Överbryggande eller sammanbindande socialt kapital? Informanternas användning av olika

I det här avsnittet förklaras hur albansk och arabisktalande målgrupper använde sig av olika typer av socialt kapital för att integrera sig på arbetsmarknaden.

Informant 1 beskriver svårigheter med att få jobb i Sverige och förklarar hur hans

ansökningar blev nekade en efter en utan att bli kallad till en enda intervju. I början kände han inga människor i Sverige. Men när hans barn och familj kom till Sverige några år efter honom, började barnet att delta i en ideell organisation som hjälper nykommande barn i Sverige att integrera sig i det svenska samhälle. Den unga svenska mannen som startade den här organisationen blev en vän till familjen, och efter några år blev han en stor politiker med mycket makt och kapital. Vännen erbjöd honom att jobba som projektledare i en av hans projekt.

Han valde mig för att han kände mig bra och litade på mig och mina förmågor. Utan honom hade jag aldrig kunnat få det här jobbet eller ens vetat om dess existens.

38

Informant 2 har använt sig av människor som han träffade medan han studerade fristående kurser på universitetet, för att få information om var jobbet finns och tillträda på

arbetsmarknaden.

Jag försökte söka jobb i Sverige efter att jag hade lärt mig språket och validerat min utbildning som ingenjör, men jag blev aldrig kallat för intervjuer. Så jag bestämde att studera fristående kurser på universitet, för att utveckla mig och göra mig själv mer attraktiv på arbetsmarknaden. Men det var inte de nya kompetenserna som jag lärde mig i kurserna som gjorde att jag fick jobbet, utan det är studentkamraterna och läraren som gav mig tips och rekommendationer om var jobbet finns och vem jag borde kontakta.

Informant 3 hade också svårigheter med att få jobb inom sin utbildning i Sverige, men fick hjälp av informant 2.

Utan den personen hade jag inte varit var jag är just nu. Han gav mig en praktikplats, blev min handledare och lärde mig jobbet steg för steg. Och när det fanns en ledig position i hans företag valde han just mig av 100 andra sökande.

Det är svårt att få jobb utan kontakter, men vissa sociala kapital är starkare än andra, om du känner människor med mer makt blir du garanterad ett jobb utan några svårigheter.

Informant 4 kände ingen i Sverige i början men det dröjde inte länge tills hon fick sitt första jobb i Sverige. Hon skapade sig ett brett socialt nätverk av människor som kommer från samma land och har samma religion. Hon förklarar att genom att börja gå i den religiösa församlingen, fick hon tillträde till mycket information om jobb och andra saker som hon inte kände till.

I den religiösa församlingen som jag gick i, fanns det människor som har bott i Sverige nästan hela deras liv. De kunde mycket mer än mig om det svenska samhället och

arbetsmarknaden. De hjälpte mig med många saker och visade mig de rätta vägarna. Jag är tacksam över all hjälp och stöd jag fick där.

39

Informant 5 från den albanska målgruppen berättar hur hon gick tillväga för att hitta sitt första arbete i Sverige:

Den första arbetet har jag fått genom att gå själv och besöka arbetsplatsen. Jag fick flera kontakter i mitt första arbete från mina arbetskollegor. Jag fick jobb genom dessa nya kontakter som jag har skapat när jag var ute med mina kollegor. Jag frågade människorna själv om de behövde hjälp med något i huset och på så här sätt fick jag möjligheten att jobba i privata hus.

Informant 6 berättar att en av sina kollegor i sitt första arbete sombrevbärare kände chefen i ett företag där de efterfrågade busschaufförer . Arbetskollegan hjälpte informanten att hitta sitt andra jobb i Sverige:

Jag har fått hjälp från min arbetskollega. Han kände chefen av ett företag, men problemet var att jag hade inget körkort. Min kollega kontaktade chefen och jag gick till företaget. Arbetsgivaren gav mig ett dokument som jag skickade till Arbetsförmedlingen och de erbjöd mig en bussförarutbildning.

Informant 7 har också använt sig av sin sociala kapital och nätverk som hon har fått från sin första praktikplats:

Jag behövde vila efter jag blev färdig med utbildningen och åkte på semester till mitt hemland. När jag kom tillbaka till Sverige, träffade jag min kollega från min gamla

praktikplats som jag hade under utbildningen. Hon frågade mig vad jag gör och jobbar med för tillfälle. Jag sa att jag har inte hittat jobb än. Så hon sa att hon kommer att ringa sin chef eftersom de behövde personal i företaget. Efter vårt samtal gick jag på intervju och fick jobbet.

Informant 8 har fått sitt första jobb på samma sätt som informant 5, 6 och 7 genom att gå själv och besöka arbetsplatsen. Hon berättar hur hon hittade sitt första jobb som

40

Under utbildningen gick jag själv till en arbetsplats och frågade om de behöver en praktikant. Jag blev erbjuden ett jobb efter praktiken.

5.2.1 Sammanfattning

Den albanska och arabiska målgruppen har försökt att integrera sig på arbetsmarknaden på olika sätt. Informanterna från arabiska målgruppen har använt sig av varandras sociala kapital, speciellt av kontaktnätverk av personer som har kommit till Sverige före dem. Medan den albanska målgruppen har integrerat sig på arbetsmarknaden genom sitt sociala kapital, som de har fått under deras första praktikperioder. Den albanska målgruppen har inte haft kontakter med andra albansktalande efter deras flytt till Sverige som kunde hjälpa de med information om jobbrelaterade ämne. Dessa faktorer visar att integrationen på arbetsmarknaden kan vara olika för olika målgrupper och beroende på vem man träffar. Det sociala kapitalet och vilken typ av socialt kapital, människor skaffar sig efter de kommit till Sverige spelar en viktig roll för integrationen på arbetsmarknaden.

5.3 Analys

Man ser ett tydligt mönster bland våra informanter, alla har använt sig av kontakter för att kunna få deras första jobb i Sverige. För många av våra arabisktalande informanter tog det flera år tills de kunde få jobb och etablera sig i den svenska arbetsmarknaden. Enligt Bourdieu (1986) skapar människor ”förbindelser” med andra människor i sin omkrets, för att sedan skapa sig ett socialt nätverk som kan komma till hands när man behöver det. Att skapa ett användbart socialt nätverk med relationer till människor enligt Bourdieu, är båda en kort och långsiktig investering som kan säkerställa människor med användbar

information i framtiden (Bourdieu 1986, 21).

De flesta av våra informanter har använd sig av socialt kapital, som exempelvis vänner och familjemedlemmar för att kunna inträda på arbetsmarknaden. Informant 1 och 2 har

41

använt sig av sina vänner för att kunna få jobb, medan informant 3 har använt sig av sitt nya sociala kapital som han fick i samband med hans giftermål. Han fick ett bredare kontaktnätverk som består av människor med makt och socialt kapital. Enligt Putnam (2006, 19) kan socialt kapital vara både en privat vara och en offentlig vara. Privat vara är om man själv kommer nyttas av sina kontakter, medan offentlig vara är när de

omkringstående gynnas av ens kontakter.

Informant 2 har gynnat informant 3 med sina kontakter inom företaget. Informant 3 fick inte jobbet på grund av sin kompetens, utan det var genom hans sociala kapital som kom från informant 2. Enligt Putnam så får de flesta människor jobb inte för vad de kan, utan genom deras sociala kapital (ibid. s. 19).

Informant 4 integrerade sig snabbare på den svenska arbetsmarknaden och fick jobb snabbare än de andra arabisktalande informanterna. Hon hade större tillgång till socialt kapital genom att tillhöra en grupp av människor, och använde sig av deras nätverk. Enligt Bourdieu (1986) beror storleken på det sociala kapitalet på hur stort nätverk individen har och hur effektiv man använder det. Utifrån Bourdieus (1986, 21) teori om socialt kapital, skapar människor kontakter genom; släktrelationer, vänskapsband, personkontakter och så vidare.

Den albansktalande målgruppen visar att de också har använt sig av sitt sociala

kapital på olika sätt. De har skapat ett nätverk av kontakter som har varit betydelsefullt för deras integration på arbetsmarknaden. Alla informanterna har fått sitt första arbete genom praktik, och de har själva tagit initiativet att besöka arbetsplatsen. Under praktikperioden har de fått personkontakter vilket Bourdieu (1986, 21) kallar för tillgångar. Informanterna har sedan använt sig utav tillgångarna för att få ett arbete på arbetsplatsen under

praktikperioden. Dessa tillgångar gör att individer kan få olika positioner i samhället. Alla medlemmarna som ingår i gruppen har en fördel genom dessa kontakter och hjälps åt med integrationen på arbetsmarknaden (Bourdieu 1986, 21). Två av informanterna från den albansktalande målgruppen har samma utbildningskapital från hemlandet; informant 5 och 8 blev färdiga med en grundläggande nivå, medan informant 6 och 7 har läst färdigt

gymnasiet i hemlandet. Bourdieu (1986, 21–22) menar att det sociala kapitalet återförs inte med andra kapital arter såsom utbildningskapital. Men det förklarar en viss utdelning av positioner som människor har i samhället. Informant 5, 6, och 8 upplevde svårigheter med

42

att hitta jobb på grund av att de hade en lägre utbildningsbakgrund från hemlandet.

Informant 7 hittade sitt första jobb som var relaterad till hennes utbildning från hemlandet. Detta förklarar varför informant 7 befann sig i ett högre position i samhället. Hon hade kontakter med människor som hade högre positioner i samhället. Informanterna 5, 6 och 8 från den albansktalande målgruppen hade mest kontakter med människor som hade lägre positioner i samhället, och det tog längre tid för dem att integrera sig på arbetsmarknaden. Individens sociala kapital beror på hur stort nätverk man har och dess effektivitet samt på kapitalets volym; ekonomisk, kulturellt eller symbolisk (Bourdieu 1986, 21–22).

Putnam (2006, 22) pratar om olika former och dimensioner av socialt kapital. Våra informanter har använt sig av dessa olika former, som Putnam upplyser är nödvändiga för att integrera sig i den svenska arbetsmarknaden. De två första informanterna i den

arabisktalande målgruppen har använt sig av överbyggande socialt kapital. Dem har använt sig av människor som de inte känner bra eller är relaterade till för att få sina första arbeten i Sverige. Överbyggande socialt kapital ger en fördel att skapa större nätverk och få tillgång till bredare informationsspridning (Ibid. s. 23).

De andra två informanterna i den arabisktalande målgruppen har till skillnad från våra första två informanter använt sig av det sammanbindande socialt kapital. Den ena tog hjälp av en familjemedlem som delar samma etnicitet för att bli erbjuden ett jobb. Medan den andra ingick en religiös församling av människor som delar samma religion och etnicitet. Informanterna skapade sig en form av socialt kapital från den religiösa församlingen. Både informanterna fick deras första jobb i Sverige, tack vare det sammanbindande sociala kapitalet de fick på grund av att tillhöra en viss etnicitet. Det sammanbindande sociala kapitalet skapar en stark lojalitet mellan gruppmedlemmarna, men den kan också ge upphov till en stark antagonism mot de som står utanför gruppen (Ibid. s. 23).

Den albanska målgruppen har enbart använt sig av det överbyggande sociala kapitalet. Alla fyra informanterna från den albanska målgruppen, har fått sina första jobb genom att kontakta människor som de inte känner och har presenterat sig själva. I början på deras första år i Sverige fick informanterna integrera sig på den svenska arbetsmarknaden med hjälp av överbryggande socialt kapital (Putnam 2006, 22). Under årens lopp, fick de

43

utvidga sina kontaktnätverk genom möjligheten att träffa olika människor, som sedan blev betydelsefulla för deras andra eller tredje jobb på arbetsmarknaden.

Utifrån resultaten kan vi således se att det finns skillnader mellan den albansktalande målgruppen och arabisktalande målgruppen, vad gäller vilken typ av socialt kapital de har använt sig av. Den albansktalande målgruppen har använt sig av överbryggande socialt kapital, medan den arabisktalande målgruppen har integrerat sig med hjälp av

överbryggande och sammanbindande socialt kapital. En annan skillnad som de två

målgrupperna har, är att den arabisktalande målgruppen har högre utbildning nivåer från hemlandet än den albanska målgruppen. Detta i sin tur har gjort att processen av integrering för den arabisktalande målgruppen, har gått långsammare än processen för den

albansktalande målgruppen. Utbildningskapitalet som arabisktalande målgruppen hade med sig från hemlandet hjälpte inte dem med integrationen. Eftersom informanterna var mest fokuserade på att hitta ett jobb som motsvarade deras utbildningsbakgrund. Medan den albansktalande målgruppen var fokuserade på att så snabbt som möjligt hitta ett jobb.

44

6. Diskussion

I kapitel 6 diskuteras studiens resultat som relateras med tidigare forskning i vårt arbete. Vidare i kapitlet diskuteras teoridiskussion, metoddiskussion och förslag på framtida forskning.

6.1 Resultatdiskussion

Studiens resultat visar att invandrarnas sociala kapital och nätverket, har varit avgörande för invandrarnas integration i den svenska arbetsmarknaden. Albansktalande och

arabisktalande har fått sina första jobb både med hjälp av svaga och starka länkar. Granovetters (1974) studie visar att majoriteten av invandrarna hittar jobb med hjälp av

svaga länkar. Vilket relateras med resultaten av den albansktalande målgruppen som visar

att; informanterna har fått sina första jobb genom kontakter som de har skapat i sina första praktikplatser. Med svaga länkar syftar Granovetter på människor man känner men inte har nära kontakt med. Resultatet från den arabisktalande målgruppen har däremot visat

motsatsen. Den arabisktalande målgruppen har ofta använt sig av sina starka länkar som består av familjemedlemmar eller väldigt nära vänner för att få deras första jobb. Det har däremot tagit en längre tid tills de hittade ett arbete. Granovetters studie kan ändå relateras till båda grupperna. De som inte har svaga länkar upplevde svårigheter med att få jobb och behövde gå arbetslösa i flera år tills en stark länk har dykt upp och erbjöd de ett jobb.

Behtoui (2008) poängterar i sin studie att det finns olika jobbsökningsmetoder som invandrare använder sig av för att hitta ett jobb. Informella och direkta tillvägagångssätt är två jobbsöknings metoder, som våra informanter har använt sig av för att integrera sig på den svenska arbetsmarknaden. Den albansktalande målgruppen har använt sig mest av

direkta tillvägagångssättet, det vill säga att det har tagit initiativen att besöka olika

45

använt sig mest av den informella jobbsöknings metoden för att integrera sig på den

svenska arbetsmarknaden. Det vill säga att de använde sig av deras personliga kontakter för att få jobb.

Den arabisktalande målgruppen som hade högre utbildningskapital upplevde det svårare att integrera sig och få jobb. Medan den albansktalande målgruppen som hade lägre

utbildnings kapital upplevde det inte lika svårt att få jobb i Sverige. Detta kan relateras till Åslund, Hensvik och Nordström Skans (2013) forskningsstudie som förklarar varför utrikesfödda upplever det svårt att bli anställda i företag eller ta högre positioner i samhället. Arbetsgivare enligt Åslund mfl. (2013, 430) studie har en tendens att anställa folk som har samma bakgrund som de själva. Högutbildade invandrare som inte har kontakter med arbetsgivare upplever det svårt att få en anställning. Informant 2 som har hjälpt informant 3 att få jobb i hans arbetsplats beskriver hans upplevelse av

arbetsmarknaden som väldigt orättvis. Han säger att under de åren han har jobbat som chef, märkte han att allting sker genom kontakter. Han gav oss specifika exempel, på hur hans arbetskollegor alltid hjälpte folk från deras hemländer för att få anställning. Sen berättar han att han började göra detsamma. Han tyckte synd om arbetssökande från sitt hemland som inte kunde få jobbet på grund av att de saknade socialt kapital.

Kvinnorna upplever svårigheter med att integrera sig på arbetsmarknaden på grund av vissa faktorer. Till exempel könsskillnader samt deras integration på arbetsmarknaden tar längre tid än vad den gör för män som integreras snabbare på arbetsmarknaden (Weber 2020, 39). Dessa påstående motsäger vårt resultat i studien. Fyra av våra informanter är kvinnor och deras integration på den svenska arbetsmarknaden påverkades inte av normerna som Weber visar i sin studie. Våra kvinnliga informanter integrerades på arbetsmarknaden i samma takt som våra manliga informanter.

Nyligen genomförda studier förklarar vikten av ‘’sociala medier’’ som ett verktyg, vilket hjälper individer att snabbare hitta information om nya jobb (Mowbray m.fl 2018, 4). Informanterna i vår studie, har flyttat i en period där sociala medier inte har varit så aktuella såsom de är idag, har detta inte varit ett hjälpmedel för våra informanter att integrera sig på arbetsmarknaden. De har använt sig av andra verktyg som har hjälpt dem att hitta sina första jobb i Sverige.

46

6.2 Teoridiskussion

I forskningsarbetet har använts två teorier. Bourdieus teori av social kapital och Putnam teori som tar upp de olika typerna av social kapital. Dessa två begrepp har varit både väldigt användbara för studien och enkla att koppla till studiens syfte samt resultat. Under analysen upplevdes dock våra begrepp begränsade. Vi skulle kunnat vidareutveckla Bourdieus teori och lägga in habitus begreppet. Med habitus avser Bourdieu system av dispositioner som tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen. Dessa dispositioner är ett resultat av de sociala erfarenheter man växer upp med och kollektiva minnen, sätt att röra sig och tänka (Broady 1998, 16). Vi anser att våra informanter har en helt annorlunda habitus än de infödda och det är en av anledningarna som gör att de upplever svårigheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.

Bourdieu menar att människans habitus formats av det liv de har hittills levt, det styr hur de upplever deras social värld. Våra informanters liv har förändrats i samband med

migrationen till Sverige, det vill säga deras överensstämmelse mellan människors habitus och den social världen har förändrats (Ibid).

6.3 Metoddiskussion

Våra valda metoder för den här studien har anpassats för våra frågeställningar och syfte. För att få högsta validitet och reliabilitet i studien som möjligt, har vi valt att göra en kvalitativ studie med ostrukturerade intervjuer. Vi valde just dessa två metoder för att få en djupare förståelse av våra informanter. Vi är medvetna om nackdelarna med kvalitativa studier men vi har tagit några åtgärder för att motverka de negativa delarna. Vi har till exempel varit noga med våra val av informanter. Vi har kombinerat både snöbollsmetoden och den egocentriska analysen för att få tag på personer som är högst relevanta för studiens syfte. För att vår empiri ska vara av hög reliabilitet och motverka intervjueffekten som kan ske under kvalitativa studier, valdes målgrupper som delar samma etnisk bakgrund som oss

47

själva. Det faktumet har gjort att de kände sig lugna och bekväma i vårt sällskap. Och i följd kunde lätt dela med sig deras berättelser på deras modersmål. Däremot

generaliserbarheten med kvalitativa studier är inte så höga eftersom vårt resultat gäller bara på våra informanter. Man kan inte dra slutsatser över en hel population utifrån ett fåtal personers berättelser (Larsen 2008, 78).