Övergripande diskussion

Det förväntade resultatet för samtliga fem sektorindelningar har varit i överensstämmelse med denna studies empiriska resultat. Det finns dock ett mindre antal sektorer där det empiriska resultatet inte varit i linje med det resultat som förväntades, däribland sektorerna Retailers, Textiles and Apparel, Logistics, Public Agency och Equipment.

Att vissa sektorer har avvikande resultat kan eventuellt förklaras med hjälp av legitimitetsteorin, där varje sektor eventuellt väljer att fokusera på de ämnesområden som är mest legitimitetsskapande för just deras sektortillhörighet. Genom att fokusera på specifika områden skapar företagen tillräckligt med legitimitet för att uppfylla dess sociala kontrakt utifrån legitimitetsteorin och tillåts fortsätta existera. På så sätt undviks att företaget upplever skrutinering, alternativt minskad efterfrågan på dess produkter och tjänster från samhället eller särskilda institutioner med hög potentiell påverkan på företagen i sektorn. Att vissa ämnesområden är mer legitimitetsskapande än andra kan även förklaras genom att företag har olika intressenter med olika intressen som företagen, enligt intressentteorin, har skyldighet att försöka tillgodose.

Vid tolkning av de sektorer som var i linje med, men även de som avvek från, det förväntade resultatet kan institutionell teori vara tillämpbar. Att de flesta företagen i respektive sektor liknade varandra i det empiriska resultatet kan förklaras genom isomorfism, där härmande isomorfism betyder att företag inom samma sektor försöker efterlikna varandra, till exempel vid utformandet av hållbarhetsrapporten. Denna härmande mekanism kan således få företag inom samma eller likartad sektor att prioritera liknande ämnesområden, då företag med lägre kapacitet kan härma mer utvecklade företag vid upprättandet av hållbarhetsrapporten för att bevara sin konkurrenskraft. Detta betyder att, trots vissa avvikande resultat från vad som förväntades, verkade företagen inom sektorerna oftast eniga om vilket ämnesområde som var av prioritet.

Ett exempel på avvikande resultat är sektorn Logistics, vilken förväntades prioritera ämnesområdet social. Att sektorn istället prioriterade ämnesområdet miljö hade troligen att göra med, som även Lambrechts et al. (2019) argumenterade, att sektorn har en hög miljöpåverkan, vilket troligen underskattades i denna studies hypotesbildning. Värt att

poängtera är dock att ämnesområdet social prioriterades av sektorn Logistics i andra hand, detta tyder på att den sociala aspekten ändå är viktig för sektorn. Att en stor del av företagen i respektive sektor prioriterar hållbarhetsaspekter i liknande grad kan även förklaras med hjälp av normativ isomorfism, som menar att samhällets förväntningar på företag inom en sektor eller organisationsfält är densamma. Därför arbetar företagen på likartade sätt för att tillgodose liknande intressenters behov eller förväntningar, vilket således gör att liknande ämnesområden prioriteras.

Den enda sektorn som hade en delad prioritering av ämnesområden, och således avvek från det förväntade resultatet, var sektorn Retailers. I samma sektorindelning, Detaljhandeln och mat, ingår sektorn Textiles and Apparel, som även den avvek från det förväntade resultatet.

Att sektorerna Textiles and Apparel och Retailers prioriterade ämnesområdet social högre eller i liknande grad som miljö kan bero på att flertalet klädmärken har fått negativ PR i media, då det visat sig att förhållandena för de anställda hos företagens underleverantörer varit undermåliga. Som svar på detta kan företagen i dessa sektorer fokusera mer på social hållbarhet som en legitimitetsskapande aktivitet gentemot sina konsumenter, för att således undvika en minskad efterfrågan på företagets produkter i enlighet med legitimitetsteorin.

Gällande företagsstorlek visar empirin att oberoende av storlek prioriteras miljö högst i första hand. Inom andrahandsprioriteringen förelåg en jämnt fördelad prioritering av ämnesområdena social och ekonomi bland företag inom de olika storlekarna Large, MNE och SME. Företagsstorlek verkar således inte ha någon påverkan på prioritering av ämnesområde bland företagen i denna studies urval. Endast företag inom Large prioriterade ämnesområdet ekonomi i första hand, vilket kan bero på att många företag i sektorn finansiella tjänster var banker, vilka ofta är av större storlek. Därmed menar författarna att detta troligen beror på sektortillhörighet snarare än företagsstorlek.

Samtliga av denna studies huvudhypoteser och flertalet av dess underhypoteser har stämt överens med det empiriska resultatet. Detta innebär att sektortillhörighet sannolikt påverkar valet av prioriterade hållbarhetsaspekter i svenska företags hållbarhetsrapporter, vilket är i fas med den tidigare forskning som undersökts.

6 Slutsats

I slutsatsen relaterar författarna tillbaka till studiens syfte, forskningsfråga och hypoteser för att redogöra för studiens bidrag och slutsats. Slutligen sker en avslutande diskussion och presentation av det potentiella forskningsfältet som finns för framtida studier inom ämnet.

Syftet har varit att undersöka huruvida prioriteringen av de ämnesspecifika upplysningarna Ekonomi, Miljö och Social i svenska företags hållbarhetsrapporter är i fas med tidigare forskning, vilket undersökts med hjälp av en kvantitativ forskningsansats där empirin från hållbarhetsrapporterna behandlats med hjälp av en innehållsanalys. Empirin har sedan relaterats till studiens hypoteser och den teoretiska referensramen, där resultatet indikerar att sektortillhörighet har en påverkan på vilka ämnesområden som prioriteras, vilket till större del är i fas med tidigare forskning. Ur resultatet redogörs här för studiens slutsatser vilka återkopplas till syfte och frågeställning.

Frågeställningen som gjordes i det inledande kapitlet var följande:

Hur påverkar GRI-standarder sambandet mellan sektortillhörighet och företagens val av ämnesspecifika upplysningar som prioriteras i svenska företags hållbarhetsrapporter i jämförelse med tidigare forskning?

Denna generella frågeställning utvecklades vidare i hypoteserna för studien för att kunna besvara syftet, där hypoteserna är skapade utifrån den tidigare forskningen. Första hypotesen var att sektorn “Finansiella tjänster” förväntades prioritera ekonomisk hållbarhet. Andra hypotesen var att “Fastighetssektorn” skulle prioritera miljömässig hållbarhet. Hypotes nummer tre var att sektorer inom “Detaljhandeln och mat” förväntades prioritera miljömässig hållbarhet. Hypotes fyra var att sektorer som ingår i sektorindelningen “Transport, kommunikation och tjänster” förväntades prioritera social hållbarhet. Den sista och femte hypotesen gällde “Miljökänsliga sektorer”, där förväntningen var att miljömässig hållbarhet skulle prioriteras högst. Det förväntade resultatet i studiens huvudhypoteser överensstämmer med det empiriska resultatet.

För att besvara syftet var en innehållsanalys det logiska valet för denna studie gällande prioriteringen av ämnesspecifika upplysningar. Författarna anser inte heller att ett annat

tillvägagångssätt än en innehållsanalys skulle bidragit till ett bättre resultat, då syftet var att undersöka om sektortillhörighet hade en påverkan på företags prioritering av ämnesspecifika upplysningar. Att undersökningen har utförts baserat på GRIs databas kan ha bidragit till en högre trovärdighet i resultatet, då företagen utöver att upprätta sina hållbarhetsrapporter även lagt fram dessa för granskning av GRI.

Denna studie har således kunnat påvisa ett samband mellan sektortillhörighet och prioritering av ämnesområden, och hur detta samband ser ut har förklarats utifrån den teoretiska referensramen. Detta betyder att frågeställningen har kunnat besvaras samt att syftet med studien uppfyllts. Denna studie har, på ett teoretiskt plan, bidragit till att fördjupa förståelsen för hållbarhetsaspekter i GRI Standards, samt hur sektortillhörighet påverkar svenska företags prioritering av ämnesområde, vilket således även är i linje med aktuell tidigare forskning.