cementerar sin roll och stärker sig själv i sitt

nätverk är att det blir som ringar på vattnet, att en bra handling leder till fler osv osv. Med detta sagt försöker studieförfattarna inte motbevisa vikten av ett starkt nätverk utan försöker mer understryka vikten av att tackla problem som ensamhet och nätverksproblematik både från individens håll och nätverkets håll och på detta vis få som två krafter som trycker gemensamt framåt istället för bara en. Det ska dock tillägga att en äldre människa med potentiella hälsoproblem inte kan förväntas arbeta lika aktivt som en yngre människa. När Büssing m.fl. (2020) nämner att en religiös tro kan bistå en under pandemin blir det intressant att se detta påstående ur en nätverksteoretisk analys. Det skulle kunna vara som så att en religiös person hamnar i ett sorts spirituellt nätverk, där den kan bistås av religiösa väsen och/eller en direkt Gud. Enligt Büssing hjälper en religiös tro potentiellt en människa om den används som en resurs. Detta skulle då kunna användas som argument till varför kyrkor och andra religiösa föreningar och grupper skulle få verka friare under pandemin och kanske till och med erhålla särskild status och få restriktionslättnader.

Det studieförfattarna misstänker sker när man stärker sig själv i nätverket är att man blir som en nexusperson för sig själv. Man samlar på sig sådan styrka att man blir sin egen klippa helt enkelt. Det kan låta paradoxalt att studieförfattarna, som anammat nätverksteorin i arbetet, tillsynes påstår att man kan klara sig utan ett nätverk, men så är inte fallet. Ett nätverk är där för att bistå individen i centrum, men denna individ är, oavsett ålder, kön eller situation, ändå en fri enhet med en hög grad individualism och egenmakt. Självklart varierar graden av styrka och möjligheter personer emellan, vissa av de intervjuade hade kroppsliga men som utgjorde klara hinder för just denna person, men de flesta kunde ändå eftersträva att stärka sin centrala roll, ja faktiskt cementera den, i sina nätverk. Detta på grund av de potentiella fördelarna som kan utvecklas i samband med ett sådant förhållningssätt. En sak oroade studieförfattarna, vilket endast ska omnämnas kort då det i sig är så stort att det kan och borde ge upphov till egna studier om ämnet, nämligen att pensionsåldern höjs. I framtiden kommer det bli svårare att leva ett värdigt liv på endast sin pension. Då gruppen äldre växer blir behovet av sociala insatser större, detta är en utmaning som socialtjänsten kommer behöva hantera framöver. Som framtida socialarbetare förstår nog alla hur detta inte är förenligt med SoL §4 kap. 4, vilken tydligt beskriver och befäster äldres rätt att leva ett

aktiv roll i att representerar våra klienter på ett sätt som efterliknar verkligheten. I linje med den tanken måste den hjälp som de äldre får ta deras nätverk i åtanke när resurser allokeras och insatser planeras. Det finns tid och rum för fokus på fysiska aktiviteter, men som

exempelvis intervjuperson två sa, är det meningsfulla relationer som är viktiga för att avvärja ensamhetskänslor och förebygga längre tillstånd av ensamhet och isolering. Nu kan det för all del vara så att dessa två kan förenas och det är trevligt om man kan ta två flugor i en smäll, men det måste finnas ett fokus på nätverket från början när man som socialarbetare ska utreda en äldres behov.

6.2 Metoddiskussion

Författarna utgick i den här studien från en kvalitativ metod. En del av arbetets utmaningar måste varit att det tog tid för oss att hitta respondenter. Författarna kontakta enhetschefen runt om i Eskilstuna kommun utan svar under en längre tid. Vilket ledde till att författarna varit tvungna att hitta andra sätta att komma i kontakt med den önskvärda målgruppen. Tyvärr gjorde detta plus en viss svårighet att komma underfund med hur det teoretiska ramverket skulle se ut, gjorde att mycket tid i början av arbetet gick åt detta. När det kommer till val av metod har studieförfattarna gjort sitt yttersta för att studien skulle uppnå

överförbarhet samt generaliseringsbarhet. Författarna upplever att valet hur intervjufrågorna utformades med det teoretiska ramverket som grund samt med en öppen dialog med

handledare, tillät arbetet att tematiseras på ett sådant sätt att försökte fånga upp respondenternas upplevelser på ett rättvist sätt. Valet av teoretisk utgångspunkt samt tidigare forskning var inte helt främmande författarna, inte heller frågeställningen. Då tidigare mindre arbeten gjorts inom liknande områden och ett intresse fanns att fördjupa sig just inom området. Datainsamlingen samt databearbetningen var något som under detta arbete som författarna hantera på ett smidigt och effektivt sätt, till skillnad från

ovannämnda. Författarna av arbetet var under hela processens gång måna om att värna om integriteten samt kvaliteten i arbete. Det som hade kunnat gjorts annorlunda är att tidigare skickat ut mer emails samt ringt mer organisationer för att komma kontakt med målgruppen, samt effektiviserat arbetet rörande val av teori. På så sätt hade tidsfördelningen blivit

jämnare över hela arbetet.

6.3 Etikdiskussion

Etik och integritet var några av de delar i arbetet som författarna värnat mest om under hela arbetets gång. Dilemmat för författarna har mest legat i att värna om respondenternas integritet samtidigt som relevant data presenteras. Under ett skede av arbetet var författarna inte helt övertygade om att presentera kön eller vart i landet respondenterna bodde i.

Författarna ändrade sig senare på denna punkt efter handledning då de höll tillbaka för mycket på relevant information. Efter konsultation med handledare beslutade sig studieförfattarna för att inte vara lika restriktiva när det kom till liknande uppgifter som tidigare ansetts känsliga. Andra svårigheter rör transkriberingarna av intervjuerna,

författarna ville inte helt publicera ut känslig information som kom upp och ej heller

pervertera intervjuresultaten. Även i denna fråga var stöd av handledare mycket uppskattat för att kunna ta rätt beslut. Till sist är det värt att nämna att det som gjorde att det var svårt att få tag på respondenter från enhetschefer inom hemtjänsten i Eskilstuna berodde på att kommunens riktlinjer gjorde att cheferna behöver i ett fall kontakta jurist för att se om det faktiskt får göra det som begärdes av dem. Endast en enhetschef återkom och vid det laget i arbetet hade studieförfattarna redan fått ihop respondenter på annat sätt.

7

SLUTSATS

Våra frågeställningar gällande hur den äldres relationer ser ut och hur deras upplevelse av ensamhet och isoleringen besvarades genom intervjuerna och slutligen genom

resultatanalysen. Studieförfattarna konstaterar vidare att det nuvarande läget i och med pandemin med tillhörande restriktioner, som social distansering, har påverkat vissa av de äldre negativt. Andra, särskilt de med starka nätverk har pandemin påverkat mindre, men ändå delvis.

Författarna upplever att mer resurser samt forskning behöver läggas på den sociala aspekten inom social omsorg av äldre. Med en allt större grupp äldre i vårt samhälle kommer just sociala aspekter spela en större roll för de äldre, då kvalitén på sociala nätverk påverkar individens liv.

REFERENSLISTA

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber

Büssing, A., Rodrigues Recchia, D., Hein, R., & Dienberg, T. (2020). Perceived changes of specific attitudes, perceptions and behaviors during the Corona pandemic and their relation to wellbeing. Health and Quality of Life Outcomes, 18(1), 374–374.

https://doi.org/10.1186/s12955-020-01623-6

Forsberg, G., & Wallmark, J. (2019). Nätverksboken: Om mötets möjligheter. Liber Karolinska institutet. (2015). Ensamhet ett hot mot vår hälsa. Hämtad 13 maj 2021, från

https://ki.se/forskning/ensamhet-ett-hot-mot-var-halsa

Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. Natur & kultur.

Savage, M. 2019. Why so many young Swedes live alone. BBC. Hämtad 20 maj 2021, 17.32 från https://www.bbc.com/worklife/article/20190821-why-so-many-young-swedes- live-alone

Stanley, M., Richard, A., & Williams, S. (2017). Older peoples’ perspectives on time spent alone. Australian Occupational Therapy Journal, 64(3), 235–242.

https://doi.org/10.1111/1440-1630.12353

Taylor, H. (2020). Social Isolation’s Influence on Loneliness among Older Adults. Clinical Social Work Journal, 48(1), 140–151. https://doi.org/10.1007/s10615-019-00737-9 Zebhauser, A., Baumert, J., Emeny, R., Ronel, J., Peters, A., & Ladwig, K. (2015). What

prevents old people living alone from feeling lonely? Findings from the KORA-Age- study. Aging & Mental Health, 19(9), 773–780.

BLIAGA A

Brev:

Hej! Vi är studenter som läser termin 6 på Socionomprogrammet på Mälardalens högskola och skriver nu vår C-uppsats där ämnesområdet är ensamhet och social isolering bland äldre. Syftet med studien är att undersöka äldres upplevelser om ensamhet och social isolering, samt dess påverkan på äldres fysiska och psykiska hälsa. Studien följer de forskningsetiska principerna enligt Vetenskapsrådet vilket är samtyckes-, konfidentialitets-, informations- och nyttjandekravet. Det innebär att deltagandet i studien är frivilligt och deltagarna får givetvis avsluta när som helst. De förblir även anonyma och det material som samlas in kommer endast användas i vetenskapligt syfte. Vi söker cirka 6 individer, 65 och uppåt, som har viljan och möjligheten att delta i en 20-25 minuters lång telefonintervju. Vid frågor och funderingar samt om ni vill ta del av vår färdigställda C-uppsats får du ta kontakt med oss:

Student: Johan Holmström Enberg Tel: 070-748 86 40 Mail: jhg18007@student.mdh.se Student: David DoulasTel: 076-258 65 45 Mail: dds18002@student.mdh.se

BILAGA B

Intervjuguide:

Allmänna frågor: Hur gammal är Du?

Hur bor Du? Hemma eller på äldreboende?

Hur tillbringar Du dina dagar? Beskriv! Deltar du i någon form av aktivitet eller aktiviteter?

Sociala frågor:

Hur ser ditt sociala umgänge ut? familj, vänner och liknande?

4.2 - (Skulle du säga att de i ditt sociala umgänge känner varandra bra? Vänner, familj etc?)

Har du bra kontakt med vänner, familj eller andra individer idag?

5.2- (Är du nöjd med hur ofta du har kontakt med dina vänner, nära och kära?)

Finns det någon person eller personer som står dig extra nära?

6.2 - (hur skulle du beskriva din relation till den här personen, vad gör relationen speciell för

dig?) eller

6.3 - (Känner den här personen flera personer i ditt sociala umgänge?)

Upplever du att du har bra stöd från personer i din närhet i vardagen?

Om ja – 7.2 - (på vilket sätt får du stöd av din omgivning?) Om nej – 7.3 -(vad upplever du att du saknar stöd i?)

Om det uppstått en kris i ditt liv upplever du att du fått tillräckligt stöd från omgivningen? Om ja – 8.2 - (vill du utveckla vidare?)

Om nej – 8.3 - (vad känner du saknades?)

Frågor angående mående, ensamhet och isolering:

Hur tycker Du att Ditt liv har förändrats efter Du blivit pensionär? Är det något som har blivit bättre och är det något som blivit sämre. Varför? *

10. Upplever du dig ensam eller isolerad?

10.1 - (Hur upplever du att ensamheten och isoleringen har påverkat dig?) - följdfråga

11. Vad gör du om du känner dig ensam, har du några strategier?

Om den inte känner sig ensamma. 11.1 - (Är

du rädd för att bli ensam eller isolerad?)* isåfall varför

Frågor rörande pandemin:

12.Hur mår du i nuläget, under pandemin?

12.1 -(Vad har varit negativt respektive positivt för dig iochmed pandemin?)

Har ensamheten eller isoleringen ökat i och med pandemin, i så fall hur?

13.1 om ja – (vad upplever du har orsakat ökningen i ensamheten eller isoleringen?)

13.2 om nej - (vad tror du har gjort att pandemin inte påverkat dig (så mycket, alls (”beroende på hur dem svarar”))