Integrationen av albansktalande och arabisktalande invandrare på den svenska arbetsmarknaden

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Integrationen av albansktalande och arabisktalande

invandrare på den svenska arbetsmarknaden

Integration of albanian-speaking and arabic-speaking immigrants in

the Swedish labour market

Njomza Polisi

Yona Finjan

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Jonas Olofsson

3

Sammanfattning

Sverige är ett mångkulturellt land där det finns människor från olika delar av världen. Migrationen till Sverige har funnits sedan 60-talet och migranterna som har migrerat till Sverige har försökt att anpassa sig till den svenska arbetsmarknaden för att kunna skapa ett bättre liv. Många invandrare har lyckats att ta olika positioner på den svenska

arbetsmarknaden, det är många som jobbar inom olika yrkesområde såsom; ledare, lärare, ingenjörer och så vidare. Men frågan är, hur har dessa invandrare lyckats att integrera sig i den svenska arbetsmarknaden? Vem har hjälpt dem med integrationen och hur gick de tillväga med jobbsökandet i det nya främmande landet?

Studien fokuserar på att undersöka hur den albanska och arabiska målgruppen, som har invandrat till Sverige i vuxen ålder använt sig av sina nätverk för att hitta sina första jobb i Sverige. Studiens frågeställningar är: 1) Hur har intervjupersonerna gått tillväga för att få

deras första jobb i den svenska arbetsmarknaden? 2) Vilken betydelse har sociala nätverk och socialt kapital haft för informanterna när det kommer till integrationen i

arbetsmarknaden?

I studien används teoretiska begrepp som socialt kapital och socialt nätverk. Studien genomförs med hjälp av en kvalitativ metod och en egocentrisk nätverksanalys, där det genomfördes åtta kvalitativa intervjuer. Resultatet av studien visar hur två målgrupper; albansktalande och arabisktalande invandrare har använt sig av sina nätverk och socialt kapital för att få information om lediga jobb. Resultaten av studien visar att det finns skillnader mellan hur den albanska respektive den arabiska målgruppen använt sig av sina nätverk och social kapitalt för att tillträde i den svenska arbetsmarknaden. Den

arabisktalande målgruppen har använt sig av ett kontaktnätverk som består av personer från samma land medan den albanska målgruppen har integrerat sig på arbetsmarknaden med hjälp av sin socialt kapital som de har skaffat under deras första praktik i Sverige.

4

Nyckelord: socialt kapital, invandrare, sociala nätverk, arbetsmarknad, kontakter, integration, första jobbet.

5

Förord

Författarna tackar varandra för ett bra samarbete under hela skrivprocessen. Vi tackar vår handledare Peter Gladoic Håkansson som rådde oss att delta i projektet MILNET

(Migrant’s Labour Networks). Vi är tacksamma över den feedback, tips och olika tankar som vi fick för att förbättra vårt arbete. Vidare tackar vi våra informanter som deltog i vår studie och gav oss information om deras bakgrund i den svenska arbetsmarknad. Vi uppskattar att de tog sig tiden att svara på våra frågor som hjälpte oss att utföra studien. Inledningen har skrivits av båda författarna, där Njomza har skrivit om den albansktalande målgruppen och Yona om den arabisktalande målgruppen. I tidigare forskning har Njomza skrivit om socialt kapital betydelse medan Yona har skrivit om nätverks betydelse. Under teoridelen har Njomza tagit ansvar om Bourdieus teori medan Yona tagit ansvar om Putnams teori. Metod delen och diskussion delen av arbetet har skrivits av båda författarna medan resultat och analysdelen skrev varje en av författarna om sin egen målgrupp.

6

Inehållsförteckning

1.1Syfte och frågeställningar ... 9

1.2 Disposition ... 10

1.3 Bakgrund ... 10

1.3.1 Invandringen från forna Jugoslavien till europeiska länder ... 10

1.3.2 Invandringen från Irak till Sverige ... 12

1.3.3 Studiens relevans för SYV-området ... 12

2.Tidigare forskning ... 14

2.1 Nätverk och kontakters betydelse att integrera sig i arbetsmarknaden ... 14

2.2 Betydelsen av socialt kapital för att integrera sig på arbetsmarknaden ... 16

2.3 Sammanfattning ... 18

3.Teoretiska utgångspunkter... 19

3.1 Bourdieus teori om socialt kapital ... 19

3.2 Putnams teori ... 20 3.3 Sammanfattning ... 21 4. Metod ... 22 4.1 Metodval ... 22 4.2 Urval ... 23 4.2.1 Arabisktalande målgruppen ... 24 4.2.2 Albansktalande målgruppen ... 25 4.2.3 Presentation av informanter ... 26 4.3 Analysmetod ... 29

4.4 Validitet och reliabilitet ... 29

7

5. Resultat och analys ... 31

5.1 Informanternas första jobb i Sverige ... 31

5.1.1 Den arabisktalande målgruppen och deras första jobb i Sverige ... 31

5.1.3Sammanfattning ... 36

5.2 Överbryggande eller sammanbindande socialt kapital? Informanternas användning av olika typer av social kapital ... 37

5.2.1 Sammanfattning ... 40 5.3 Analys ... 40 6. Diskussion ... 44 6.1 Resultatdiskussion ... 44 6.2 Teoridiskussion ... 46 6.3 Metoddiskussion ... 46

6.4 Förslag på framtida forskning ... 47

Referenslistan ... 48

8

1.Inledning

I början av 2000-talet var antalet asylsökande i Sverige runt 30 000 personer per år. Det högsta asylsökande någonsin var under år 2012 samt under år 2015 med över 160 000 asylsökande. Sedan dess har antalet asylsökande minskat på grund av politiska beslut som har påverkat invandrarnas möjligheter att ta sig till Sverige (SCB 2021). Människor som söker asyl till Sverige påverkas av olika faktorer. De två största faktorerna som gör att människor blir tvungna att lämna sina hemländer är fattigdom och krig (SCB 2021). Det är svårt för de nyanlända att integrera sig i Sverige eftersom de har en svagare ställning i den svenska arbetsmarknaden i jämförelse med andra grupper. De saknar kontakter och en del viktiga kunskaper och färdigheter som till exempel språk (Eriksson, Skans, Sjögren & Åslund 2007). Till skillnad från inrikes födda som kan bygga värdefulla kontakter som kan komma till användning i arbetslivet har invandrare väldigt svagt kontaktnät. Invandrare som har aldrig arbetat i Sverige har ofta använt sig av andra typer av kontaktnät som består av människor från samma etnicitet. Invandrare jobbar ofta med andra invandrare, särskilt personer från det egna födelselandet (Eriksson m. fl. 2007). Födelselandet påverkar också invandrarnas integration i den svenska arbetsmarknaden. Människor som kommer från ekonomiskt utvecklade länder som har liknande struktur i deras samhälle som Sverige, har haft det lättare att tillämpa sina yrkeserfarenheter och förstå de institutioner som påverkar arbetsmarknaden i Sverige (Eriksson med flera 2007).

Eriksson m.fl. (2007) visar hur viktig det är med socialt nätverk för att integrera sig på arbetsmarknaden och få jobb. Han diskuterar i allmänhet om invandrarnas integration, men går inte på djupet och jämför hur olika invandrargrupper gör för att integrera sig i den svenska arbetsmarknaden. Vi vill fokusera på att undersöka albansk och arabisktalande

9

invandrare och se hur dessa två målgrupperna har använt sig av sitt nätverk och sociala kapital för att få deras första jobb i Sverige. Det kommer senare i arbetet att förklaras varför vi valde just dessa två målgrupperna.

Det finns mycket forskning som talar att det finns skillnader mellan olika

invandrargrupper och hur de integrerar sig med hjälp av socialt nätverk. Eriksson m.fl. (2007) förklarar att invandrare ofta använder sig av kontakter som kommer från samma social bakgrund, det är just därför det blir svårare för dem att hitta jobb. Invandrarnas sociala nätverk mellan varandra är begränsade och otillräckliga, men det är svårt för dem att skaffa andra typer av kontakter. De som har tur att lära känna personer med bra social kapital hjälper varandra att bredda varandras sociala nätverk och kan hjälpa varandra med jobbrelaterade ämne.

1.1Syfte och frågeställningar

Syftet med vårt arbete är att undersöka dels hur albansktalande invandrare dels

arabisktalande från Irak, som har invandrat till Sverige i vuxen ålder, integrerar sig i den svenska arbetsmarknaden med hjälp av sina kontakter och hur de använder sig av sina nätverk.

Frågeställningar:

• Hur har intervjupersonerna gått tillväga för att få sina första jobb på den svenska arbetsmarknaden?

• Vilken betydelse har sociala nätverk och socialt kapital haft för informanterna när det kommer till integrationen på arbetsmarknaden?

10

1.2 Disposition

Uppsatsen inleds med en beskrivning av problemområdet, syfte och frågeställning samt bakgrund som innehåller tre underrubriker. Kapitel 2 inleds med en beskrivning av tidigare forskning med två underrubriker samt en sammanfattning. Kapitel 3 innehåller tre

underrubriker i vilken beskrivs och förklaras teoretiska begrepp som ligger till grund för studien samt en sammanfattning av teorierna. I kapitel 4 förklaras metoden av hela arbetet och innehåller förklaring av metodval, urval, presentation av informanter, datainsamling, analysmetod, validitet och reliabilitet samt etiska ställningstagande. Vidare i kapitel 5 presenteras, analyseras och sammanfattas resultaten utifrån studiens teorier. Kapitel 6 består av fyra underrubriker, där förklaras resultatdiskussion av arbetet, teoridiskussion, metoddiskussion och förslag på framtida forskning. Sammanfattningsvis listas alla referenser som används i studien samt en bilaga med intervjuguide.

1.3 Bakgrund

I detta kapitel kommer vi att ge fakta och information som ligger bakom migration av den albansktalande målgruppen och den arabisktalande målgruppen, som kommer från Irak. Vi kommer att ge en historisk bakgrund av situationen i deras hemländer och beskriva

anledningarna som ligger bakom våra informanters invandring och flykt.

1.3.1 Invandringen från forna Jugoslavien till europeiska länder

Den historiska albanska migrationen från och med 2000-talet har tolkats olika av olika aktörer särskilt efter den politiska nationalismen tog tag i landet (Dahinden, 2013).

Betydelsen av ordet ‘’att vara alban’’ har förändrats genom århundradena. Idén av

11

är resultatet av sociala processer som är kopplade till etnonationella gränser. De politiska och kulturella åtgärderna har påverkat den albanska befolkningen och på grund av detta är de splittrade efter klass, dialekt och religion (Dahinden, 2013). Den albanska befolkningen som bor i forna Jugoslavien, särskilt kosovoalbaner, fick en global publik år 1998 när tusentals flyktingar anlände till grannländer och många andra länder i Europa efter öppet krig i Kosovo (Dahinden, 2013).

Den albanska befolkningen som bodde i Jugoslavien, främst i Kosovo men även

Makedonien, Montenegro och Serbien har varit inblandade i migrationsrörelser sedan 1945. Bland annat på grund av den låga nivån i den industriella utvecklingen och den höga

arbetslösheten. Albanerna migrerade till utvecklade republiker inom Jugoslavien och till västländerna främst Schweiz och Tyskland. När de europeiska länderna behövde utländska arbetskraft efter andra världskriget, blev Jugoslavien en central rekryteringsregion för Tyskland och Schweiz (Dahinden 2013).

Albanska migranter från 1990-talet var mest unga, hårt arbetande män som kom från fattiga länder. De flyttade till Sverige för att arbeta med okvalificerade arbete för att tjäna tillräcklig med pengar och övervinna de ekonomiska svårigheter de hade i sina hemländer. Detta var migranternas mål till en börja, att tjäna pengar i Sverige sedan åka tillbaka till sina hemländer (Dahinden 2013).

En ny emigrationsfas inleddes på 1980-talet av ett politiskt tillslag efter de albanska demonstrationerna år 1981 i Kosovo. Efter Kosovos autonoma status år 1989, fanns det politisk oro och ökning av utvandringstrycket (Dahinden 2013). Medlemmar av

nationalistiska eliter bland albanska studenter var tvungna att lämna sitt land. Detta var en stor förlust för Kosovo, eftersom de högutbildade och skickliga studenterna var tvungna att flytta från landet och bidra med sina kunskaper och kompetenser i andra europeiska länder som till exempel; Schweiz, Tyskland, men även Belgien, Frankrike, Österrike, USA och de skandinaviska länderna (Dahinden 2013). Den ekonomiska och politiska situationen ledde till att invandrarna fick möjligheten att ta med sig sina familjer. De lämnade sina planer att åka tillbaka till sina hemländer, den albanska befolkningen ökade i europeiska länder främst av kvinnor och barn som fortsatte att ökas till och med 1990-talet (Dahinden 2013).

12

1.3.2 Invandringen från Irak till Sverige

Det näst vanligaste födelselandet bland utrikesfödda i Sverige är Irak med 8 procent av alla invandringsgrupper i Sverige (SCB 2016). Invandringen från Irak till Sverige har pågått sedan 1980-talet och är pågående än idag. Landet har gått igenom många krig de senaste 40 åren. Under Saddam Husseins period fanns ett utbrett förtryck och landet drogs in i många krig som Iran-Irakkriget 1980–88, Kuwaitkriget 1990–91, samt Irakkriget 2003 (Sanandaji 2008). Efter Saddam Husseins kollaps splittrades Irak till flera etniska och

religionsbaserade grupper som började kriga mellan varandra, vilket ledde till att

situationen i landet försämrades och många irakier valde lämna sitt hemland. Sverige är ett av länderna som tog emot många irakier. Perioden mellan 1984–2007 tog Sverige emot ungefär 81 000 asylsökande från Irak. Denna siffra motsvarar 14 procent av det totala antalet asylsökande under den här perioden. Den största strömmen av irakier var under 2007 då Sverige tog emot över 18 500 asylsökande från Irak (Sanandaji 2008).

Även om irakierna som kommer till Sverige är högutbildade, så fastnar de ofta i bidragsberoende och har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Andelen med

universitetsutbildade irakier var mer än dubbelt så stor bland nyanlända irakiska flyktingar som bland infödda svenskar (Sanandaji 2008).

Integrationen av invandrare i den svenska samhället har varit fungerande tills mitten av 1900-talet. Efter 1900-talet har det skett många övergångar från arbete till bidrag. På grund av dessa förändringar har sysselsättningsgraden för invandrare i Sverige minskat.

Invandrare från Irak är en av många grupper som har svårigheter med integrationen på den svenska arbetsmarknaden.

1.3.3 Studiens relevans för SYV-området

Relevansen av ämnet för studie och yrkesvägledare är att bidra till kunskap och förståelse om hur invandrare etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden med hjälp av det lilla sociala kapital och nätverk de har i landet. Studie – och yrkesvägledare måste vara

medvetna och informerade om alla svårigheter som invandrarna upplever när det kommer till jobbsökandet och etableringen. Invandrarna som har kommit till Sverige i vuxen ålder

13

upplever att det är svårt att hitta jobb på egen hand på grund av bland annat brist

på kontakter i det nya landet. Denna målgrupp behöver mer hjälp, engagemang och stöd av studievägledaren än vad andra individer behöver.

I yrket som studie och yrkesvägledare möter man individer med olika bakgrunder som kommer för att be om råd och tips på hur man ska kunna få jobb i Sverige. De tips och råd som man brukar vanligtvis ge till andra målgrupper fungerar inte lika bra med just denna målgrupp eftersom det finns flera faktorer som kan påverka deras integration än andra grupper. För att kunna vägleda denna målgrupp av invandrare som kommit i vuxen ålder, är det viktigt att vara medveten om alla faktorer som kan påverka deras integration i

arbetsmarknaden. Olika faktorer såsom språk, etnicitet, ålder, utbildning och erfarenhet är avgörande faktorer för invandrarnas integration i den svenska arbetsmarknaden. Men vi anser att det finns en ännu större faktor som hindrar integrationen vilket är brist på socialt kapital och nätverk. Man kan lära sig språket och få erfarenhet med tiden om man får möjlighet till ett jobb, men det är just den första jobben som är svårt att få för dessa individer. Genom att undersöka hur folk i denna målgrupp har gått tillväga för att få deras första arbete i Sverige, anser vi att vi kan bidra med information och kunskap som kan komma till användning för studie och- yrkesvägledare som jobbar med dessa målgrupper.

14

2.Tidigare forskning

Detta kapitel presenterar tidigare forskning som är relevant med uppsatsens syfte och frågeställningar. I det första avsnittet behandlar vi betydelsen av nätverk, kontakter och socialt kapital som hjälper migranterna att integrera sig i den svenska arbetsmarknaden. I avsnittet diskuterar vi olika metoder och begrepp som till exempel; svaga och starka

länkar, informella, formella och direkta metoder. Med hjälp av dessa metoder kan vi

förklara den tidigare forskning och argumentera de effektiva och snabbare vägarna om hur migranterna använder sig för integration i den svenska arbetsmarknaden. I det andra avsnittet förklaras andra betydelsefulla faktorer för migranternas integration i

arbetsmarknaden och hur de kan använda sig av verktyg för att snabbare hitta en väg som leder till jobb.

2.1 Nätverk och kontakters betydelse att integrera sig i

arbetsmarknaden

Forskningen om det sociala nätverkets betydelse för jobbsökandet har funnits sedan långt tillbaka i tiden. Granovetter (1974) är en av personerna som har lagt märke till dess roll och utfört en studie Getting a job. I studien undersöker han hur människor får sina första jobb samt hur människor som byter jobb får tag på nya jobb.

Syftet med Granovetters studie är att undersöka sociala nätverkets betydelse och att utreda hur människor får information om var de lediga jobben finns. Det vill säga med hjälp av vilka kontakter får de dessa nya jobb. Granovetter (1973) beskriver i sin studie The

strength of weak ties att det finns två typer av nätverk. Det finns både svaga och starka

15

familjemedlemmar, nära släkt och andra människor som man har ständigt kontakt med. Medan med svaga länkar menar han människor som man känner, men inte har nära kontakt med. Den gruppen av svaga nätverk är betydligt större och bredare eftersom den kan bestå av vänner, vänners vänner och deras bekanta och så vidare.

Granovetters studien visade att 56% av intervjupersonerna har fått sina jobb genom de svaga länkarna medan 18% har hittat jobb genom annonser, direkt ansökning eller med hjälp av Arbetsförmedlingen. Med hjälp av de svaga länkarna kan man lätt integrera sig på arbetsmarknaden och få information om nya jobb som är lediga. Studien påvisade att alla de personliga erfarenheter individen har med sig sedan ung ålder spelar roll och kommer att ha betydelse i hur stort socialt nätverk man kommer ha i framtiden. Desto större ens nätverk är desto enklare det är att hitta jobb (Granovetter 1974, 19).

Behtoui (2008) har gjort studier för att undersöka vilka jobbsökningsmetoder som används av både inrikes -och utrikesfödda människor för att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Det finns tre jobbsökningsmetoder som människor använder sig av för att hitta jobb. Formella, informella och direkt tillvägagångssätt metoder. Den formella

metoden utgår från att arbetssökanden söker jobb i de privata och kommunala bemanningsbyrå, tidningar, journaler eller internet. Informella metoder är när

arbetssökanden använder sig av sina personliga kontakter, som till exempel; vänner, familj, arbetskamrater och så vidare. Medan den Direkt tillvägagångssätt-metoden är när

arbetssökanden skickar in en ansökan eller besöker själv arbetsgivaren för att presentera sig själv och få jobbet på det sättet (Behtoui 2008, 3).

Behtoui (2008) nämner att individer som befinner sig i den nedre delen av den sociala hierarkin verkar använda informella jobbsökningsmetoder mindre än vad medelklassen gör för att få jobb, eftersom individer i gynnade socioekonomiska positioner får användbar information genom sina sociala nätverk. Författaren beskriver också löneskillnaderna som kommer med de olika rekryteringsmetoder man använder sig av för att få jobbet, och förklarar att människor som får sitt arbete genom informella jobbsökningsmetoder har högre löner än de människor som hittar jobbet själv genom formella eller direkt

tillvägagångssätt jobbsökningsmetoder. Det kan vara en förklaring till varför invandrare är

16

socialt nätverk än vad inrikes födda har och finner det svårt att hitta jobb genom informella metoder (Behtoui 2008, 412).

Variationen av nätverk spelar en betydelse på integrationen i arbetsmarknaden. I en studie utfört av Åslund, Hensvik och Nordström Skans (2013) visar resultatet att arbetsgivare har en tendens att anställa folk som kommer från samma bakgrund. Studien förklarar att det är svårt att veta den exakta anledningen till varför arbetsgivare väljer att anställa folk som kommer från samma bakgrund som de själva gör. En anledning kan vara att arbetsgivarna trivs mer med att jobba med folk från samma bakgrund. En annan anledning som de har märkt i studien är att arbetsgivarna anställer folk från samma bakgrund för att de känner att de kan lägga högre press och krav på människorna som kommer från samma land (Åslund, Hensvik & Nordström Skans 2013, 430). Oavsett anledningarna till att arbetsgivare anställer folk från samma bakgrund visar resultatet av studien att det är svårare för utrikes födda att etablera sig på arbetsmarknaden, eftersom det finns färre arbetsgivare av invandrarbakgrund än inrikes födda arbetsgivare. Studien

föreslår att öka antalet invandrare arbetsgivare för att förbättra integrationen. Genom att öka antalet arbetsgivare som kommer från en annan bakgrund, kan man hjälpa fler

invandrare att få anställning och minska på arbetslösheten inom den målgruppen (Åslund, Hensvik & Nordström Skans 2013, 431).

2.2 Betydelsen av socialt kapital för att integrera sig på

arbetsmarknaden

Migranternas övergång till olika länder är ett intressant ämne för många migrationsforskare. Den klassiska assimileringsteorin hävdar att migranterna får en liknande jämställdhet med infödda över tiden och över generationerna (Weber 2020, 23). Migranter som försöker behålla kulturella normer och starka kopplingar till hemlandet anses vara mer utanför arbetsmarknaden (ibid).

17

Viktiga faktorer som hjälper migranter att integrera sig på arbetsmarknaden omfattar vilken socioekonomisk status de har, utbildningsnivå, språkförmåga och så vidare (Weber 2020, 23).

Weber (2020, 39) undersöker i sin studie vilka kontakter invandrare hade innan de emigrerade till Sverige, samt hur de har fått sina första jobb i Sverige och vilka skillnader som finns mellan män och kvinnor gällande integreringen på arbetsmarknaden. En del av invandrare har integrerat sig själva med hjälp av kontakter som till exempel; vänner, familj, och en del har inte haft kontakt alls innan de emigrerade till Sverige. Bland män, är det vänner som verkar främja inträdet på arbetsmarknaden och män hittar sina första jobb under en tvåårsperiod, medan integreringen på arbetsmarknaden för kvinnor tar längre tid till att få ett jobb (Weber 2020, 39).

Weber (2020, 39) poängterar i sin studie att sociala kontakter kan vara en värdefull resurs för integration i den svenska arbetsmarknaden, men i synnerhet spelar de olika roller för manliga och kvinnliga migranter. Dessa resultat visar att kvinnor som inte kan

integreras på arbetsmarknaden påverkas av könsskillnader och vilka sociala kontakter de hade innan de emigrerade till Sverige (Weber 2020, 39).

En annan viktig faktor som hjälper invandrare att integrera sig på arbetsmarknaden är att använda sig av varandra. Det vill säga invandrare som har invandrat till Sverige först har hunnit skapa ett större kontaktnät än de som har kommit senare. Det är en fördel för

invandrare eftersom de får tillgång till information om var jobbet finns med hjälp av

varandra (Weber 2020, 39). Weber (2020, 24) förklarar dessutom att invandrare som har en partner som är infödd ses mer som resursstarka än andra invandrare. Detta poängterar Weber (2020, 25) särskilt till kvinnor som flyttar in med en infödd partner. Kvinnor som flyttar in med en infödd partner får viktig insyn i den utländska arbetsmarknaden och får högre chanser att få ett jobb eller studera.

Individer kan också förstärka deras sociala kapital genom att använda sig av sociala medier. Majoriteten av arbetssökande i Storbritannien använder sociala medier för att få information om jobbsökning. Vikten av att utveckla färdigheter i ‘’digital kompetens’’ betonas ofta inom karriär- och vägledning forskning. Användningen av sociala medier leder till att individernas sociala kapital blir mer värdefullt och att de breddar sina kunskaper och perspektiv inom integreringen av arbetsmarknaden (Mowbray, Hall, Raeside & Robertson

18

2018, 4). En annan studie poängterat att nätverk har en stor effekt på tillförlitlighet och ger normer av reciprocitet1 och exemplifierar hur bra tidigare samarbete lyckas. Människor lär sig reglerna av samarbetet och reciprociteten genom att delta i olika former av nätverk och de människor som är medlemmar i ett nätverk är kapabla att samarbeta med andra. Medan i SNS (Social networking services), människor kan blockeras om de beter sig på ett

oacceptabelt sätt (Hedenus, Backman och Håkansson, 2021).

2.3 Sammanfattning

Det finns olika studier som förklarar hur invandrare etablerar sig på arbetsmarknaden. Granovetters studie förklarar hur människor använder sig av svaga och starka länkar för att söka jobb. Majoriteten av människor får deras första jobb genom svaga länkar medan bara ett få antal personer hittar jobb genom annonser, direkt ansökning eller med hjälp av Arbetsförmedlingen. Webers studie förklarar flera faktorer som påverkar invandrarnas integration. En del av invandrarna har integrerat sig på arbetsmarknaden med hjälp av kontakter medan en del inte har haft kontakter när de emigrerade till Sverige. Detta har påverkat invandrarnas integration på arbetsmarknaden, särskilt de nya emigranterna som inte har socialt kapital. Sociala medier har också beskrivits som ett viktigt verktyg som förstärker individens sociala kapital, de hjälper med att bredda sina kunskaper och perspektiv för integreringen på arbetsmarknaden.

19

3.Teoretiska utgångspunkter

I detta kapitel kommer det att tas upp begrepp och teorier som har en koppling till vår studies syfte och frågeställningar. Vi kommer att använda oss av två teoretiska

utgångspunkter för att analysera vår data och resultat. Den första är Bourdieus teori om socialt kapital medan den andra är Putnams teori som beskriver olika typer av social kapital som en person kan ha. Till slut avslutas kapitlet med en sammanfattning av teorierna.

3.1 Bourdieus teori om socialt kapital

Begreppet social kapital är en del av Bourdieus kapitalteori. Socialt kapital innefattar tillgångar i form av släktrelationer, vänskapsband, personkontakter eller kort sagt de

‘’förbindelser’’ som människor skapar mellan varandra med hjälp av kontakter (Bourdieu

1986, 21). Individer i en grupp som (familj, vänner, en krets av före detta elever från samma elitskola etc) har olika positioner i samhället. Dessa individer samlar till sig olika kulturella eller ekonomiska kapital och utifrån dessa kapital knyter de ihop ett

kontaktnätverk. Alla individer i gruppen kan ta del av varandras kontakter och utnyttja dem, det vill säga de kan använda sig av varandras sociala kapital (Bourdieu 1986, 21).

Det sociala kapitalet utgör en viktig roll som inte andra typer av kapital har. Exempelvis, även om man har en kulturellt, ekonomiskt eller mer specifika arter som utbildningskapital, konstnärligt kapital etc, kommer man inte att klara sig i samhället utan social kapital. Däremot kan andra former av kapital underlätta för skapandet av socialt kapital. En examen (utbildningskapital) kan leda till tillträde till en yrkesförening, eller kulturellt kapital kan leda till att man blir insläppt eller inviterad till vissa kretsar. Individer som har kontakt med människor som har högre positioner i samhället har det enklare att få information om nya jobb. Individerna som befinner sig i en låg position och inte har mycket social kapital

20

upplever svårigheter med integration på arbetsmarknaden oavsett deras ekonomiska eller kulturella kapital (Bourdieu 1986, 21).

Varje individ befinner sig i ett annorlunda fält av nätverkandet än andra, de individer som har högre position i samhället har ett bredare kontaktnät. Deras breda sociala nätverk gör att de kan få tillgång till information om jobbannonser snabbare än andra, även om jobbet inte annonseras alls. Individer som har lägre positioner i samhället har det svårare att få tillgång till information, eftersom deras kontaktnät är begränsad och består ofta av människor med likartade bakgrund (Bourdieu 1986, 21–22). Hur mycket social kapital individen har beror således på kapitalets volym; ekonomisk, kulturell eller symbolisk och på hur effektivt det kan användas i arbetsmarknaden (Bourdieu 1986, 21).

3.2 Putnams teori

Begreppet social kapital har funnits sedan långt tillbaka i tiden. Putnam (2006, 18) redogör hur termen social kapital började användas under 1900-talet. Termen social kapital

användes för att peka ut faktumet att människor behöver ingå i en social gemenskap för att kunna ha ett produktivt liv. Man kan använda sig av social kapital på individuell nivå genom att skapa kontakter och knyta band med intressanta människor som gynnar en i framtiden. De flesta människor enligt Putnam får jobb tack vare människor som de känner, det vill säga inte för vad de kan utan tack vare deras social kapital (ibid. s. 19). Det sociala kapitalet kan vara både en ”privat vara” och en ”offentlig vara”. Privat om man får själv nytta av sina kontakter medan offentlig om dina omkringstående gynnar sig av din sociala kapital genom dig (ibid. s. 20).

Det finns många dimensioner och former för social kapital, för att skilja mellan de olika dimensionerna delade Putnam upp dem i två kategorier. Den överbyggnade (inkluderande) social kapital och den sammanbindande (exkluderande) social kapital. Den överbyggnade består av heterogena grupper av människor som inte känner varandra, ett exempel på den

21

Medan den sammanbindande består av homogena grupper av människor som delar något gemensamt, exempelvis ålder, etnicitet eller religiös sekt osv (Ibid. s. 22).

Den sammanbindande social kapital skapar stark lojalitet inom grupperna och bildar en bas för specifik ömsesidighet och solidaritet. Den negativa delen av sammanbindande kapital är att den typen av kapital kan ge upphov till stark antagonism mot de som står utanför (Ibid. s. 23). När det kommer till överbyggnade social kapital, kan den ge fördel för större nätverk och informationsspridning. Granovetter har också påpekat den här punkten i sin forskning att ‘’svaga” band kopplar arbetssökande till större nätverk av bekanta som rör sig i andra kretsar, vilket som kan vara mer gynnande än de starka kopplingar man har som rör sig i samma kretsar som en själv (ibid.)

3.3 Sammanfattning

Vi anser att Bourdieus (1986) teori om socialt kapital är mycket användbart för att förstå etableringen och integrationen på arbetsmarknaden. Med hjälp av teorin om social

kapital kan vi analysera hur våra informanter använt sig av socialt kapital som en resurs för integration på arbetsmarknaden och hur de har förmedlat sitt sociala kapital till andra människor som finns i deras nätverk och hjälpt dem att hitta jobb. Med hjälp av Putnams teori anser vi att vi kan undersöka på djupet vilka typer av socialt kapital har varit mest användbara för våra informanter när det kommer till integration på arbetsmarknaden.

Båda teorierna förklarar det sociala kapitalet utifrån olika perspektiv, Bourdieu (1986) beskriver mest den delen av relationer människor skapar med varandra för att sedan

använda för att få information om ett arbete. Putnam (2006) beskriver de olika formerna av social kapital som finns, för och nackdelar av varje form samt hur man kan använda sig av de olika formerna av social kapital. Man kan, till exempel, använda social kapital som en

privat vara och gynna sig själv av sina kontakter, men den kan också användes som offentlig vara och gynna andra människor i ens omkrets.

22

4. Metod

I det här kapitlet redogörs hur vi gick tillväga när vi samlade vår empiri, vilken metod användes, hur informanterna valdes. I kapitlet presenteras informanternas bakgrund. Det kommer att förklaras hur vi har analyserat vårt insamlade material och vi har diskuterat validitet och reliabilitetfrågor, samt vilka etiska ställningar och principer vi har tagit.

4.1 Metodval

Vår studie utgår från en kvalitativ metod för att utforska hur två målgrupper har integrerat sig i den svenska arbetsmarknaden med hjälp av socialt kapital. Det finns både fördelar och nackdelar med att utföra en studie utifrån en kvalitativ metod. Fördelarna med den

kvalitativa metoden är att den ger bättre möjligheter till en helhetsförståelse av

informanternas berättelse, och forskaren får möjligheten att gå djupare in i deras berättelser om det är nödvändigt. En annan fördel med den kvalitativa metoden är att forskaren kan ställa följdfrågor och få kompletterande och fördjupande svar eftersom det kan ske missförstånd under intervjun. Kvalitativa studier minskar risken för missförstånd under intervjuar och ger forskaren en bättre förståelse av det som ska studeras. Detta är viktigt när man ska förklarar resultatet, dra slutsatser och analyserar (Larsen 2009, 27).

Det finns också nackdelar med den kvalitativa metoden som man måste tänka på under forskningsarbete. En nackdel är att människor inte alltid är sanningsenliga i kvalitativa intervjuer; det är svårare för intervjupersonerna att vara ärliga när intervjuaren sitter framför forskaren, än när de kryssar i ett formulär helt anonymt (Larsen 2009, 27).

Intervjueffekten är en av de mest uppenbara nackdelarna i kvalitativa metoder eftersom, informanterna svarar på det de tror att intervjuaren vill höra. De ger exempelvis falska svar för att göra ett gott intryck och bara säger det de tror är allmänt accepterat (Larsen 2009,

23

26–28). För att motverka intervjueffekten har vi varit försiktiga med våra val av

informanter. Vi valde att intervjua informanter som delar samma modersmål och etnicitet som oss själva för att de ska känna sig bekväma och trygga under intervjun.

Vår studie fokuserar på att visa hur stor betydelse det sociala kapitalet och det sociala nätverket har för migranterna när det kommer till integreringen på den svenska

arbetsmarknaden. Både våra albansk- och arabisktalande informanter har skapat relationer med andra invandrare som har flyttat till Sverige tidigare. För att förklara sambanden mellan dessa människor kommer vi att använda oss av den egocentriska nätverksanalysen. Den egocentriska nätverkanalysen är ett användbart sätt att koppla samman informanter i forskning och studier utan att ange detaljerad information om hur dessa människor är kopplade till varandra (Crossley et al. 2015, 2).

Vi har utforskat kring informanternas kontaktnätverk under datainsamling för att ta reda på vilka relationer de har. Vi anser att den egocentriska nätverksanalysen är det mest lämpliga sättet att analysera vår studie, eftersom vi vill undersöka hur informanterna har använt sina första länkar för att hitta sina första jobb i Sverige. Den egocentriska

nätverksanalysen fokuserar på att analysera människors nätverk, människan i fokus i nätverkanlysen refereras till som ego. Våra informanter i studien är alltså egos, varje

informant har format sin egen ego-nät. Kontakterna som informanterna har skapat kallas för alters (Crossley et al. 2015,1).

4.2 Urval

Studiens syfte är att undersöka dels hur albansktalande invandrare, dels arabisktalande från Irak som har invandrat till Sverige i vuxen ålder integrerar sig i den svenska

arbetsmarknaden med hjälp av deras kontakter, och hur de använder sig av deras nätverk. Vi hade som krav att informanterna skulle ha flyttat till Sverige vid vuxen ålder och har erfarenhet av att arbetat i Sverige. Dessa två etniciteter valdes på grund av två anledningar som vi ansåg vara viktiga för studiensvaliditet och reliabilitet. Den första anledningen är att vi har ett större kontaktnätverk som består av dessa två målgrupper, det faktumet har

24

hjälpt oss med urvalet av informanter som passar med studiens syfte. Den andra anledningen som vi ansåg ha stor betydelse för studiens reliabilitet, är att kunna utföra intervjuerna på informanternas modersmål för att undvika missförstånd. Så vi valde de två språk som vi kunde tala. För vårt urval av informanter valde vi att använda oss av

snöbollsmetoden. Snöbollsmetoden utgår på att forskarna som utför studien kontakter en

person i sitt eget kontaktnät först, sedan frågar den personen om den kan ge förslag på personer som kan vara intressanta för studiens syfte, från deras eget kontaktnät (Larsen 2009, 78).

4.2.1 Arabisktalande målgruppen

Första personen som kontaktades var en person i en av författarnas nätverk. Personen ringdes upp och en förfrågan skickades om att delta i vår studie som blev accepterat. Efter intervjun har vi frågat vår första informant om han känner andra personer som kan vara relevanta för studien. Den första informanten gav oss namn på två personer från hans eget kontaktnät som uppfyllde studiens syfte och krav (Larsen 2009). Vi tog kontakt med dessa två personer och fick deras bekräftelse av att delta i studien. Därpå gjorde vi samma sak med våra nästa två informanter, vi frågade om de kände en person som kan vara intressant för studiens syfte och fick tag på vår fjärde och sista person för den arabisktalande

målgruppen. Processen av att hitta informanter gick väldigt smidigt, vi upplevde inga svårigheter med att hitta intervjupersoner tack vara snöbollsmetoden som gav oss tillgång till ett bredare kontaktnät. I figuren här nedan kommer att presenteras och förklaras hur våra intervjupersoner är kopplade till varandra enligt den egocentriska

25

Figur 1. Länkningar mellan arabisktalande informanterna

Person 1 kallas för ego, medan person två och tre är hans alters eftersom de kommer från hans kontaktnät. Person fyra känner bara person 2 och är hans alter.

4.2.2 Albansktalande målgruppen

Femte personen som kontaktades är en person från en av författarnas egna kontaktnät. Personen ringdes och frågades om hon vill genomföra en intervju, samtidigt skickades en förfrågan som blev accepterat. Efter att den femte intervjun genomfördes frågade vi om hon kan föreslå kontakter som kopplas med studiens syfte. Intervjuperson 5 gav oss två

kontakter till från hennes eget kontaktnät vilket kopplades med både syfte och

frågeställning av vår studie. Vi kontaktade de två personerna och skickade en förfrågan om de vill delta i intervjun, förfrågan blev accepterat och på så här sätt genomförde vi även våra två andra intervjuer. För att komplettera våra intervjuer, gav intervjuperson 6 oss en annan kontaktperson som han känner från sitt eget kontaktnät. Intervjuperson 7 meddelades och fick förfrågan om att delta i studien vilken som blev accepterat. Intervjuperson 8 ringdes och skickades en förfråga om att delta i studien, som blev godkänd. Processen av att hitta personer för att genomföra intervjuerna i allmänhet gick bra och det fanns inga svårigheter med det. Våra intervjupersoner är kopplade till varandra, intervjuperson 5 kallas

26

för ego medan de två andra intervjupersoner kallas för alters, eftersom de kommer från intervjupersoners 5 kontaktnät. Medan intervjuperson 8 har flyttat senare i Sverige på grund av familjeåterförening och hen är alter till intervjuperson 6.

Figur 2. Länkningar mellan albansktalande målgruppen

4.2.3 Presentation av informanter

Nedan presenteras en tabell med en presentation av informanterna som innehåller deras kön, ålder, anledningen och år de flyttade till Sverige. Tabellen visar invandrarnas utbildning från hemlandet och deras första jobb i Sverige. För att skydda personernas identitet vi använder inte deras namn.

Kön Ålder vid migration År/ Anledning till flytten Födelseland Utbildning från hemlandet Första jobb Informant 1 Man 44 Krig 2006

Irak Civilingenjör Projektledare

2012 Informant

2

Man 29 Krig

1999

Irak Civilingenjör Civilingenjör

27

Informant 3

Man 27 Krig

2007

Irak Kemist Lantmätare

2013 Informant 4 Kvinn a 25 Krig 2016

Irak Sjuksköterska Undersköterska

2018 Informant 5 Kvinn a 24 Politiska och ekonomiska orsaker 1990

Makedonien Grundläggande Undersköterska

1995

Informant 6

Man 26 Politiska och

ekonomiska orsaker 1989

Makedonien Gymnasie Tidningsbud

1995 Informant 7 Kvinn a 25 Politiska och ekonomiska orsaker 1995

Makedonien Gymnasie Undersköterska

1999 Informant 8 Kvinn a 20 Familjeåterförening 2010

Kosovo Grundläggande Barnskötare

2013

Tabell 1. Informanternas bakgrundsfakta

4.3 Datainsamling

I studien använde vi oss av ostrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide som stöd under intervjun. Vi valde att använda oss av ostrukturerade intervjuer för att kunna förstå våra intervjupersoners historia bättre. Enligt Larsen (2009, 84) vid användning av ostrukturerade intervjumetoden ska intervjuaren inte styra intervjun allt för mycket och ge

28

intervjupersonen utrymme att prata fritt. Man kan ställa följdfrågor och styra samtalet på rätt spår för att få ut den viktigaste informationen. Intervjuerna var 30–40 minuter långa och utfördes både fysiskt och genom telefonen. Intervjuerna blev utförda på informanternas modersmål, arabiska och albanska.

Enligt en studie utfört av Bouakaz (2007) förklaras att individer känner sig säkrare att uttrycka sig på sitt eget modersmål. Genom att utföra intervjuar på informanternas

modersmål kommer det att skapas en känsla av tillit och samhörighet mellan informanten och intervjuaren. För att svara på frågor kopplade till vårt syfte och frågeställningar har vi skrivit en intervjuguide som är tematiskt uppdelade. Först har vi valt att ställa frågor för att lära känna personen och få de att bli mer avslappnade, sedan har vi frågat mer specifika frågor efter våra olika tema. Vi ställde frågor om bakomliggande faktorer till deras

invandring, utbildningsbakgrund, arbetsliv i Sverige och frågor kopplade till socialt kapital och nätverk. Vår intervjuguide var som en checklista för oss själva för att se till att alla ämnen kopplade till våra frågeställningar avhandlas innan intervjun avslutas (Larsen 2009, 84).

Observationer genomfördes under intervjun genom att anteckna och vara uppmärksamma för informanternas berättelse, sedan har vi lyssnat på de inspelade intervjuerna och transkriberat samtalen för att kunna kategorisera svaret utifrån studiens syfte och frågeställningar. Faktumet att de flesta av intervjuerna utfördes genom mobil, kan ha påverkat observationen. De fysiska intervjuerna var mer öppna och avslappnade. Ett annat faktum som kan ha påverkat reliabiliteten i studien är att informanterna inte är helt anonyma inför författarna, de kunde ha tryggat intervjueffekten och påverkat

29

4.3 Analysmetod

Analysmetoden som har används till empiriska materialet är innehållsanalysen och nätverksanalysen. Syftet med innehållsanalysen är att identifiera mönster, samband och gemensamma drag eller skillnader (Larsen 2009, 101). Utifrån innehållsanalysen, samlas data in och görs om till texter, därefter kodas texterna och koderna klassificeras i teman eller kategorier. Efteråt sorteras datamaterialet enligt dessa kategorier så att meningsfulla mönster eller processer identifieras. Dessa identifierade mönster utvärderas mot existerande forskning och teorier för att formulera nya kunskap (Larsen 2009, 102). Eftersom

invandrarnas integration i den svenska arbetsmarknaden har påverkats av olika sociala kapital, insåg vi att det är tillämpligt att analysera den empiriska materialen som samlades in utifrån en nätverksanalys för att samla ego-net data (Crossley et al. 2015, 45).

Det finns många olika sätt att beskriva vetenskapligt arbete, sortera och dra slutsatser från det material man samlar in. Eftersom vår studie passerar på att observera hur våra informanter gick tillväga för att få deras första jobb i Sverige, valde vi att använda oss av deduktiv ansats. Anderson & Johansson (2020, 21) beskriver deduktion som en teoretisk metod som anser att kunskap nås bäst genom logiska antagande eller genom att man

formulerar teorier som man sedan provar. Det vill säga man utgår från teoretiska antagande om “verkligheten”, ställer upp hypoteser sedan testar de och dra slutsatser för att nå ny kunskap.

4.4 Validitet och reliabilitet

Med validitetet menas att det är viktig att samla in data som är relevanta för våra frågeställningar. Det är viktig att forskaren undersöker det som ska undersökas (Larsen 2009, 40–41). I reliabilitet delen är pålitlighet och precision en viktig del. Man måste vara säker på preciseringen när informationen bearbetas. För att öka studiens reliabilitet valde vi genomföra ostrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide som stöd. Detta har gjort att informanterna kunde uttrycka sig själva utan att bli avbrutna.

30

Med hög reliabilitet menas också att en annan forskare ska kunna göra precis samma undersökning och få exakt samma resultat (Larsen 2009, 41–42). Detta blir svårt att

undvikas i kvalitativa studier eftersom varje informant har en annan historisk bakgrund och olika erfarenheter. En sak som kan påverka studiens resultat är att varje forskare bär med sig olika erfarenheter och upplevelser som kan påverka hans tolkningar av resultat och insamlat material. Kvale & Brinkmann (2014, 76) menar att det inte finns en absolut sanning bakom studierna, samma berättelse kan tolkas på olika sätt och resultaten kommer att se olika ut beroende på vem som berättar. För att undvika det, har vi försökt vara värderingsfria som möjligt i våra tolkningar av resultat.

4.5 Etiska ställningstagande

Vi har tagit hänsyn till Vetenskapsrådet forskningsetiska principer (2002) när vi arbetade med att samla in vårt empiriska material. Vid den första kontakten och möte med våra informanter gavs information om intervjuarna och studiens syfte för att uppfylla

informationskravet (Vetenskapsrådet 2002, 7).

Vi gjorde det tydligt för våra informanter att deras medverkan kommer att vara helt anonym och att samtalen kommer att spelas in för att användas för studiens syfte. Vi förklarade även att de inspelade intervjuerna kommer att raderas när studien är klar. Vi gjorde det tydligt för våra informanter att de kan avbryta deras medverkan i studien när som helst under intervjun och att de inte behöver svara på alla frågor (Vetenskapsrådet 2002, 9).

Vi har följt konfidentialitetskravet och skyddat våra informanters personuppgifter genom att inte använda deras namn eller var de bor (Vetenskapsrådet 2002, 12). Vi har följt

nyttjandekravet som innebär att data som samlas in från informanter användas bara till studien och kommer att raderas när studien är klar (Vetenskapsrådet 2002, 14).

31

5. Resultat och analys

I det här kapitel kommer vi att presentera materialet som har framkommit under vår empiriska undersökning. Vi har presenterar vårt resultat i två teman,

informanternas första jobb i Sverige och informanternas användning av olika typer av social kapital. Därefter följer en analys för hela resultat delen.

5.1 Informanternas första jobb i Sverige

5.1.1 Den arabisktalande målgruppen och deras första jobb i Sverige

Resultaten från den arabiska målgruppen visar att de flesta intervjupersonerna hade en högre utbildning med sig från hemlandet, men bara en av dem kunde få jobb inom sitt utbildningsområde. Tre av våra informanter har valt att inte söka jobb direkt utan utbilda sig inom något område först. Dessa tre personer som har valt att studera vidare kom till Sverige i tjugoårsåldern. Personen som inte utbildade sig i Sverige kom i mitten av fyrtioårsåldern, han hade tankar om att studera, men fick rådet av Arbetsförmedlingen att glömma utbildningen eftersom de ansåg att han är för gammal för studier. Däremot har han valt att validera sin civilingenjörsutbildning och söka jobb inom sitt utbildningsområde. Den personen kommer vi att kalla för informant 1.

Informant 1 har en civilingenjörsutbildning med sig från hemlandet, han flyttade till Sverige när han var 44 år gammal. Informant 1 validerade sin utbildning i Sverige och läste svenska på gymnasienivå. Han gjorde praktik och försökte hitta jobb med hjälp av

Arbetsförmedlingen och andra privata företag, men ingen ville anställa honom. Han säger med sorg i rösten:

32

I mer än sex år har jag letat efter jobb som en galning. Jag har skickat min CV till över 200 företag i Sverige, men jag har inte blivit kallat till en enda intervju. Det kan vara min ålder eller brist på erfarenhet i Sverige, men jag är säker på att de bara anställer folk som de känner.

Till början kände informanten inga människor i Sverige, men när hans barn och familj flyttade till Sverige några år efter honom, började barnen delta i en ideell organisation som hjälper nykommande barn i Sverige att integrera sig i det svenska samhället. Den unga svenska mannen som startade organisationen blev en god vän till familjen. Några år senare blev den unga mannen politiker, med mycket makt och kapital och frågade informant 1, om han ville jobba som projektledare i en av hans projekt som han gjorde i samarbete med EU.

Informant 1 blev anställd av kommunen som en projektledare för ett projekt i EU som hjälper invandrare att integrera sig Sverige. Han jobbade där i två år, men var i ständig stress på grund av språket. Jobbet krävde av honom att göra månadsredovisningar av resultat inför viktiga personer med höga politiska positioner. Informant 1 valde att sluta på grund av ångestkänslorna och förblev arbetslös igen i flera år. Till slut gav informanten upp tanken med att söka jobb som matchar hans socioekonomiska status från hemlandet och utbildade sig till busschaufför.

Informant 2 har också en civilingenjörsutbildning, men kom till Sverige i mycket yngre ålder än informant 1. Informant 2 var 29 när han kom till Sverige och var dedikerad att få jobb inom sitt utbildningsområde.

När jag kom till Sverige år 1998. Jag var fasbesluten att jobba inom mitt yrke, på Arbetsförmedlingen erbjöd de mig jobb som taxichaufför eller städare, men detta ingick inte alls i mina planer. Jag lärde mig språket, validerade min utbildning, gick kurser på universitetsnivå för att göra mig mer attraktiv för arbetsmarknaden och lärde känna några människor på universitetet. Människorna som jag lärde känna rekommenderade mig att ta specifika kurser inom vägdesign eftersom de visste att det fanns en stor efterfrågan för jobb inom den inriktningen då.

Informant 2 förklarar att det fanns en stor efterfrågan på ingenjörer när han flyttade till Sverige, men informanten säger att det var ändå en stor utmaning för honom att få det första

33

jobbet. Efter sitt första jobb berättar informanten att han skaffade sig erfarenhet och kontakter, och blev efterfrågad av många företag. Nu har han en chefsposition i ett storföretag och använder ofta sin makt i företaget för att hjälpa andra invandrare att få jobb.

Informant 3 är utbildad till kemist i hemlandet. Han flyttade till Sverige när han var 29 år gammal. Informanten berättar att det var svårt för honom att få jobb inom sitt utbildningsområde, han blev tvungen att svartjobba som servitör till en börja.

Jag mådde dåligt, hade ångest och var inte nöjd med mitt nya liv i Sverige. Jag hade en hög utbildning från hemlandet och jag kunde inte acceptera den nya livsstilen så jag bestämde mig att börja plugga igen.

Informanten visste inte vad han ville utbilda sig till, men han började med att läsa gymnasiekurser på Komvux för att bli behörig för universitetsstudier.

Jag var vilse och visste inte vad jag ville göra den enda jag visste är att jag ville ha en utbildning som leder till jobb.

Informant 3 hade tankar om att studera till biomedicinanalytiker, men han kom i kontakt med informant 2 efter hans giftermål i Sverige. Informant 2 som har en chefsposition i ett byggföretag rekommenderade honom att ta kurser i lantmäteri, och garanterade honom ett jobb i sitt företag. Informant 2 är i släkt med informants 3 fru och har även hjälpt hans frus bror att få jobb i sitt företag. Informant 3 fick jobbet som lantmätare efter kurserna som han blev lovad utan några svårigheter.

Informant 4 är en kvinna som kom till Sverige när hon var 25 år gammal. Hon gick sjuksköterskeprogrammet i sitt hemland, men kom till Sverige innan hon hann avsluta sin utbildning.

Jag kände ingen när jag först kom till Sverige, men när jag började studera på Komvux lärde jag känna några människor från mitt hemland. Jag började delta i en religiös församling med människor från samma land och religion. Jag fick både vänner och stöd där, plötsligt kände jag mig inte ensam längre. En av vännerna där jobbade inom

34

hemtjänsten. Hon visste att jag sökte jobb och frågade mig om jag var intresserad av att börja jobba i hennes arbetsplats, eftersom de sökte personal. Tack vare henne fick jag mitt första arbete i Sverige.

5.1.2 Den albansktalande målgruppen och första jobbet i Sverige

Resultaten från albansktalande målgruppen visar att de har upplevt svårigheter med att integrera sig i den svenska arbetsmarknaden med deras utbildningsnivå från hemlandet. Tre av intervjupersonerna har försökt att validera sin gymnasieutbildning från hemlandet, men under 1990-talet såg det svenska utbildningssystemet annorlunda ut jämfört med idag. Informanterna berättar att de var helt hopplöst att hitta jobb med deras

utbildningsbakgrund. Livet var svårt i deras hemländer på grund av krig och ekonomiska orsaker, så när de flyttade till Sverige ville de bara hitta ett jobb för att överleva.

Den femte informanten berättar om sin bakgrund i Sverige. Hon var inte nöjd med sitt liv till en början och var fokuserad på att hitta jobb så fort som möjligt, för att inte bli beroende av socialen.

Jag hade jobbat i mitt land som barnskötare i en förskola, men här i Sverige var jag tvungen att börja om från början för att hitta jobb inom det område. Jag registrerades som arbetssökande på Arbetsförmedlingen, som hänvisade mig till ett bemanningsföretag där jag fick hjälp med jobbsökandet, CV skrivandet och om hur arbetslivet ser ut i Sverige. Jag fick stöd från min handledare, men jag var ansvarig att hitta jobb och praktik på egen hand. Jag gick själv till ett äldreboende, där träffade jag arbetsgivaren och lämnade min ansökning för att få en praktikplats. Efter praktiken fick jag även min första anställning som undersköterska.

Informant 6 kunde inte validera sin gymnasieutbildning från hemlandet. Informant 6 berättar att han inte fick nytta varken av sin utbildning eller erfarenheter från hemlandet, när han kom till Sverige. Han försökte att hitta andra vägar för att integrera sig på den svenska arbetsmarknaden. Informant 6 berättar att han fick hjälp att hitta sitt första jobb som betongarbetare från Arbetsförmedlingen. Informanten berättar hur han har hittat sina första jobb i Sverige:

35

Jag har visat intresse och gått till olika företag för att träffa arbetsgivare. Jag har fått information om lediga jobb genom Arbetsförmedlingen, mina kontakter, vänner, kollegor också vidare. I mitt första jobb i Sverige delade jag tidningar, men företaget jag jobbade i gick i konkurs. Jag blev tvungen att registrera mig som arbetslös igen. Arbetsförmedlingen hjälpte mig med att få en busschaufförutbildning och jag har jobbat inom det område sedan dess.

Informant 7 har en annan utbildningsbakgrund och andra intresse än informant 5 och 6. Hon berättar kort om sig själv och om de olika svårigheter som hon har upplevt i Sverige:

Jag hade ett helt annat liv i mitt hemland. På flyktingkamparna var vi tvungna att gå runt i köket och vänta på vår tur att få skära en brödbit. Jag var tvungen att börja om från grunden och hade ingen som kunde vägleda mig eller ge mig information om utbildningssystemet eller arbetslivet i Sverige. Ibland säger jag till mina barn; ni måste vara tacksamma för de ekonomiska omständigheter ni lever idag. På min tid var det jättesvårt att integrera sig på arbetsmarknaden och få jobb. Men trotts omständigheterna, jag var så bestämd och motiverad att skapa ett bättre liv här.

Informant 7 har studerat sjuksköterska programmet i sitt hemland och försökte validera sin utbildning, men utbildningen kunde inte valideras här i Sverige. Informanten kompletterade sina betyg på Komvux och utbildade sig till intensivvårdssjuksköterska. Hon fick sitt första jobb genom praktiken som hon hade under utbildningen som sjuksköterska.

Informant 7 har varit motiverat att studera här i Sverige för att få en bättre framtid:

Mitt mål var att försörja mig själv. Jag kände ingen frihet när jag var registrerat i socialtjänsten de första tre år i Sverige. Jag var målmedveten och motiverat att studera i Sverige även om jag var den enda försörjaren till familjen. Jag ville inte ge upp för jag ville ha ett bättre liv.

Det är intressant att se hur andra vägar hjälpte informant 7 att integrera sig på arbetsmarknaden och vilka faktorer som har haft betydelse för hennes utbildning:

36

I den tiden när jag jobbade fanns det ett projekt i arbetsplatsen för oss anställda. Man behövde uppfylla vissa krav för att vara med i projekten. Projektet syfte var att hjälpa oss anställda att få möjlighet att läsa vidare med en betalt utbildning. Man behövde bli godkänd från arbetsgivaren eftersom det fanns ett urval för oss anställda. Jag fick vara med i

projektet eftersom jag hade bästa referensen från min andra arbetsgivare. I

magisternivåutbildningen fanns det 248 ansökningar som 20 av de blev accepterat och jag var en av dessa 20 personerna.

Informant 8 har flyttat till Sverige i ung ålder för familjeåterförening. Informant 8 berättar att hon inte blev färdig med gymnasieutbildningen från hemlandet, men försökte att integrera sig på arbetsmarknaden i Sverige genom att läsa barnskötare utbildningen. Informant 8 berättar hur hon gick tillväga för att hitta sitt första arbete i Sverige:

Jag gick till en arbetsplats som ligger nära mitt hus och sökte min första praktik där. Jag lämnade min ansökan till arbetsgivaren och skickade de intyg som behövdes för

ansökningen. Praktiken var anledningen till att jag fick mitt första jobb som barnskötare i Sverige. Den andra jobbet jag fick som barnskötare var via vikariebanken, en arbetsplats där man kan skicka sin ansökning och arbetsgivare kallar en när de behöver en vikarie.

5.1.3Sammanfattning

Alla fyra informanter från den arabiska målgruppen har en hög utbildning med sig från hemlandet och upplevde svårigheter att få jobb inom sitt utbildningsområde. De blev erbjudna enklare jobb som inte motsvarar deras utbildningsnivå men de var inte nöjda med det. De valde att validera sin utbildning eller studera vidare för att utveckla sig själva och öka deras möjligheter på arbetsmarknaden. Alla våra arabisktalande informanter upplevde svårigheter med integrationen, de vände sig till sina nära kontakter (sammanbinda socialt kapital) för att få sina första jobb i Sverige.

Alla fyra albansktalande informanter har försökt integrera sig på den svenska

Arbetsmarknaden nästan på samma sätt. Informant 5, 6 och 7 har migrerat till Sverige på grund av politiska och ekonomiska orsaker förutom informant 8 som har flyttat på grund av

37

familjeåterförening. Informant 5, 6 och 8 har läst svenska på lägre nivå, till skillnad från informant 7 som har läst svenska på högre nivå. Resultaten av intervjuerna visar att alla fyra informanterna har fått sina första jobb genom praktiken och de har själv varit aktiva med jobbsökandet.

Informanterna från den albansktalande målgruppen har en gemensam bakgrundshistoria. De migrerade på grund av politiska och ekonomiska svårigheter och var väldigt fokuserade på att hitta ett jobb så snart som möjligt, för att få bättre omständigheter än det de har haft i sitt hemland. Medan den arabiska målgruppen var inte lika fokuserade på att få jobb, de kom från en högre socioekonomisk bakgrund och var tvungna att flytta från deras

hemländer på grund av krig. De upplevde svårigheter med att jobba med andra yrken som inte motsvarar deras utbildningsnivå och dröjde längre tills de fick deras första arbete.

5.2 Överbryggande eller sammanbindande socialt kapital? Informanternas

användning av olika typer av social kapital

I det här avsnittet förklaras hur albansk och arabisktalande målgrupper använde sig av olika typer av socialt kapital för att integrera sig på arbetsmarknaden.

Informant 1 beskriver svårigheter med att få jobb i Sverige och förklarar hur hans

ansökningar blev nekade en efter en utan att bli kallad till en enda intervju. I början kände han inga människor i Sverige. Men när hans barn och familj kom till Sverige några år efter honom, började barnet att delta i en ideell organisation som hjälper nykommande barn i Sverige att integrera sig i det svenska samhälle. Den unga svenska mannen som startade den här organisationen blev en vän till familjen, och efter några år blev han en stor politiker med mycket makt och kapital. Vännen erbjöd honom att jobba som projektledare i en av hans projekt.

Han valde mig för att han kände mig bra och litade på mig och mina förmågor. Utan honom hade jag aldrig kunnat få det här jobbet eller ens vetat om dess existens.

38

Informant 2 har använt sig av människor som han träffade medan han studerade fristående kurser på universitetet, för att få information om var jobbet finns och tillträda på

arbetsmarknaden.

Jag försökte söka jobb i Sverige efter att jag hade lärt mig språket och validerat min utbildning som ingenjör, men jag blev aldrig kallat för intervjuer. Så jag bestämde att studera fristående kurser på universitet, för att utveckla mig och göra mig själv mer attraktiv på arbetsmarknaden. Men det var inte de nya kompetenserna som jag lärde mig i kurserna som gjorde att jag fick jobbet, utan det är studentkamraterna och läraren som gav mig tips och rekommendationer om var jobbet finns och vem jag borde kontakta.

Informant 3 hade också svårigheter med att få jobb inom sin utbildning i Sverige, men fick hjälp av informant 2.

Utan den personen hade jag inte varit var jag är just nu. Han gav mig en praktikplats, blev min handledare och lärde mig jobbet steg för steg. Och när det fanns en ledig position i hans företag valde han just mig av 100 andra sökande.

Det är svårt att få jobb utan kontakter, men vissa sociala kapital är starkare än andra, om du känner människor med mer makt blir du garanterad ett jobb utan några svårigheter.

Informant 4 kände ingen i Sverige i början men det dröjde inte länge tills hon fick sitt första jobb i Sverige. Hon skapade sig ett brett socialt nätverk av människor som kommer från samma land och har samma religion. Hon förklarar att genom att börja gå i den religiösa församlingen, fick hon tillträde till mycket information om jobb och andra saker som hon inte kände till.

I den religiösa församlingen som jag gick i, fanns det människor som har bott i Sverige nästan hela deras liv. De kunde mycket mer än mig om det svenska samhället och

arbetsmarknaden. De hjälpte mig med många saker och visade mig de rätta vägarna. Jag är tacksam över all hjälp och stöd jag fick där.

39

Informant 5 från den albanska målgruppen berättar hur hon gick tillväga för att hitta sitt första arbete i Sverige:

Den första arbetet har jag fått genom att gå själv och besöka arbetsplatsen. Jag fick flera kontakter i mitt första arbete från mina arbetskollegor. Jag fick jobb genom dessa nya kontakter som jag har skapat när jag var ute med mina kollegor. Jag frågade människorna själv om de behövde hjälp med något i huset och på så här sätt fick jag möjligheten att jobba i privata hus.

Informant 6 berättar att en av sina kollegor i sitt första arbete sombrevbärare kände chefen i ett företag där de efterfrågade busschaufförer . Arbetskollegan hjälpte informanten att hitta sitt andra jobb i Sverige:

Jag har fått hjälp från min arbetskollega. Han kände chefen av ett företag, men problemet var att jag hade inget körkort. Min kollega kontaktade chefen och jag gick till företaget. Arbetsgivaren gav mig ett dokument som jag skickade till Arbetsförmedlingen och de erbjöd mig en bussförarutbildning.

Informant 7 har också använt sig av sin sociala kapital och nätverk som hon har fått från sin första praktikplats:

Jag behövde vila efter jag blev färdig med utbildningen och åkte på semester till mitt hemland. När jag kom tillbaka till Sverige, träffade jag min kollega från min gamla

praktikplats som jag hade under utbildningen. Hon frågade mig vad jag gör och jobbar med för tillfälle. Jag sa att jag har inte hittat jobb än. Så hon sa att hon kommer att ringa sin chef eftersom de behövde personal i företaget. Efter vårt samtal gick jag på intervju och fick jobbet.

Informant 8 har fått sitt första jobb på samma sätt som informant 5, 6 och 7 genom att gå själv och besöka arbetsplatsen. Hon berättar hur hon hittade sitt första jobb som

40

Under utbildningen gick jag själv till en arbetsplats och frågade om de behöver en praktikant. Jag blev erbjuden ett jobb efter praktiken.

5.2.1 Sammanfattning

Den albanska och arabiska målgruppen har försökt att integrera sig på arbetsmarknaden på olika sätt. Informanterna från arabiska målgruppen har använt sig av varandras sociala kapital, speciellt av kontaktnätverk av personer som har kommit till Sverige före dem. Medan den albanska målgruppen har integrerat sig på arbetsmarknaden genom sitt sociala kapital, som de har fått under deras första praktikperioder. Den albanska målgruppen har inte haft kontakter med andra albansktalande efter deras flytt till Sverige som kunde hjälpa de med information om jobbrelaterade ämne. Dessa faktorer visar att integrationen på arbetsmarknaden kan vara olika för olika målgrupper och beroende på vem man träffar. Det sociala kapitalet och vilken typ av socialt kapital, människor skaffar sig efter de kommit till Sverige spelar en viktig roll för integrationen på arbetsmarknaden.

5.3 Analys

Man ser ett tydligt mönster bland våra informanter, alla har använt sig av kontakter för att kunna få deras första jobb i Sverige. För många av våra arabisktalande informanter tog det flera år tills de kunde få jobb och etablera sig i den svenska arbetsmarknaden. Enligt Bourdieu (1986) skapar människor ”förbindelser” med andra människor i sin omkrets, för att sedan skapa sig ett socialt nätverk som kan komma till hands när man behöver det. Att skapa ett användbart socialt nätverk med relationer till människor enligt Bourdieu, är båda en kort och långsiktig investering som kan säkerställa människor med användbar

information i framtiden (Bourdieu 1986, 21).

De flesta av våra informanter har använd sig av socialt kapital, som exempelvis vänner och familjemedlemmar för att kunna inträda på arbetsmarknaden. Informant 1 och 2 har