Utspridning, frekvens och intensitet

Efter de allmänna frågorna gick författarna ganska omgående in på nätverksfrågor.

intervjuperson ett, två och fem svarade att deras sociala nätverk var utspridda över landet, vilket gör att den fysiska kontaktfrekvensen var låg. Däremot förekom det telefonsamtal med dessa delar av nätverket, vilket kan ses inom nätverksteorin som ett sätt att upprätthålla intensiteten i deras nätverk, detta uttryckte intervjuperson ett och fem. Telefon och tv

användande, i relation till ensamhet och just avvärjandet av ensamhetskänslor ses av Büssing m.fl. (2020) som digitala hjälpmedel. Telefonanvändandet tillåter de äldre att kontakta vänner och familj i hopp om att känna sig mindre ensamma, detta blir då ett

kommunikationssätt som inte påverkas av långdistans eller den rådande pandemin. Intervjuperson två berättade att grannfrun assisterade med posthämtning samt att

hemtjänsten kommer på kortare besök dagligen, vilket tyder på en viss frekvens på sociala interaktioner. Värt att nämna dock är att dessa individer inte lyfts som viktiga personer, eller

att de har viktiga positioner i intervjuperson två livs. Detta gör tyvärr att frekvensen och intensiteten av de viktiga personerna inte framkommer i de initiala frågorna (Forsberg & Wallmark, 2019). Det framkommer i senare frågor att intervjuperson två inte är särskild nöjd med frekvensen med sitt sociala nätverk, hon uttrycker även relativt tidigt i intervjun känslor av ensamhet. Även om det finns en viss intensitet och frekvens upplever inte person två att telefonsamtal räcker, vilket det gjort hos andra respondenter. Resterande intervjupersoner, tre samt fyra, berättade att det har bra sociala nätverk som verkar involvera en hel del individer. Vidare berättar de att deras sociala nätverk har en hög täthet genom att de som ingår i dessa nätverk har bra kontakt med varandra, samt hög frekvens genom omfattande sociala interaktioner med varandra samt intervjupersonerna. Det framkom även att intensiteten var åt det högre hållet, båda intervjupersonerna beskriver det genom hur

grannar, vänner samt familj hjälper till i vardagen och kollar till dem om de skulle bli oroliga. Intervjupersonerna tre och fyra har, vad som enligt nätverksteorin beskrivs som, starka

nätverk (Forsberg & Wallmark, 2019). Intervjuperson ett och fem berättar att deras nätverk är utspridda, vilket kan ha en viss påverkan på tätheten, då det blir svårt för alla inom

nätverket att ha kontinuerliga träffar med varandra. Respondenterna uttrycker sig nöjda med sina sociala nätverk, det blir viktigt att tillägga, då detta indikerar att intensiteten i nätverken är hög även om tätheten kanske är lägre. Vidare beskriver de att de får få besök men

emellanåt telefonsamtal, vilket ger indikationer på en viss frekvens, även om det inte är en fysisk kontakt med individer i nätverket. Även intervjupersonerna ett och fem uttrycker sig ganska nöjda med sina nätverk även om några svar tyder på att mer regelbundna besök önskas, förklarar de båda att pandemin gjort detta svårt. Intervjuperson två som verkar ha det som sämst av våra intervjuade äldre. Intervjuperson två uppvisar tydligt att en

påtagligare isolering från ens nätverk leder till större känslor av ensamhet vilket Taylor (2020) bekräftar. Vidare tar Zebhauser m.fl. (2015) upp att de som känner sig ensamma i högre grad riskerar att må dåligt av sin ensamhet, då den kan leda till psykologisk distress hos en individ.

5.6.2 Vardagligt stöd

Relationers betydelse samt stöd i vardagen och i kriser var även de viktiga delar i

kartläggandet av sociala stöd och om intervjupersonerna hade någon så kallad nexusperson i sitt sociala nätverk. Intervjupersonerna två, tre, fyra och fem berättar att de har bra kontakt med sina sociala nätverk samt att de är nöjda med frekvensen. Även om pandemin minskat frekvensen är det inte tillräckligt för att dessa respondenter ska känna sig missnöjda. Som nämnts tidigare är det intervjuperson två som sticker ut här och berättar att hon inte är vidare nöjd med frekvensen på sin sociala kontakt. Detta vidareförklaras när hon berättar att hennes döttrar, vilka är viktiga för henne, bor en längre bit bort. Detta resulterar i att fysiska besök inte är frekventa, däremot uttrycker hon att det finns en bra frekvens genom

telefonsamtal från de båda döttrarna till henne. Återigen ett exempel på digitala hjälpmedel som kan hjälpa avvärja ensamhetskänslor (Büssing m.fl., 2020).

Vidare beskriver alla deltagarna att de har någon form av stöd i vardagen med olika saker. Intervjupersonerna ett, tre, fyra och fem berättade att de har stöd i vardagen av personer i

deras sociala nätverk. Dessa respondenter beskriver att deras stöd kommer från grannar, vänner och familj. Alla beskriver en tacksamhet och de hade även en lättsammare ton under dessa frågor i intervjun. Intervjuperson två beskriver att hennes sociala stöd kommer från hemtjänsten, och beskriver vidare att de även hjälper henne i form av samtal då de vet att samtal hjälper henne. Det är värt att nämna att intervjuperson två då främst har enkelriktade relationer med låg intensitet till dessa, då de är från hemtjänsten. Denna kontakt hamnar då relativt lågt ner på listan över betydelsefulla relationer. Hemtjänsten finns där för att utföra tjänster och gör förhoppningsvis så gott de kan, men intervjuperson två vill samtala och nämner själv att de har begränsad tid för henne. Detta kan vara en bidragande faktor till varför hon mår dåligt, då kvalitén på hennes vardagliga relationer inte är adekvat.

Vidare beskriver intervjuperson fyra att hon har bra kontakt med övriga delar av sitt sociala nätverk, samt från tidigare frågor i intervjuguiden så framgår att intervjuperson fyra

beskriver att dessa ger henne stöd i vardagen samt har frekvent kontakt. Respondent fyras sociala nätverk sticker ut i täthet, intensitet och frekvens.