Efter min studie har jag kommit fram till en rad olika slutsatser, vissa har funnits som hypoteser redan från arbetets början, medan andra insikter kommit allt efter arbetets gång. Nedan redovisas dessa och de fyra samlarna som ingått i min fallstudie ställs mot varandra för att lättare kunna visa på slutsatserna.
Under studien fann jag att tre av de fyra samlarna i fallstudien (Anna Maria, Lillemor och Magnus) har börjat fundera över vad de ska göra med sina samlingar när de blir äldre, och på grund av detta även på ett eller annat sätt ändrat sin strategi att samla. Susanne, som inte ännu verkar bekymra sig så mycket för vad som ska hända med sin samling när hon blir äldre, har däremot fått skapa starka riktlinjer för avgränsningen av sin samling på grund av platsbrist. Sammanfattningsvis kan man såldes notera att samtliga samlare i min undersökning känner en oro över framtiden för sin samling. Vidare har jag även funnit att de alla samlar på ”svåra ting”, det vill säga oväntade, ovanliga eller unika föremål. Vilket enligt tidigare forskning anses som högst ovanligt. Gemensamt för dem alla fyra är även att ingen av dem samlar för ekonomisk vinning, utan att deras samlingar uppstått av olika djupa passioner. Troligt är dock att samlingen hos Susanne hade sett annorlunda ut om andra ekonomiska resurser funnits, medan samlingarna hos de övriga tre sannolikt hade tett sig tämligen likartad oavsett ekonomiska förhållanden.
För samtliga samlare har deras samling inte i främsta hand skapats av ett marknadsmässigt påtryck, utan det emotionella har varit en starkare faktor i detta sammanhang. Samtliga samlare har mer eller mindre påverkats av trender, när det kommer till val av samlarobjekt, under sina unga år som samlare. Dock är det mycket tydligt att de i dagsläget samlar på det som tilltalar dem utan att tänka på trender. Lillemor är även ett bra exempel på någon som helt avviker från trender och oskrivna regler.
Efter denna studie har jag kommit fram till en hel del slutsatser. Några hypoteser och idéer jag gick in med i detta arbete har visat sig stämma bra, medan andra fått förkastas. Jag gick in i detta arbete med hypotesen om att det fanns två olika kategorier samlare, de som påverkades av det marknadsmässiga trycket och de som styrdes av de emotionella värdena. Efter denna studie har jag dock funnit att dessa båda faktorer går hand i hand mycket mer än vad jag trott och mer än vad den tidigare forskningen jag tagit del av inför detta arbete har visat.
Jag gick även in i denna studie med hypotesen att de emotionella värdena skulle ha mer betydande roll för en samlare än de marknadsmässiga trycket. Något som även bekräftas i denna studie. Arbetet har visat att även om det marknadsmässiga och emotionella samlandet går hand i hand, verkar det emotionella sinnet avgöra vad och hur människan samlar. Det tycks även vara så att det marknadsmässiga trycket är mer avgörande när det gäller kortsiktiga samlingar, så som exempelvis Kittyböckerna Susanne samlade på. När det gäller samlingar som varar en längre period, har jag i denna studie funnit att samlandet påverkas mer av de emotionella känslorna än marknadens påtryck, vilket tydligast i denna studie syns i Anna Marias samlingar av grisar. Anledningarna till att det är på detta vis kan givetvis vara många, men troligt är att en gemensam nämnare är att samlarna har det brinnande intresset som krävs för att kunna hänge sig åt samlandet en längre tid, något som inte kan komma från ett
marknadsmässigt påtryck utan bottnar i en emotionell känsla. Möjligt är dock att om denna undersökning hade haft sin grund hos en annan grupp människor och där
undersökningsmetoden varit en annan, kan svaren komma att ha sett annorlunda ut.
På frågan om det emotionella eller marknadsmässiga styr samlandet, som ställs i denna uppsats början, finner jag med utgångspunkt av resultaten i denna studie att alla former av emotionell kraft väger betydligt tyngre än marknadsmässigt påtryck. För de personer som denna uppsats grundar sig på tycks ingen marknad stark nog att övervinna det mänskliga sinnet och dess vilja i denna fråga. Även om marknaden till viss del påverkar, exempelvis genom att skapa tillgänglighet eller inte, är det till sist det emotionella sinnet som avgjort vad och hur mina fallstudier valt att samla.
Ytterligare en tes jag drev i denna uppsats var att tiden samlaren lever i, i högsta grad påverkar vad och hur hon samlar. Detta var emellertid något jag efter denna studie funnit ej var av den avgörande vikt jag trott. Tiden påverkar på så sätt att den skapar tillgänglighet på marknaden för olika typer av föremål vid olika tider, men inom ramen för denna uppsats finner jag inget som skulle tyda på att detta skulle vara avgörande för vad och hur en samlare väljer att samla. Resultaten av denna studie visar snarare på motsatsen - att en samlare dras till de ting som är svåråtkomliga och få.
Något jag fann anmärkningsvärt vid min studie är att de alla talar om att en färdig eller avslutad samling inte längre är lika intressant, vidare nämner det även att de har eller har haft ett starkt behov av att lägga till föremål till sina samlingar med målet att göra den komplett.
Detta skapar då ett problematiskt dilemma – de vill fullända sin samling men är medvetna om att en fullständig samling inte längre kommer fylla deras behov. Detta problem tror jag, framför allt Magnus, har nått till vid flertalet tillfällen, därav hans många olika samlingar.
Efter denna studie har jag även funnit att vissa av samlarna i min fallstudie använder samlandet som ett sätt att legitimera en konsumtion som annars kanske hade setts som ”onödig” eller ”överdriven”. Detta ser man tydligast i Susannes och Magnus samlingar, där samlandet uppnår en stor mängd föremål men blivit till ett sätt att berika sitt liv på ett eller annat sätt. För Magnus del har samlandet blivit till ett sätt att öka sin kunskap om andra kulturer, medan samlandet för Susanne blivit en metod för att bearbeta jobbiga situationer.
Denna uppsats stärker även tidigare forskares teorier om att det ofta är vägen i samlandet som är målet, inte en fullständigt samling. Något som denna uppsats visar, som däremot motsäger tidigare forskning, är att svårigheten att hitta det man som samlare söker, triggar samlandet.
9. Sammanfattning
Under mina studier på det Föremålsantikvariska programmet har mycket av diskussionerna handlat om att bevara eller inte bevara och hur detta skall göras. Många av dessa diskussioner har sin grund i ett och samma fenomen – samlandet. Vad och varför ska man samla och bevara? Idén till denna uppsats väcktes av dessa diskussioner.
I min studie har jag märkt att ett föremåls värde är något väldigt individuellt, beroende på vem man pratar med. Något som i en persons ögon tycks trivialt och banalt, kan i utifrån någon annans synvinkel vara det mest vackra som finns. Denna uppsats är tänkt att forska kring det individuella samlandet, varför och hur det görs. Valda samlare har studerats för att undersöka vad som är drivkrafterna bakom deras samlande.
Att systematisera och ordna kunskaper samt kategorisera ting och placera dem i särkskilda grupper har alltid varit viktigt, och har påverkat såväl samhällets struktur som samlandets uppbyggnad. Studier kring det individuella samlandet och dess drivkrafter, är något som endast berörts flyktigt i tidigare forskning inom detta område och denna uppsats är därav tänkt att fylla en lucka i kunskapen.
En av samlarna i denna studie, Anna Maria samlar på mjukisdjur och andra föremål
föreställande grisar, samt bilder på jokrar, och stenar. Hennes samling av grisar startade som en ”rolig grej, men kom snabbt att få en mycket stark symbolisk betydelse. Idag är grisen en viktig del i hennes egen identitet. Anna Marias samlande har lett till att hon utformat en livsstil som allt mer och mer blir en del av henne själv. Den andra personen i denna uppsats är Lillemor. Hon är vänsterpartist, kristen och punkare och valde att samla på den kommersiella figuren Musse Pigg. Lillemors samling startade genom att hon fann en koppling mellan sitt och Musse Piggs namn, vilket hon såg som ett tecken till att börja samla. Lillemor värdesätter själva ögonblicket för inköpet av föremålet, mer än föremålet i sig. Även om hennes passion kvarstår har hon idag skänkt bort större delar av sin samling.
Magnus, som är detta arbetes tredje person, är en samlare av högsta grad, han har haft flertalet olika samlingar på gång och gemensamt för dem alla är att de innefattar äldre föremål från andra kulturer. Föremålen i Magnus samlingar, är mycket viktiga för honom och han har mycket svårt att tänka sig ett liv utan dem. Magnus samlingar startade ur hans stora intresse för historia och kultur och hans passion växte sig stark och idag värdesätter han många av sina föremål mer än sin egen hälsa. Den sista samlaren som granskats i denna undersökning är Susanne som samlar på föremål relaterade till artisten Madonna. Hennes samling av Madonnaföremål startade ur hennes stora musikintresse, där hon bland annat var en stor beundrare av Madonna. Samlingen kom dock att få en livsavgörande betydelse då hon drabbades av cancer och använde sig av samlandet för att finna styrka att övervinna sin sjukdom. Viktigt i hennes samlande idag är att finna så fina och unika exemplar som möjligt.
På frågan om det emotionella eller marknadsmässiga styr samlandet finner jag, efter denna studie, att alla former av emotionell kraft väger betydligt tyngre än det marknadsmässiga påtrycket. När det gäller denna studie och de personer som medverkat i undersökningen tycks det inte finnas någon marknad stark nog att övervinna det mänskliga sinnet och dess vilja i frågan om vad och hur man samlar. Även om marknaden till viss del påverkar, exempelvis genom att skapa tillgänglighet eller inte, är det till sist det emotionella sinnet som avgjort vad och hur mina fallstudier valt att samla.
Syftet med denna uppsats har varit att skapa en ökad förståelse för de drivkrafter som ligger bakom det individuella samlandet, för att komma ett steg närmare att första ett i den
10. Källor och bilagor