Övergripande slutsats

Från vår förstudie har det genom sekundärdata framkommit tre problematiska områden för att heltidsarbete ska bli norm inom vården. Områdena är: flexibla arbetsformer, psykosocial ar-betsmiljö, och balans mellan arbetslivet och privatlivet, vilka har legat till grund för att besvara studiens frågeställning:

● Vilka utmaningar behöver överkommas för att medarbetare inom vården ska få bättre inställning till heltidsarbete?

Vi har utifrån de tre områdena genom tio kvalitativa intervjuer tagit del av vad medarbetare inom vården upplever problematiskt vid valet av sysselsättningsgrad för att uppfylla studiens syfte att identifiera svårigheter medarbetare inom vården upplever påverkar inställningen till heltidsarbete. I studien har vi således hittat tre utmaningar som behöver överkommas för att inställningen till heltid ska bli mer positiv: att skapa trygghet när flexibla arbetsformer tilläm-pas, att förebygga ohälsa genom hälsofrämjande åtgärder och att organisera för att möjliggöra balans mellan arbete, återhämtning och fritidsrelaterade behov.

6.1.1 Skapa trygghet när flexibla arbetsformer tillämpas

Det har i studien visats att organisationer ställs inför utmaningen att skapa känslan av trygghet för medarbetare då flexibla arbetsformer tillämpas där arbetsgivaren styr flexibiliteten. När arbetsgivaren styr flexibiliteten uppstår en förväntan att prestera i ständigt varierande miljöer med främmande förutsättningar vilket gör att medarbetarna upplever mindre trygghet som i studien har yttrat sig på olika sätt. Dels upplever medarbetarna bristen på kontroll, känslan av att vara utelämnad och låg grad av inflytande. Medarbetarens negativa upplevelse har i studien

38 visats påverka inställning till heltidsarbete negativt. En av anledningarna varför många med-arbetare inom vården aktivt väljer en lägre sysselsättningsgrad är för att undgå flexibla arbets-former där arbetsgivaren styr flexibiliteten eftersom det i studien har framkommit att medar-betarna ställs inför fler flexibla arbetspass desto högre sysselsättningsgrad de har. Medarbe-tarna upplever även att när flexibla arbetsformer tillämpas där arbetsgivaren styr flexibiliteten uppstår mindre trygghet i vårdmedarbetarens yrkesroll. Det har i studien visats att när flexibla arbetsformer tillämpas där arbetsgivaren styr flexibiliteten upplever medarbetarna att det skapas en oförutsägbar arbetsmiljö med brist på kontinuitet som gör att medarbetarna känner sig otillräckliga och måste kompromissa med betydande arbetssysslor som är betydande för yrkesidentiteten. Betydande arbetssysslor har i studien speglats genom relationen mellan vård-givare och vårdtagare. Relationen har visats påverkas negativ av flexibla arbetsformer och har gjort att medarbetaren inte får utlopp för vad många upplever vara vårdyrkets kall - att göra skillnad för andra människor.

6.1.2 Förebygga ohälsa genom hälsofrämjande åtgärder

Genom studien kan vi konstatera att vårdanställda upplever problematik i att hantera vårdyrket på grund av att arbetsmiljön innefattar både psykiskt och fysiskt krävande arbetsmoment. Fy-siskt krävande i form av tunga lyft och hög arbetsbelastning och psykiskt krävande i form av upplevelsen av att ständigt behöva vara emotionellt engagerade och ge av sig själv. Vårdyrkets fysiskt och psykiskt krävande arbetsmoment orsakar en stress som påverkar medarbetarnas psykiska hälsa negativt. Stressen har i studien visats vara en anledning varför många upplever att heltidsarbete inte är en möjlighet utan att den psykiska hälsan kompromissas. Något orga-nisationer bör se över för att förebygga psykisk ohälsa är återhämtningsmöjligheter på arbets-platsen. Det har i studien framkommit att vårdanställda inte alltid har möjlighet att återhämta sig på arbetet eftersom vårdanställdas individuella återhämtning bortprioriteras för att istället se efter vårdtagarna. En intressant observation i studien var att samtliga informanter upplevde att hälsofrämjande åtgärder både saknas och efterfrågas för att hantera vårdyrkets psykiska och fysiska krav. Organisationer ställs inför utmaningen att förebygga psykisk ohälsa genom att förse medarbetarna med medel för att kunna hantera stressen. Vad vi fann i studien var tre kulturella faktorer i form av ledarskap, uppskattning och gruppdynamik som individuellt upp-levdes ha positiv inverkan på de fysiskt och psykiskt krävande arbetsmomenten som organi-sationer kan beakta för att förebygga psykisk ohälsa. Ett bra ledarskap framgick i studien vara

39 viktigt för medarbetarens psykiska hälsa där en framträdande egenskap visade sig vara för-mågan att lyssna. I studien framgick det även att den psykosociala arbetsmiljön kan bli bättre genom uppskattning. Vårdanställda upplever att de får mycket uppskattning i sin yrkesroll men att den främst sker internt eller från vårdtagarnas anhöriga med nära relation till yrket där de ser vad vårdanställda faktiskt gör. Uppskattningen externt framkommer dock i studien vara problematiskt inom vården eftersom synen på yrket beskrivs kunna förbättras. Hur synen på yrket kan ändras kan vi inte fastslå, det enda vi genom studien kan antyda är att uppskattning är en funktionell resurs i form av socialt stöd för att hantera vårdyrket emotionella stress. Den sista kulturella faktorn som i studien framgick vara betydande för att hantera vårdyrkets psy-kiskt och fysiskt krävande arbetsmoment var gruppdynamik. Organisationerna tillhörande stu-diens informanter uppfattas inte aktivt främja gruppdynamik, vilket anses förvånansvärt ef-tersom gruppdynamik i studien visats vara betydande, i vissa fall avgörande, för att medarbe-tare ska vilja gå till arbetet.

6.1.3 Organisera för balans mellan arbete, återhämtning och fritidsrelaterade behov Studien visar att en anledning varför vårdanställda har en negativ inställning till heltid beror på svårigheten med att tidsmässigt kombinera heltidsarbete med fritidsrelaterade behov och återhämtning från de fysiska och psykiska krav som präglar vården. Resultatet i studien visar att sammanhängande vila är en nödvändig förutsättning för att hantera den svårighet som med-arbetarna upplever med att återhämta sig efter arbetstid från arbetskraven som är förenliga med vårdyrken. Det har i studien visats att medarbetare som upplever att de inte får tillräckligt med återhämtning omfattas av scheman som inte erbjuder kontinuerligt med sammanhäng-ande vila, vilket gör att medarbetarens behov av återhämtning och intressen relaterade till pri-vatlivet inte kan kombineras med arbetet. Demotivation, missnöje och sämre arbetstillfreds-ställelse är konsekvenser som kan uppstå när medarbetare inte hinner tillgodose och kombi-nera olika behov och intressen. Svårigheten att möjliggöra återhämtning efter arbetstid för att kunna hantera vårdyrkets arbetsbelastning gör att organisationer ställs inför utmaningen att tillgodose medarbetarens behov av sammanhängande vila för att inställningen till heltid ska bli bättre. Ur ett organisatoriskt perspektiv är det fördelaktigt eftersom balans mellan arbete och fritid ger tillräcklig återhämtning som resulterar i motivation och arbetsglädje. Ytterligare positiva effekter visas i studien för medarbetare som har sammanhängande vila och bra balans i form av att de trivs med arbetet och hinner med alla sina roller vilket kan leda till ytterligare motivation, produktivitet, arbetstillfredsställelse och energi.

40