Det Individuella Samlandet
FRÅN LÄNGTAN TILL BEGÄR
Författare: Frida Weber Lexmark
©Uppsats i kulturvård
Högskolan på Gotland
vårterminen 2010
Owen: You want to see my coin collection? Larry: No!
O: I collect coins. I got a dandy collection. L: I don´t want to see it Owen.
O: But it´s my collection.
L: I don´t care. Look, Owen: I´m just not in the mood. OK? O: […] I never showed it to anyone before.
L: […] All right. I´ll look at it. O: No, it´s OK.
L: Show me your collection. O: No, you don´t mean it.
L: […] Show me the damned coins!
O: […] All right. This is a nickel. And this one, also is a nickel.
And here´s a quarter. And another quarter. And a penny. See? Nickel, nickel, quarter, quarter, penny… And here is another nickel.
L: Why do you have them? O: What do you mean?
L: Well, the purpose of a coin collection is that the coins are
worth something, Owen.
O: Oh, but they are. This one here, I got in change when my
Dad took me to see Peter, Paul and Mary. And this one I got in change when I bought a hot dog at the Circus. My Daddy let me keep the change. Uh, this one is my favorite. This is Martin and Lewis at the Hollywood Palladium. Look at that.
See the way it shines, that little eagle? I loved my Dad a lot.
L: […] So this whole collection is, uh…? O: Change my Daddy let me keep. L: What was his name?
O: Ned. He used to call me his ´Little Ned´. […] I really miss him. L: That´s a real nice collection, Owen.
O: Thank you, Larry.
Citatet hämtat ur On Collecting av S. Pearce. Ur filmen: Throw Momma from the train. Av Stu Silver, 1987.
ABSTRACT
Institution / Ämne Högskolan på Gotland / Kulturvård
Adress 621 67 Visby
Tfn 0498 – 29 99 00
Handledare Mattias Legnér
Titel och undertitel: Det Individuella Samlandet Från längtan till begär
Engelsk titel: The Phenomenon of the Individual Collecting From desire to greed
Författare Frida Lexmark Weber
Författare
Examinations form (sätt kryss)
40 poäng 60 poäng Examensuppsats Kandidatuppsats X
Magisteruppsats Projektarbete Projektrapport Annan
Ventileringstermin: Höstterm. (år) 200 Vårterm. 2010 Sommartermin (år) 200
Abstract
This essay deals with the individual collecting of four individuals with different backgrounds and lives. The essay investigates what, how and why people collect. It provides a stepping-stone in moving closer to understanding one, in human nature, deeply rooted phenomenon - collecting.
The essay is based on a list of questions made by the Nordic Museum in Stockholm. It also includes in-depth examinations of four person’s passion of collecting, in which four individuals were interviewed: a pig collector, a collector of Mickey Mouse items, a multi-collector of objects from other cultures and one collector of items related to the artist Madonna. All of the collectors were driven by different factors, of which some were rooted far back in their childhood, and for some the urge to collect had increased because of difficulties in adult life. The investigation is based on the thesis that the market and the personal emotional feelings are the two main driving factors when it comes to collecting. This study and the people who participated in it, makes it clear that no market is strong enough to overcome the human mind and its will to decide what and how to collect. Although the market to some extent affect, for example by creating the availability or not, it is ultimately the emotional sense that decides how the collection would look like.
This essay is meant to fill a gap of knowledge in the area of the individual collecting, and provide a better understanding of the driving forces that are deeply embedded in the soul of a collector.
Innehållsförteckning
1. Inledning & Syfte ………... ...….s.4 1.1 Frågeställning ………...………....s.5 1.2 Avgränsning ………...…..s.5 2. Metod & Material ……...………...s.6 3. Förväntade resultat …...………..s.9 4. Forskningsläge ……...………...s.9 5. Källkritik ………...…...………...s.12 6. Undersökning ……....…...………s.15 6.1 Nordiska museets frågelistor ...…...……….s.15 6.2 Frågelistan – Frågorna …...………...s.16 6.3 Frågelistan – Svaren ……...………..s.18 7.Valda fallstudier …...………s.19
7.1 Grissamlaren Anna Maria ...………..s.20
7.1.1 Slutsatser om Anna Marias samlande ……...………….s.29 7.2 Mussepiggsamlaren Lillemor …...………s.31 7.2.1 Slutsatser om Lillemors samlande ………...…………...s.34 7.3 Mångsamlaren Magnus …………...……….s.36 7.3.1 Slutsatser om Magnus samlande ……...………..s.42 7.4 Madonnasamlaren Susanne ………...………..s.44 7.4.1 Slutsatser om Susannes samlande …...………s.48 8. Övergripande slutsatser av funna resultat …...………..s.51 9. Sammanfattning ………...……….s.53 10. Källor & Bilagor ………...………....……….s.55 Bilaga 1 ...….…...……….s.57 Bilaga 2 ……...……….s.58
1. Inledning och syfte
Under mina studier på det Föremålsantikvariska programmet har mycket av diskussionerna handlat om att bevara eller inte bevara och hur detta skall göras. Problematiken kring bevarandet av föremål har dykt upp i flertalet sammanhang under de tre år programmet sträcker sig. Många av dessa diskussioner har sin grund i ett och samma fenomen – samlandet. Vad och varför ska man samla och bevara? Idén till denna uppsats väcktes av dessa diskussioner. Som citatet på denna uppsats första sida visar tydligt, har samlandet många olika betydelser och funktioner. I min studie har jag märkt att ett föremåls värde är något väldigt individuellt, beroende på vem man pratar med. Det ekonomiska värdet styrs till största del ofta av marknaden och efterfrågan, medan de värden som i många fall är lika dyrbara, så som exempelvis de emotionella och estetiska värdena är betydligt mer
individualiserade och mångfasetterade. Något som i en persons ögon tycks trivialt och banalt, kan i utifrån någon annans synvinkel vara det mest vackra som finns, fullt av känslor och djup innebörd. Denna undersökning ämnar att forska kring det individuella samlandet, varför och hur det görs, samt om samlandet påverkas av yttre omständigheter i tidens anda. Jag kommer i uppsatsen att studera resultatet av en tidigare gjord frågelista, publicerad av Nordiska museet. Utifrån listan och dess svar, ska jag genomföra en djupare undersökning av samlarna och deras samling. Genom att studera svaren i frågelistan ämnar jag titta närmare på varför samlandet uppstått, hur deras passion har väckts och vuxit fram samt vad deras samling fyller för behov för dem – tidsfördriv, ekonomiskt sparande, eller om det finns psykologiska
aspekter bakom hur samlandet uppstod. I undersökningen kommer jag även att titta på hur personerna har avgränsat och kategoriserat sina samlingar.
Att systematisera och ordna kunskaper och objekt är något som gjorts tidigt i Europa. Att kategorisera ting och placera dem i särkskilda grupper har alltid varit viktigt, och har påverkat såväl samhällets struktur som samlandets uppbyggnad. Under 1500-talet var det viktigt att försöka förstå världen, vilket ledde till ett ökat intresse för att samla, då främst det man kallade ”underliga ting”. Studier av dessa objekt och att organisera dem blev en metod för att utforska världen runt omkring.1 Carl von Linné började redan på 1700-talet att kategorisera och ordna växter.På samma sätt som Linné samlade växter för att ordna och kategorisera kunskapen han fann, har samlandet av föremål fungerat som en metod för att föra samman kunskaper och erfarenheter. Att samlandet har varit något som människan sysselsatt sig med under mycket lång tid kan man bland annat se i arkeologiska utgrävningar, där man hittat fynd
1
från år 400 f.kr som visar på en samling.2 Studier kring det individuella samlandet och dess drivkrafter, är något som endast berörts flyktigt i tidigare forskning inom detta område och denna uppsats är därav tänkt att fylla en lucka i kunskapen.
Syftet med denna uppsats är att skapa en ökad förståelse för de drivkrafter som ligger bakom det individuella samlandet. Genom att studera valda samlares sätt att samla och vilka faktorer som ligger bakom starten av deras samlingar, skapas en djupare förståelse för de
grundläggande principerna bakom samlandet. Att studera hur denna typ av samlande ser ut och utövas är viktigt för att komma ett steg närmare att förstå ett, i den mänskliga naturen, djupt rotat fenomen - att samla.
1.1 Frågeställning
De frågor som kommer att innefattas i arbetet är tätt sammankopplade och utgår ifrån det individuella samlandet. Fokus i frågorna ligger på vad, hur och varför valda personer i fallstudierna samlar. Frågeställningen som kommer att belysas i arbetet är följande:
Hur påverkar tid och rum vad och hur man samlar, är samlandet marknadsmässigt eller emotionellt skapat? Varför är det på detta sätt?
Kan man se trender i vad och hur man samlar, eller är det tillgänglighet/möjlighet som avgör? Finns det de som avsiktligt avviker från mängden?
Hur har samlarna, i fallstudien, tänkt angående avgränsning, kategorisering och metod i sitt samlande? Och hur stämmer detta överrens med den faktiska samlingen?
1.2 Avgränsningar
För att studera det individuella samlandet behövs först och främst en avgränsning av vad som kan räknas till en samling. Inom ramen för min uppsats görs nedanstående avgränsningar och definition av fenomenet att samla. Definitionen har blivit influerad av ett antal tidigare forskare inom området3 och innehåller delar av tidigare preciseringar, men med inslag av min egen tolkning av vad som räknas som en samling. Dock finns medvetenheten om att den tolkning som valts kanske inte är den bäst lämpade i alla sammanhang eller är den enda ”rätta”, men definitionen som valts är anpassad utifrån de fallstudier jag ämnar studera.
2 S.Pearce - On collecting s. 58. 3
I denna uppsats är en samlare sedd som någon som medvetet söker efter objekt att lägga till i sin samling. Objekten som inkluderas i samlingen måste uppfylla vissa krav, beroende på vad som samlas på. Dock är det gemensamt för alla objekt, som kan höra till en samling, att de har tagits från sitt ursprungliga användningsområde och inte längre främst har den funktion de är konstruerade för. Det finns emellertid ett färre antal samlingar som inte uppfyller detta krav, men ändå kan räknas som en samling. (Ex. en samling av trädgårdstomtar eller bilar.) I denna studie kan detta ses i Lillemors samling av Mussepigg föremål, vilken berättas mer om längre fram i uppsatsen. För att ytterligare avgränsa området, har jag valt att endast studera
samlingar som består av faktiska föremål, och därav utelämnat samlingar av exempelvis resor eller minnen. Vilka har förekommit i enstaka fall. Även om en studie kring icke påtagliga ting, kan vara likväl intressant, har det i denna uppsats uteslutits.
Ytterligare andra avgränsningar som har att göra med valet av intervjupersoner har gjorts, mer om detta nämns under nästföljande rubrik - Metod och material.
2. Metod och material
För en studie inom detta område behövs ett rikt material, om såväl själva samlingarna, som samlarens personliga historia och bakgrund. Materialet i denna uppsats består av ett empiriskt material i form av frågelistor och dess svar. Till undersökningen i uppsatsen har svaren av en redan befintlig frågelista som gjorts av Nordiska Museet, studerats. Frågelistan som använts är Tingen runt omkring oss som skickades ut år 1995.4 Frågelistan och dess svar kommer att studeras genom en kvalitativ undersökning. Nordiska museets frågelista Tingen runt om kring
oss, genererade 224 svar, vilket är ett stort material att gå igenom. För att begränsa urvalet,
har jag därav valt att helt utesluta studier av de frågelistsvar med färre sidor än fem, då dessa ej kan ge mig den mängd information som behövs för denna studie. Även om ett kortare svar, likväl som ett längre svar, kan vara detaljrikt, behövs det för denna studie mer än detaljer. För att kunna genomföra min undersökning krävs en ganska omfattande bakgrundhistoria kring hur samlandet uppstått, samt en större bredd av material än vad som kan rymmas i ett frågelistsvar på endast ett fåtal sidor.
För att, skapa ett så effektivt arbete som möjligt vid studier på Nordiska museets arkiv, behövde jag en metod för hur arbetet skulle fortskrida. För att snabbt kunna få en överskådlig inblick i vad frågelistssvaren innehåller, började jag med att läsa den kortfattade
4
innehållsförteckning som fanns på varje frågelistsvars framsida. Jag letade där efter olika varianter av ordet ”samling”, samt även om innehållsförteckningen på något annat sätt antydde att det kommande svaret kunde vara av intresse för min studie. De svar som
uppfyllde dessa två första kriterier – ej var för få sidor, samt vars innehållsförteckning talade om att den kommande texten handlade om samlandet, sorterades ut för att studeras närmre och mer ingående. Nästa steg i processen blev att läsa de första sidorna i varje svar. Då många av författarna till frågelistssvaren började sina brev med att kortfattat berätta vad de kommer att skriva om, kunde jag genom att läsa de första sidorna snabbt få en inblick i om personen som skrivit var en samlare eller inte. Efter denna del i processen var jag nere i omkring 30 frågelistsvar som alla potentiellt skulle vara intressanta för en närmare studie. Dessa studerades genom att läsas igenom kvalitativt och sammanställa det material som var av intresse för min studie.
Genom att studera vilka typer av objekt samlare valde till sina samlingar under den tid då frågelistan gjordes, samt hur och varför man samlade, kommer jag att undersöka hur och varför det individuella samlandet uppstått, samt söka efter ett samband mellan tid och val av föremål för samlandet. För att kunna genomföra detta krävs en mer djupgående analys, varvid jag ämnar gå djupare i undersökningen genom att ingående studera fyra utvalda frågelistsvar. Viktigt att tänka på vid detta urval var att det skulle vara möjligt att genomföra en intervju av valda fallstudier. Av de omkring 30 frågelistsvar jag tidigare valt ut, var det 11 stycken
personers svar som var möjliga att lokaliserade kontaktuppgifter till. Av dessa genomförde jag en noggrann undersökning samt sammanställde det material som för denna undersökning var av betydande roll.
Endast en studie av frågelistsvaren visade sig emellertid generera för tunt material, varvid intervjuer även blev nödvändigt för min undersökning. Intervjuer av valda meddelare kommer att bidra med ett mer djupgående material, vilket kan ge en större inblick i samlarnas liv, uppväxt och bakgrund, något som ej innefattades av frågelistsvaren. Material inom dessa områden är viktiga för att studera drivkrafter bakom samlandet.
Vid valet av vilka samlare som skulle intervjuas och mer djupgående studeras var det många faktorer att ta hänsyn till. För att få en så bred bild av det individuella samlandet som möjligt, valde jag ut de samlare som var mest olika varandra. Dessa fyra valda samlare är grunden för denna uppsats. Samlarna är av olika kön och ålder, bosatta i olika delar av landet med olika
uppväxt och yrken, samt samlar på vitt skilda ting. Intervjupersonerna i denna uppsats har själva valt att endast benämnas vid förnamn. Någon av intervjupersonerna var rädd för att publicitet av detta slag skulle öka risken för inbrott, medan andra intervjupersoner av personliga själ velat förbli anonyma.
Ytterligare faktorer som spelade in i valet av intervjupersoner var att de redan hade bidragit med ett intressant material i frågelistsvaret, samt att de vid tiden för denna undersökning var vid så pass god hälsa att en intervju var möjlig att genomföra. Många av dem som svarat på frågelistan från 1995 var då i övre medelåldern (omkring 70 år). Detta samt det faktum att det inte gick att lokalisera deras kontaktuppgifter, tyder på att de idag med största sannolikhet ej är vid sådan hälsa att en intervju är möjlig att genomföra. Vilket såldes även begränsade antalet möjliga intervjupersoner. Intervjudelen av undersökningen har genomförts som en form av fallstudie, där valda samlare och deras samlingar har studeras utifrån uppsatsens frågeställning. På grund av svårigheten att identifiera en ”typisk” samlare, är fallstudien inte representativ utan mer av en unik karaktär. Jag ämnar studera fallstudiernas val av föremål, metod för deras samlande samt om de har blivit påverkad av sin tids ideal, tillgänglighet eller om samlingen avviker från tidens normer. Genom intervjuer med samlare som besvarat frågelistorna, ämnar jag även att titta närmare på om respektive samlare har ett
marknadsmässigt eller emotionellt samlande, vilket är de två generella samlartyperna som berörts i tidigare forskning. Enligt min egen teori är även det marknadsmässiga och det emotionella samlandet de två huvudgrupperna och andra typer av samlande kan innefattas i dessa. Exempelvis är en samling som startar av ett arv en form av emotionellt samlande.
I denna undersökning ämnar jag även att knyta an till den tidigare gjorda forskningen jag har tagit del av för denna studie. För att på så vis se huruvida mina resultat motsäger eller
understryker tidigare forskningsresultat.
När det gäller val av intervjumetod, har jag i detta fall valt intervjuer i form av telefonsamtal, mail, samt i ett av fallen brev. Den första kontakten med intervjupersonerna gjordes via telefon, varvid jag fick positiva reaktioner och samtliga av de tillfrågade var villiga att ställa upp på en intervju. Vidare gjordes intervjuerna via mail, med undantag från ett av fallen då personen ej har tillgång till dator och intervjun skedde via brev. Vissa kompletteringar och uppföljningar av mail/brevintervjuerna har även gjorts via telefon. Eftersom det krävdes ett antal relativt personliga och i vissa fall kanske även obekväma frågor i intervjun valde jag att
inte genomföra intervjun muntligt. En intervju via mail eller brev ger en ökad anonymitet och i många fall blir det således lättare att berätta öppet om svåra och personliga saker. Att själv kunna välja när man har tid och ork att svara på frågorna genererar mer ärliga och öppna svar, utan att intervjupersonen känner att hon behöver hasta i sina formuleringar. Att välja en intervjumetod av detta slag kan givetvis medföra vissa nackdelar också. Risken att misstolka svaren samt att inte få fram den information man söker, ökar i och med en icke direkt
intervjumetod som mail- och brevintervjuer. Detta har i denna undersökning dock varit ett ringa problem, vilket märks på de uttömmande och ärliga svar intervjuerna genererat.
3. Förväntade resultat
Det jag förväntar mig komma fram till under arbetets gång är att tiden samlaren lever i, i största grad påverkar vad och hur hon samlar. Tidigare forskning har, som nämnts ovan, fokuserat på att samlandet har sin grund i marknadsmässiga eller emotionella värden. Denna uppsats kan tänkas komma fram till slutsatsen att dessa två huvudgrupper av samlare är två vitt olika typer av samlare. Vilket således skulle bekräfta tidigare forskningsresultat. Dock tror jag att emotionellt värde är av största betydelse för ett fortsatt och långvarit samlande, även för de som i början av sitt samlande har påverkats av marknaden.
4. Forskningsläge
I följande avsnitt kommer jag att redovisa tidigare gjord forskning inom områden som är relaterade till min uppsats, samt redogöra för den huvudsakliga litteraturen som varit till hjälp i mitt arbete. Tidigare forskning inom området består till största del av samlandet i ett
konsumtionssamhälle, med fokus på hur konsumtionen har påverkat samlandet och dess utveckling, samt samlandet ur en institutionell synvinkel.
Russel W. Belk har i sin bok Collecting in a consumer society skrivit om samlandet i konsumtionssamhället, med inriktning mot såväl det institutionella samlandet som det individuella. Belks bok handlar till större delen om likheter, skillnader och paralleller mellan det institutionella samlandet och det individuella. Även om Belks bok riktar sig något mer åt samlandet på museer, talar han även en del om konsumtionssamhällets inflytande över samlandet. Detta är även intressant att titta närmare på i min uppsats för studien kring frågan om samlandet är marknadsmässigt eller emotionellt skapat, vilket är en av frågorna i denna uppsats frågeställning. Belks bok har framför allt varit behjälplig för att få en bredare
även tydliga definitioner av en samlare, vilka har fungerat som en stöttepelare i min egen definition av detta. Även om vissa delar av Belks definitioner inte tilltalat mig, har de ändå varit till stor hjälp för att komma fram till en egen definition. Belk talar även om olika teorier kring hur samlandet uppstår, exempelvis samlandet som en biologisk instinkt.5 Belks teorier kring detta har även varit mycket intressant att titta närmare på i min studie.
Suzanne Keen har i boken Fragments of the world, skrivit om samlingar på museum och i arkiv, med utgångspunkt att belysa problematiken kring förvaring av samlingar. Keen tar även upp frågan vad som bör bevaras och varför, samt vilka syften samlingarna har och bör ha i ett museum. Även om Keens bok handlar om det institutionella samlandet, finns det vissa
aspekter om samlingar i stort, då främst dess värden, som går att överföra på det individuella samlandet, och därav kunnat användas som vägledning genom mitt arbete.
Martina Franke, doktorand, har i artikeln Samlade och sparade minnen: en skattkammare för
skapandet av identitet och etnocentrism, skrivit om samlandet som fenomen, vilket är ett
område som snuddar vid min frågeställning. Dock handlar det i Frankes artikel om samlandet ur en arkeologisk synvinkel, och om hur staten vill skapa en bild och identitet av samhället genom att direkt eller indirekt påverka vad denvanligamänniskan väljer att minnas, bevara och spara. Denna artikel är därför inte direkt relevant för min undersökning, men har gett mig en ytterligare insikt i samlandets olika områden.
Karin M. Ekström, docent inom centrum för konstvetenskap, Göteborgs universitet, har i artikeln Samlare i konsumtionskultur, riktat in sig på att studera vilka som samlar, och deras stora passion som ligger bakom samlandet. Även Ekström har fokus på
konsumtionssamhället. Ekström diskuterar hur vanligt det är att människor samlar, en fråga som enligt mig är svår att ge sig in på då variationerna i svaren blir stora eftersom definitionen av en samling har varierat från undersökning till undersökning. Ekström tar även i denna artikel upp skillnader och likheter mellan män och kvinnors samlande, samt skillnader inom olika ålderskategorier. Dock är det sistnämnda något som Ekström själv nämner att hennes undersökning inte går djupare in på. Även om Ekströms artikel varit intressant ur den
synvinkeln att den berör passionen bakom samlandet, har den inte varit till så stor användning i min uppsats, då den inte består av några primärkällor utan hänvisar till Belk och hans
böcker.
5
Susan M. Pearce har skrivit flertalet böcker som främst handlar om samlandet i museer. Den av Pearce böcker som kommer närmast mitt område är On collecting – An investigation
into collecting in the European tradition, som handlar om samlandet och dess betydelse för att
skapa en möjlighet att förstå oss själva. Boken fokuserar i första hand på det individuella samlandet som ett fenomen - hur samlandet påverkar, identifierar och förändrar oss som personer, även om vissa paralleller dras till det museala samlandet. Pearce genomför en undersökning av det europeiska samlandet som ett socialt fenomen, med två huvudsakliga teser, det första: att språk och metod för att samla hör ihop, och eftersom Européer
ursprungligen har haft samma språk, således samlar på ett liknande sätt. Den andra tesen som boken bygger på är att presenter och andra former av gåvor ofta är startskottet för en samlings existens, och Pearce menar att på samma sätt som att ge och få presenter är en social övning med flertalet oskrivna regler, fungerar även samlandet.6 Pearce kommer med en rad
intressanta hypoteser kring hur det individuella samlandet uppstått, samt människans relation till föremål i stort, vilka båda har varit intressant att förhålla sig till i min uppsats.
Även Werner Muensterberger, psykolog och författare, skriver om det individuella samlandet. I sin bok Collecting – An unruly passion, psychological perspectives beskriver han de
psykologiska aspekterna bakom varför samlandet uppstår hos vissa personer, men inte andra. Muensterberger tar även upp och diskuterar ett antal av sina egna patienters samlande, varför samlandet görs och hur det uppstått. Det dras även paralleller med dagens samlande och ursprungliga mänskliga behov, och Muensterberger ser de stora samhällsförändringarna under framför allt 1300-1500-talen som starka faktorer som påverkat samlandets utveckling.
Muensterberger menar att den som samlar har ett behov av att försäkra sig om att aldrig bli ensam.7 När det gäller Muensterbergers bok har jag främst haft god användning av hans kunskaper inom det psykologiska området, där hans teorier kring individers drivkraft bakom samlandet i de allra flesta fall går att hänvisa tillbaka till deras barndom. En teori jag fått användning av, men även i vissa fall förkastat.
Vid en jämförelse mellan Pearce teorier kring samlandet och Muensterbergers, finner man en intressant avvikelse i de båda forskarnas synvinkel på samlandets startpunkt och drivkraft. Muensterberger skriver i boken Collecting – An unruly passion att behovet av att samla finns medfött hos samtliga människor och uppvaknandet av det sker på grund av en personlig händelse. Enligt Pearce teori, kan behovet av att samla grundas när som helst under
6 S.Pearce - On collecting s.42, 74. 7
människans liv, och är beroende av att någon annan startar det i form av att ge en gåva till den blivande samlaren. De båda forskarnas olika synsätt var intressant att ha i åtanke när jag själv gick in i min undersökning, vad stämde? Vad stämde inte? Såväl Muensterberger och Pearce har båda varit de viktigaste pelarna mitt arbete lutat sig mot.
Agneta Liljas avhandling Föreställningen om den ideala uppteckningen, är en studie av dialekt- och folkminnesarkivets arbetsmetoder. Trots att avhandlingen fokuserar på ett specifikt arkiv, har den varit till god hjälp för att få en inblick i frågelistor som
insamlingsmetod. Även Stefan Bohmans bok Att samla självbiografiskt material, har varit behjälplig för att sätta sin in i frågelistmetoden.
Carl G. Jung har i boken Människan och hennes symboler skrivit om symboler och drömmar och dess betydelse, samt även om teorier kring varför människan attraheras av vissa ting. Denna bok har varit behjälplig för mig i det avseendet att jag har kunnat vända mig till den för att få stöd i teorier kring människans relationer till föremål. Jungs bok har även varit till stor hjälp i, det för mig, relativt okända området kring psykologi, vilket i uppsatsen har varit behövligt att beröra vid vissa ställen.
Vidare finns det även ett antal böcker som mer fungerat som inspiration. En av dess böcker är skriven av en av mina intervjupersoner vilken inte är av vetenskaplig karaktär, men har ändå varit viktig för min uppsats då den gett en bra inblick i vem min intervjuperson är. På samma sätt har jag haft användning av ett antal nummer i en tidskrift som en annan av mina
intervjupersoner medverkat i.8
5. Källkritik
När det gäller frågelistorna, som kommer att utgöra den största delen av materialet i
uppsatsen, är det viktigt att tänka på att vara källkritisk. Vid studier av dessa är det angeläget att tänka på att svaren mer eller mindre kan ha påverkats av hur frågan ställdes. En central problematik att belysa är även vilka frågor som ställdes och varför, men lika väl vilka frågor som inte ställdes. Problematiken kring det faktum att frågelistorna i vissa av de tidiga fallen, har blivit till sekundärkällor på grund av hur frågorna har formulerats, gör att det krävs extra försiktighet i studier kring dessa. Dock kommer det i denna uppsats inte att vara relevant att använda de frågelistor där svaren är utformade utifrån någon annans erfarenheter, än den som skrivit svaren. Detta på grund av att uppsatsen ämnar studera privatpersoners samlingar, och
8
det således torde orimligt att den som besvarat frågor kring sitt samlande berättar om någon annan än sig själv. Frågelistorna är däremot ett mycket bra material för personers värderingar vilket kommer att vara till stor hjälp i mitt arbete.
Vidare är det även essentiellt att här föra en diskussion angående vem som väljer att svara på en frågelista. Att vara en fast meddelare hos Nordiska museet innebär att man kontinuerligt besvarar ett antal frågor i olika ämnen. Många gånger är frågelistorna komplicerade och innefattar stora områden. Detta är något som kräver såväl en hel del tid som ett brinnande engagemang för att besvara. Det är därför högst sannolikt att den som väljer att besvara frågelistor av detta slag är personer som tycker om att berätta om sig själva, sitt liv och sina erfarenheter. En barnfamilj, eller en person med krävande karriär, vilka båda ofta har ont om tid, är således sannolikt inte en meddelare i Nordiska museet. Detta leder till att den
potentiella meddelargruppen redan här blir en specifik grupp av människor och ett urval sker. Således är det av högsta betydelse att vid arbetet med denna studie vara medveten om att ett urval har skett redan hos Nordiska museet, och att urvalet därav ej är att betrakta som
representativt utan mer har en unik karaktär. Den mångfald av människor som i denna studie kanske hade varit önskvärd, uteblir och det är även möjligt att andra resultat hade kommit fram om gruppen av människor som studerats hade varit bredare och innefattat även andra människotyper. Dock har denna undersökning fokuserat på att visa en så bred kategori av människor som möjligt. För att, efter de förutsättningar som finns, motarbeta en ensidig studie har jag i denna studie medvetet valt att studera samlare av olika ålder, kön och personlighet. Vilket även nämns under avsnitt två i denna uppsats - Metod och material.
Ytterligare en svårighet med analysen av frågelistorna är att det levande och berättande sättet meddelaren ofta skriver på, lätt kan prägla och påverka forskarens sätt att tolka svaren. Detta är något jag i min studie i möjligaste mån försökt undvika, genom att läsa svaren flera gånger och med en objektiv syn. Frågelistan som metod för insamling av kunskap har stora fördelar på så sätt att man lätt och snabbt kan täcka in ett stort kunskapsområde, dock finns det även brister i denna metod. Det kan vara lätt att meddelarna misstolkar frågorna, inte svarar på de frågor man ställt, och kunskapen och svaren blir en helt annan än de som efterfrågas.
viktiga, vilket gör att den information och kunskap man får fram mycket styrs av tidens ideal för vad som räknas som ”viktig” kunskap.9
Övrigt material, så som exempelvis Agneta Liljas avhandling Föreställningen om den ideala
upptäckningen, är en sekundärkälla. I och med att materialet i denna avhandling är inhämtat
från flera olika håll, har materialet redan tolkats utifrån de syften och visioner som Lilja hade vid sin studie. Även om Liljas avhandling är skriven för att studera idé och praktik vid traditionssamlande arkiv, där hon utgått från en fallstudie av Uppsalas dialekt och folkminnesarkiv, anser jag att delar av Liljas avhandling är relevanta för förståelsen av frågelistornas uppkomst och användning. Jag har endast använt mig av de delar i Liljas avhandling som handlar om frågelistornas uppkomst, och är medveten om att denna text är skriven från en annan synvinkel. Dock anser jag att mycket av det Lilja skriver om är överförbart på andra områden och därav även relevant i min studie.
När det kommer till intervjun av meddelarna som jag själv har formulerat, finns det här en mängd aspekter att ta hänsyn till. Det är viktigt att här vara medveten om att valet av intervjumetod i högsta grad kan påverka vilka svar man får. Som nämnts i tidigare avsnitt10 har jag i denna studie valt att ej använda mig av muntlig intervju, utan på grund av frågornas privata karaktär, valt att arbeta med en intervjumetod i form av mail eller brev, vilket jag i detta avseende anser vara ett lämpligare sätt att genomföra intervjun. Dock finns
medvetenheten om att detta val av intervjumetod givetvis kan medföra vissa nackdelar också. Risken att misstolka svaren samt att inte få fram den information man söker, ökar i och med en icke direkt intervjumetod. Detta har i denna undersökning dock varit ett ringa problem, vilket märks på de uttömmande och ärliga svar intervjuerna genererat.
Min egen intervju är formad för att komplettera den information jag fick ut vid
undersökningen av frågelistorna. Frågelistorna gav mycket knapphändig, om ens någon, information om meddelarnas bakgrund och liv, vilket för denna studie är mycket viktigt. Frågorna i min intervju har därav formats för att generera kunskap om intressenternas bakgrund, liv och uppväxt. Frågorna har även en öppen formulering vilket lämnar utrymme för intressenten att själv välja vad och hur mycket hon vill berätta, samt ger plats för egna reflektioner eller kommentarer. I vissa av fallen har även ett exempel getts för att förtydliga
9 S. Bohman - Att samla självbiografiskt material, s.30-32, samt A.Lilja - Föreställningen om den ideala
uppteckningen, s. 115-116.
10
frågan. Att ge exempel i en fråga på detta sätt kan till viss del leda till att intressenten omedvetet låter sina svar formas till det som hon tror att frågeställaren vill att hon skriver. Dock har detta inte märkts i svaren på min intervju. Samtliga personer har mycket stark karatkär och har inte låtit sig påverkas av det han eller hon tror att jag vill få fram.
Intressenterna har snarare berättat om mycket mer än det som fanns innanför ramen för mina frågor och många av svaren har förvånat och överraskat mig.
6. Undersökning
I följande delar kommer själva undersökningen att beskrivas och diskuteras. Första avsnittet fungerar som en introduktion till hur och varför Nordiska museets frågelistor uppstod. Därefter kommer den valda frågelistan, samt dess svar att problematiseras och undersökas.
6.1 Nordiska museets frågelistor
För en icke insatt kan begreppet frågelistor och dess innebörd vara svårtolkat. Nedan ges en sammanfattning av frågelistornas födelse samt frågelistor som undersökningsmetod.
Efter många år av arbete med att kategorisera och ordna materialet i museerna, hade anställda på museer runt om i Sverige, i stort sett fullbordat arbetet på 1920-talet. I och med detta arbete upptäckte arkivpersonalen att arkivmaterialet var bristfälligt inom vissa områden, och en ny typ av arbete tog fart. En ökad och nyriktad insamling, med nya arbetsmetoder, startade. En av dessa arbetsmetoder var frågelistorna. Ursprungligen kommer frågelistsmetoden från Schweiz, där en form av ordboksfrågelistor getts ut under 1900-talets första 10 år. Den första frågelistan som gavs ut i Sverige grundades på frågor kring dialektala ord.11
Nordiska museet har gett ut frågelistor sedan år 1927. Den första frågelistan genererade drygt 400 svar. I dag ger de olika frågelistorna, i genomsnitt, mellan 70-150 svar, även om vissa listor än i dag kan ge upp till omkring 400 svar. Listorna är indelade i två huvudserier Nm, som står för Nordiska museet, och Sp – Specialfrågor. Utöver dessa finns det även listor från andra institutioner som sänts ut via Nordiska museet, bland andra ULMA12. Frågelistan som metod för insamling av kunskap, ökade stort under 1930-talet. Detta till stora delar på grund av de nya billiga och lättanvända skrivmaskinerna, som underlättade arbetet med frågelistorna avsevärt. En intressant företeelse i detta sammanhang är att det under 1930-talet skrevs hela 300 nya frågelistor. Den stora mängd listor som skrevs under 30-talet vittnar även om att man
11 A.Lilja - Föreställningen om den ideala uppteckningen, s.93 12
under denna tid ansåg denna metod som mycket tillförlitlig och effektiv. Sedan 1950-talet har listorna handlat om såväl nutidsförhållandena som förhållandena förr, och bredden på
frågorna ökar ständigt. Meddelarna, det vill säga de som svarar på frågelistorna, utgörs av två kategorier. Fasta meddelare, de som återkommande får frågelistor utskickade för att besvara, samt tillfälliga meddelare som svarar enstaka gånger på något mer specifika ämnen. De tillfälliga meddelarna hittas genom allmänna upprop i lokaltidningar och andra typer av media. De som återkommande svarar på frågelistor har oftast blivit meddelare genom att museet aktivt har gått ut till olika organisationer och föreningar för att där söka människor som kan vara representativa.13
Frågelistorna har använts som ett sätt för museet att få människor att fritt och öppenhjärtigt berätta om sig själva, sitt liv, sina kunskaper, värderingar och erfarenheter. Med andra ord kan man även se dessa frågelistor som en form av självbiografiskt material. Materialet i form av frågelistorna och dess svar, utgör därför ett unikt material med god tillförlitlighet utan
mellanhänder och de risker för förvrängning som detta innebär. Frågelistorna har, ända sedan de började publiceras, varit ett träget använt material hos såväl forskare, studenter och
allmänhet, som underlag till utställningar och artiklar eller antologier. Vissa av de tidiga gjorda frågelistorna är formulerade så att svaren utgjorts av andras erfarenheter eller
kunskaper än den som svarar på listan, detta skapar då en form av sekundärkälla som inte är lika tillförlitlig.14
6.2 Frågelistan - Frågorna
Under denna rubrik kommer jag att studera frågelistan Tingen runt omkring oss. Vilka frågor ställdes till meddelarna? Vilka frågor ställdes inte? Finns det utrymme för egna tankar och uttryck? Se även bilaga nr. 1.
Själva frågorna till frågelistan Tingen runt omkring oss, utgörs av ett A4 papper. Frågorna är brett utformade och uppmanar endast till att meddelaren kan tänka på frågorna när hon
berättar om sina föremål runt om kring sig. Frågelistan syftar till att meddelaren ska lockas att fritt berätta om de föremål personen omger sig med, dagligen, vid specifika tillfällen, hemma och på arbetsplatsen. Redan i öppningsfrasen i frågelistan får meddelaren reda på att de frågor som följer endast är till för att fungera som en ram för det hon vill berätta, och därmed inte är
13 S.Bohman - Att samla självbiografiskt material, s. 6-11, 33-34. Samt A.Lilja - Föreställningen om den ideala
uppteckningen, s.112-115.
14
tänkt att följas till punkt och pricka. Detta förtydligas med rubriken Frågor och påminnelser, som frågelistan inleds med. Det avslutande stycket av frågelistan påvisar än en gång att meddelaren kan fylla sina svar med sina egna erfarenheter och tankar, detta beskrivs enligt följande:
Som du märker ger den här frågelistan stort utrymme för var och en att själv utforma sitt svar. Den fria formen är på sätt och vis mer krävande, men vår förhoppning är att de öppna frågeställningarna också ska vara inspirerande och att mängden av föremål i vår omgivning ska belysas från olika håll.15
Listan är uppdelad i ett antal mindre stycken, där varje stycke berör en viss kategori frågor. Frågelistan tar upp frågan om det finns skillnader eller likheter i hur man använder och uppskattar föremål man själv äger kontra någon annans föremål. Listan frågar även om det finns speciella föremål man är extra rädd om, eller om något föremål har ett större emotionellt värde än andra. Vidare uppmanar frågelistan även att meddelaren ska berätta om hur hon ser på nytt och gammalt, om hon föredrar nyköpta eller ärvda föremål i sin omgivning, samt hur meddelaren ser på återanvändning och lagning av äldre föremål. Med denna frågelista är man även intresserad av att ta reda på om meddelarna har lätt eller svårt för att kasta föremål de inte behöver, och vilka tankar och känslor som rör sig i deras huvuden när beslut som dessa övervägs. Frågelistan har även för avsikt att meddelaren ska berätta om situationer där föremålen fått en extra stor betydelse, som vid till exempel bränder, arvskifte och inbrott, samt känslorna kring detta. Ungefär mitt på sidan tas frågor om samlandet upp, och frågan om meddelaren någon gång samlat på något och i så fall vad ställs. I anslutning till denna fråga frågas även om meddelaren har haft några föremål som följt dem genom livet och vad som gör dessa föremål speciella för meddelaren, samt i vilka rum och hur dessa föremål är placerade och ordnade.16
Det finns emellertid även vissa frågor som inte ställdes i frågelistan Tingen runt omkring oss. Bland annat ställdes inga frågor om meddelarens bakgrund eller livssituation. Även om frågelistan tar upp frågor om införskaffandet av föremål och om det finns några föremål som betyder extra mycket för meddelaren, nämns inga frågor om hur meddelaren känner och tänker vid anskaffning av föremål. Känslor och tankar hos meddelaren är överlag inte
15 Nm.221 - Tingen runt omkring oss. Frågelistans första blad. 16
efterfrågade i denna frågelista, förutom vid undantag för frågor som handlar om känslor kring speciella händelser så som vid brand eller inbrott.17
6.3 Frågelistan – Svaren
Under detta avsnitt kommer jag att redogöra mer allmänt för mina studier av meddelarnas svar på frågelistan. Vad gick att finna utifrån frågelistan?
Vid studien av meddelarnas svar på frågelistan fann jag många som talade om sitt samlande, dock var det en hel del som inte skrev så mycket om just detta, utan snabbt kom över på andra ämnen. De breda, vitt omfattande frågorna, som ställs i frågelistan har även genererat en mängd olika svar. Vid studien av meddelarnas svar fann jag en mängd personer som gärna titulerade sig själva som samlare. Här krävdes därför stor försiktighet i det jag läste. Vid vidare läsning i dessa personers svar, fann jag att många av dem som skrev att de samlade på något inte faller in under mina ramar för vad som utmärker en samlare, utan att de snarare ägnade sig åt någon slags form av hamstring. Att kalla sig samlare har, för dessa personer, känts som en självklarhet. Kanske just på grund av det faktum att pappret de hade framför sig när de skulle besvara frågelistan, talade om just samlandet. Detta, kan enligt mig själv vara ett ganska vanligt fenomen, när någon efterfrågar något specifikt, konstruerar man ihop det som efterfrågas, för att kunna svara på frågorna ”så fulländat” som möjligt.18
Något jag fann anmärkningsvärt vid studien av de 224 svar meddelarna gett på frågelistan, var att de allra flesta som angivit att de samlade var över 60 år (det vill säga födda 1935 eller tidigare) vid tiden för frågelistan. Väldigt få av meddelarna, som vid tiden för frågelistan var 30 eller yngre, berättade att de samlade på något. Detta intryck kan givetvis ha kommit av att det var långt fler äldre meddelares svar som fanns i arkivet, men dock måste jag här tillägga att, av de lite yngre meddelarnas svar jag undersökte, var det få som nämnde något alls om samlandet. Ytterligare en väsentlig skillnad mellan ålder på meddelarna fann jag i frågan om man föredrar nya eller gamla föremål. I min undersökning fann jag att de allra flesta som gärna använde och omgav sig med äldre föremål, var äldre personer, medan de yngre
meddelarna inte gärna lagade eller återanvände ett föremål. Dock fanns det fåtalet undantag, där omvända förhållanden rådde.19
17 Nm.221 - Tingen runt omkring oss. Frågelistans första blad. 18 Nm.221 - Tingen runt omkring oss.
19
7. Valda fallstudier
Jag har, efter tidigare nämnda kriterier, valt ut fyra av meddelarna vilka jag i följande text ämnar studera närmare. Innan jag går in på var och en av samlarna tänkte jag här ge en kort presentation av vilka de är. Se även bilaga nr. 2, med intervjufrågorna som ställts.
Anna Maria är en medelålders kvinna som är utbildad psykolog. Hennes passion består av att samla på mjukisdjursgrisar, samt även bilder på jokrar. Intressant vid studien av drivkrafterna bakom hennes samling är att hon är legitimerat psykolog, vilket medför att hon själv kommer med en hel del teorier kring sitt samlande. Anna Maria har ett rationellt samlande, även om hon själv inte anser det, där hon ofta talar om sin passion som ett ”tecken” eller ”omen”. Anna Maria ser mycket seriöst på sin passion, och menar att samlandet blivit en livsstil.20 Lillemor är även hon en medelålders kvinna, något yngre än Anna Maria, inte så högt utbildad och idag arbetslös, men en mycket levnadsglad kvinna. Lillemor samlar på Musse Pigg, och är i sin personlighet radikal på många sätt och vis – hon kan ses som motsatsen till Anna Maria.21 Magnus är en äldre herre vars samlingar har varit många, men gemensamt för dem alla är att de utgörs av äldre föremål och ofta från en annan kultur. Magnus är i dag pensionär men har tidigare arbetat som konservator. Magnus talar inte så mycket om själva samlingen, men är intressant att studera för att han själv har teorier kring hur hans samlingar uppstod. Magnus är även som person, mycket olik de andra informanterna, vilket syns tydligt i hans sätt att samla.22 Sista informanten för denna studie är Susanne, en kvinna på dryga 30-år, som samlar på föremål relaterade till artisten Madonna. Hon är utbildad dietist, men arbetar i dagsläget som matdemonstratör efter en mammaledighet. Hennes samling har fyllt en tydlig funktion i hennes liv, och själva processen bakom samlandet har blivit mycket betydande för henne.23
Skillnaderna mellan informanterna är tydliga, de är av olika kön och ålder, med olika
uppväxter och bakgrunder. Några av dem är högt utbildade, andra inte. De har även levt helt olika liv och deras samlande har olika funktioner för dem. Likheterna mellan dem är i främsta hand, deras djupt rotade passion för sin samling. Även om samlandet används på olika sätt, för att fylla olika behov, är det gemensamt hos dem alla att de talar mycket ömt om sina föremål. Nedan följer en mer ingående undersökning av de fyra informanterna, där deras svar på frågelistan från 1995, samt intervjuer gjorda för denna uppsats studeras.
20 Mailintervju med Anna Maria 1/3-10. 21 Mailintervju med Lillemor 26/2-10. 22 Brevintervju med Magnus, mottaget 5/3-10. 23
7.1 Grissamlaren Anna Maria
Föremålen blir en slags bekräftelse av något som är viktigt i mitt liv. Det blir också en bekräftelse av min identitet.24
En av meddelarna, Anna Maria, skriver på flertalet sidor i frågelistssvaret från 1995 om föremålens olika betydelser och om olika värden i sin samling. Anna Maria, idag en medelålderskvinna och legitimerad psykolog, samlar på mjukisdjur och andra föremål föreställande grisar, samt bilder på jokrar, dockskåpstillbehör och stenar. Vid tiden för frågelistan bodde hon i en tvårumslägenhet, tillsammans med sin dåvarande man, i en tätort i mellersta Sverige. Idag bor Anna Maria ensam i en etta i samma stad. Hon har inga barn och var vid tiden för intervjun arbetslös. Trots flertalet samlingar, kommer jag i detta arbete fokusera på grissamlingen, jokrarna samt stensamlingen i första hand. Anna Maria har under större delen av sitt yrkesverksamma liv arbetat som psykolog och vid tiden för frågelistan drev hon en egen klinik i närheten av sin bostad.25
I intervjun berättar Anna Maria, som är det yngsta av tre syskon, att hon föddes in i en kärnfamilj av medelklass. Hennes far arbetade som läkare och hennes mor var hemmafru. På grund av hennes fars arbete var familjen tvungen att flytta ofta, vilket har lett till att Anna Maria har tillbringat större delen av sin uppväxt i en medelstor tätort där hon vantrivdes.26 Anna Maria beskriver i en intervju, sin uppväxt som både bra och dålig. Hemmavid var livet för det mesta bra och lugnt, men i skolan var hon oftast ensam och utanför och hade väldigt få vänner. Större delen av sin skoltid blev hon även mobbad. Idag beskriver hon sig som kreativ och intelligent, med en känsla för det konstnärliga. Vid ett telefonsamtal med Anna Maria märker man tydligt att hon är en öppensinnad person med ett starkt intresse för själavård, vilket även bekräftas av hennes livsfilosofi:
Lyssna på din inre röst, gör det du innerst inne vill och ta bara ett steg i taget, i förtröstan på att det leder dig rätt.27
Anna Maria berättar såväl i frågelistan som i intervjun att hon alltid varit noga med att följa sin filosofi vilket lett till att hon fattat en del något kontroversiella beslut. Bland annat berättar hon att hon alltid arbetat halvtid, för att få mer tid till sig själv och sitt privatliv.28
24 Mailintervju med Anna Maria 1/3-10. 25 Ibid. Samt Nm.221 - KU 15148. 26 Mailintervju med Anna Maria 1/3-10.
27 Bok som intressenten skrivit, vidare information nämns ej för att undvika att avslöja hennes identitet. 28
I frågelistan hon svarade på 1995, talar hon mycket om inredning och de olika betydelserna som föremål har för människan. Hon tar upp ett exempel från sin inredning i den mottagning hon förut drev, där hon målat väggarna med olika kulörer av vitt för att skapa en neutral miljö, samt inrett med föremål i beiga naturfärger med mjuka former, vilket hon då märkte hade en positiv effekt på sina patienter. Till detta kan man dra parallellen med de slutsatser som Susan M. Pearce fann vid studier av samlingar bestående av exotiska föremål. Anledningen till att just denna typ av föremål skapar en känsla av frid och välbehag beror på föremålens bruna och beiga färger och runda former, vilka påverkar människans hjärna och skapar en känsla av lugn. Dock var detta inget Anna Maria medvetet tänkte på vid inredningen av sin mottagning, hon valde färger och former som tilltalade henne personligen.29
Anna Maria säger i intervjun att hon inte kan kalla sig en systematisk samlare, utan snarare en impulsiv. Hennes samlingar har varit många, några varade några år, andra ebbade ut relativt snabbt och vissa fick en större innebörd för henne än bara en samling. Anna Marias väninna som även hon samlar på grisar, har startat ett griskafé där hon regelbundet ställer ut sin grissamling. Sådan menar Anna Maria att hon inte är och aldrig skulle kunna bli. Hon älskar sina samlingar och är mycket stolt över dem, hon visar gärna upp dem och har dem framme, men någon organiserad utställning vill hon inte ha. Anna Marias första försök till en något mer kontrollerad form av samlande var när hon var 21 år. Nygift och arbetslös bodde hon med sin man i London, och började samla på "Mona-Lisor"30. Hon berättar själv att hennes
samling uppstod i samråd med sin dåvarande make och grundade sig i att hon hade för mycket fritid hon inte visste vad hon skulle göra med, när hon inte hade något arbete. Dock försvann intresset för "Mona-Lisor" relativt snabbt. Marknaden fylldes av föremål med Mona-Lisa och Anna Maria berättar att hon då inte längre såg någon förtjusning i att leta efter föremål att lägga till i sin samling, när det var så lätt att finna dem.31
Anna Maria talar mycket om praktiska, symboliska och estetiska egenskaper hos ett föremål, samt hur de kan skapa en gemenskap, trygghet och definiera en person. Enligt Anna Maria själv har hennes samling av grisar en symbolisk betydelse, men även det estetiska har varit viktigt i hennes urval. Anna Maria vill ogärna kalla sina grisar för mjukisdjur, hon anser att de är egna varelser, som har olika personligheter och fått liv genom hennes kärlek till dem. Anna
29 Nm.221 - KU 15148S, samt Pearce - On collecting, s.329.
30 Bilder, vykort och smycken med reproduktioner av da Vincis Mona Lisa. 31
Maria menar även att alla föremål har en själ och att barn, med deras öppna sinne, således lättare kan se denna själ.32
Hennes samling av grisar startade som en ”rolig grej” mellan henne och hennes dåvarande man. Han brukade kalla henne för ”My favorite pig”, och på så sätt fick Anna Maria en relation till grisar. Ganska snart kom dock samlingen att få en mycket starkare symbolisk betydelse för henne.33 Hon beskriver att grisarna har kommit att bli en del av hennes livsfilosofi, att hon identifierar sig med dem, på så sätt att hon fann många av grisarnas egenskaper lika hennes egna, och ser dem som förebilder.34 Tidigare forskning talar även om att personer som samlar på föremål föreställande djur ofta är omtänksamma och vårdande.35 Vilket i Anna Marias fall bland annat kan ses i hennes yrkesval. Att hjälpa människor är något hon brinner stort för. Anna Maria hade, då hennes samling av grisar tog fart, länge velat samla på något. Att det blev just grisar som hon fastnade för har med största sannolikhet med hennes barndom att göra. Anna Maria berättar i såväl intervjun som frågelistsvaret att hennes
föräldrar, djurälskare av största slag, såg till att djur blev en stor del i deras dotters liv också. Genom att läsa böcker och sagor med djur i huvudrollen, se på filmer om djur och flitiga besök hos bondgårdar i närheten, växte Anna Marias kärlek till djur. Att Anna Maria inte utvecklade sin passion för djur, till att bli exempelvis lantbrukare, kan förklaras med att hon alltid velat hjälpa människor, och hennes yrkesval som psykolog tog hennes tid. Att driva ett lantbruk och allt engagemang detta innebär var inget hon prioriterade.36
Som liten flicka på 1960-talet, var dockan vanligtvis ens bästa vän, så var dock inte fallet för Anna Maria. Hon har aldrig attraherats av att äga eller leka med dockor, däremot har de mjuka djuren haft en viktig del i hennes barndom, detta mycket på grund av att hennes föräldrar alltid varit intresserade av djur.37 Dock är det även vanligt att de mjuka djuren ger barnet bekräftelse på behovet av närhet, något man kan tänka sig även var fallet för Anna Maria. Mjukisdjuren var Anna Marias sällskap när hon kände sig ensam, och med få riktiga vänner och en svår tid i skolan, är behovet av trygghet och närhet ännu större hos ett barn. Djuren fungerade även som en bro, under den övergångsfas alla barn går igenom, mellan det
32
Nm.221 - KU 15148.
33 Ibid.
34 Mailintervju med Anna Maria 1/3-10. 35 S. Pearce - On collecting s. 274 ff.
36 Nm.221 - KU 15148, Mailintervju med Anna Maria 1/3-10, samt Telefonintervju 23/2-10. 37
okända i att bli äldre och tryggheten i sina unga barndomsår hon så väl kände till. Anna Marias kärlek till djuren växte sig starkare med åren och finns kvar än i dag.38
Det blir intressant att hitta liknelser och jämföra psykologen Werner Muensterbergers teorier kring ett samlande av detta slag, och Anna Marias, som även hon är legitimerad psykolog. Att gå lite djupare i studien av detta är även intressant på grund av det faktum att Anna Maria som samlare av mjukisdjur, har ett sätt att se på sin passion, medan Muensterberger har ett annat. Även om deras teorier till viss del vilar på samma bas, finns det klara skillnader i deras båda hypoteser. De båda menar att samlare av mjukisdjur ofta börjar samla under en tid i sin barndom då ens tillvaro förändrades och barnet gick ett steg närmre att bli en självständig människa. Att mjukisdjuren i detta fall fungerar som ett verktyg att ta sig igenom denna övergångsfas, är de båda överrens om. Dock talar Muensterberger om människan, samlarens själ – de mänskliga behov som finns medfödda och behöver tillgodoses, medan Anna Maria talar om föremålets, i detta fall mjukisdjurets eller prydnadsföremålets, själ och dess behov. Det finns inget rätt eller fel i denna fråga, utan den slutsats de båda har kommit fram till är olika på grund av att de har olika infallsvinklar. Dock märker man i studien av Anna Marias svar på intervjun, att hon inte ens nämner något om sin egen själ eller sina behov, utan endast valt att tala om föremålet, i detta fall grisens själ. Enligt min egen teori kan detta ha sin förklaring i att Anna Maria till viss del identifierar sig med grisarna, varvid det blir troligt att dra slutsatsen att när hon talar om grisens själ och behov även talar om sina egna behov.39
Anna Marias samling av grisar, har numera tagit en annan väg och den samling av mjukisdjur och prydnadsföremål hon en gång hade, är inte längre det som står i centrum för hennes passion för grisar. Tidigare fick hon sina grisar dels genom egna köp, men mycket var även i form av presenter från vänner och bekanta. Idag vill hon däremot inte längre få eller köpa grisföremål, utan det aktiva samlandet har mer eller mindre upphört. Detta beskriver hon beror på att det blev för vanligt att samla på just grisar – det speciella med känslan av att känna sig unik, försvann när grisar i olika former blev ett allt vanligare samlarobjekt. Enligt tidigare forskning inom området, torde detta vara ett avvikande beteende hos samlare. Att samlares passion avtar när föremålet i fråga blir ett populärt samlarobjekt är enligt tidigare forskning väldigt ovanligt. Forskningen visar istället på motsatsen, att samlare lättare tappar intresset för de föremål som är svåra att få tag på och ovanliga samlarobjekt.40
38 Mailintervju med Anna Maria 1/3-10.
39 Ibid. Samt W.Muensterberger - Collecting an unruly passion, s.12-13, 54 ff. 40
I min studie, då främst i mina intervjuer och studier av frågelistornas svar, har jag dock funnit att dessa samlare oftast inte ser på ovanliga föremål som något som skulle hindra dem från att välja den typen av samling, utan de allra flesta menar att det som driver dem att ägna sig åt en, kanske i vissa avseenden, udda och ovanlig samling, är just svårigheten att hitta nya föremål att lägga till i sin samling. Det är således själva ”jakten” som är den drivande faktorn, en jakt som inte blir lika tillfredsställande om föremålen är lättillgängliga.41
Anna Marias samlande av grisar är inte längre något som upptar hennes tid, dock har grisen som symbol, kommit att bli allt viktigare i hennes egen identitet. Grisen har kommit att sätta prägel på hela hennes hem, och även i val av kläder och smycken. De grisföremål hon har idag består endast av rad grisar i form av prydnadsföremål uppställda väl synligt på en hylla, samt några grisföremål hon använder, så som en skärbräda, några mjukisdjur, ljusstakar och smycken.42
I intervjun med Anna Maria kallar hon sig själv, med en viss ironi, för en ”gris-dåre”. Hennes växande passion syns extra tydligt när man ser till det faktum att Anna Maria under många år var med i en förening som arbetar för att rädda sällsynta husdjursraser, en förening hon gick med i främst för att kunna ta fotografier av ovanliga raser av grisar. Medlemskapet i föreningen öppnade även upp för ny kunskap och det var på detta sätt Anna Maria föll för grisar och deras psyke. 43 Under en resa till Irland, blev hennes passion för grisar än mer uttalad. Anna Maria berättar att allt började med en dröm där hon såg en stor svart gris som hon beskriver som mycket kraftfull och en mäktig symbol. Drömmen återkom vid flertalet tillfällen, och vid en bussresa genom Irland såg hon en dag en staty av en stor svart gris. Det var genom denna resa hennes intresse för det mytologiska väsendet Enniscrone, även kallad
Den svarta grisen, väcktes. Enniscrone som enligt Irländsk mytologi står för ballansgången
mellan mörker och ljus, liv och död fungerar som en hjälpande hand vid livets smärtsamma stunder. Anna Maria fann det fascinerande att hon i flera nätter drömt om denna gris hon nu såg en staty av. Anna Marias drömmar om den svarta grisen kom vid en tid i hennes liv då hennes liv var komplicerat. Att leta efter tröst och stöd i något som ligger utanför sina
ordinarie ramar, är ett vanligt förekommande fenomen. För Anna Maria blev det denna svarta gris som kom att bli hennes stöd. Anna Maria gick allt djupare in i historien kring Enniscrone och fann att grisen var en vanlig symbol för självkontroll och disciplin i Irländsk mytologi.
41 Mailintervju med Anna Maria 1/3-10. Mailintervju med Lillemor 26/2-10, samt Nm.221 - KU 15148. 42 Mailintervju med Anna Maria 1/3-10.
43
Ju djupare Anna Maria gick i forskningen kring Enniscrone, desto oftare såg hon symboler för grisen, vilket hon själv tolkat som ett tecken på att hon skulle fortsätta leva i symbios med grisar.44
Att man vid en studie av ett specifikt ämne, ser fler och fler ting som påminner om eller liknar det man studerar, är ett vanligt förekommande fenomen. Nyblivna mammor brukar även tala om att de helt plötsligt ser väldigt många fler barnvagnar och bebisar än tidigare, och vem känner inte igen sig i situationen att man till exempel köpt en ny bil och plötsligt ser många av just detta märke på gatorna. En möjlig teori till varför det blir på detta sätt kan vara att när man går in för något fullt ut, eller skaffat en ny bil, förändras ens referensramar och man ser saker från en annan synvinkel. För Anna Maria är grisen, då framför allt Den svarta grisen, en väldigt viktig symbol, vilket visas tydligt i hennes frågelistssvar, där hon skriver:
[…] bara genom att skriva om den [red. den svarta grisen] fylls jag av en känsla av
styrka och spänning.45
Anna Maria har även en stark passion för jokrar, och samlar på bilder, kort och annat med jokrar. Jokern betyder, för Anna Maria, minst lika mycket som grisen. Strax innan hennes samlande av grisar ebbade ut, väcktes hennes nya intresse för jokrar. Anna Maria talar, i detta sammanhang, om ”synkronicitetsprincipen46”, det vill säga en rad händelser som alla visar på en och samma sak, och att det var detta som gjorde att hon fick upp ögonen för jokrarna. Den första delen i synkronicitetsprincipen var en bok om att spå i kort, som hon fick i gåva. Anna Maria, bestämde sig för att lära sig att tyda korten i en kortlek och började med jokern. Hon började forska och läsa om den symboliska innebörden som jokern, eller dåren som den även kallas, innehar och fann att symboliken stämde väl in med den livsfilosofi som väcktes i och med grissamlingen.47
44 Mailintervju med Anna Maria 1/3-10. 45 Nm.221 - KU 15148.
46
Termen infördes av psykologen Carl.G Jung och enligt hans definition av begreppet skall en rad meningsfulla inre och yttre händelser inträffa under en obestämd tid. Jung menar att detta inte skall misstas för slumpen, utan att det är just meningsfulla händelser som utgör synkroniceringshändelserna. Människan kan, enligt Jung även lära sig att tyda de tecken som finns innan själva händelsen inträffar och på så sätt även lära sig att tyda symboliken i händelserna.
47
Enligt Anna Maria, är dåren en varelse som går sin egen väg och är sig själv i alla situationer, något som hon själv försökte leva efter. Dagarna som följde efter gåvan hon fått inträffade en rad händelser som alla hade något med jokern att göra. Bland annat ramlade det ut en
spelkortsjoker i Anna Marias knä när hon öppnade en bok hon nyligen lånat på bibliotek, till sammanhanget hör även att datumet för denna händelse var 18/3, vilket är jokerns födelsedag. Kommande dagar dök Bob Dylans låt ”Joker man” upp på radion, och Anna Maria fick reklam i brevlådan om spelet Joker. Anna Maria berättar att hon såg detta som ett tecken – en synkronicitetshändelse. Efter dessa incidenter var Anna Marias passion för jokern ett faktum, och hon bestämde sig för att börja samla på dem. I dag har hon ett hundratal jokrar som är förvarade i mappar, dårens dag den 18/3 är viktigare för Anna Maria än julafton eller hennes egen födelsedag och hon lever i stort sett hela sitt liv efter dårens livsfilosofi. Att leva som en dåre berättar Anna Maria innebär att hon näst intill alltid gör det hon känner för, precis när lusten uppstår. Även om dårens sätt att leva och livsfilosofi kan tyckas märklig, är dess huvudbudskap även att man ska lyssna på sin kropp och följa sin inre röst. Något som Anna Maria är övertygad om att fler borde ägna mer tid åt.48
I dag är Anna Marias metod för att samla jokrar inte lika påtaglig. Tidigare kriterier för vilka jokrar som skulle inkluderas i hennes samling var breda och allmänna, hon tog emot jokrar som gåvor, samt sparade samtliga jokrar i alla dess former och utseenden hon kom över. Precis som med grissamlingen, blev det för lätt att samla på jokrar för att det längre skulle vara en tillfredsställande aktivitet för Anna Maria, och numera är hennes drivkraft att lägga till fler jokrar till sin samling inte lika stark. Dock använder hon fortfarande de jokrar hon har, hon brukar bland annat titta på dem när hon känner att hon behöver stöd och kraft. Anna Maria, talar mycket om att jokrarna har en stark betydelse för henne och att de nästintill blivit en del av hennes familj. Detta tyder på, liksom i fallet med grisarna, att Anna Maria har ett stort behov av en form av närhet som hon vet är absolut och beständig.49
Anna Maria har även en samling av stenar, en samling som hon haft sedan hon var liten. Stenar har för Anna Maria alltid haft en väldigt stark symbolisk betydelse – dess runda, mjuka former, höga ålder och ”odödlighet” erinrar om evigheten. Anna Marias samling av stenar, startade efter en dröm hon hade som liten. Drömmen som handlade om att hon gick på en strand och hittade de mest vackra av stenar, skapade en euforisk känsla som stannade var långt efter att hon vaknat. Anna Maria beskriver även att hon fylls av detta lyckorus när hon i
48 Bok som Anna Maria skrivit, vidare information ges ej för att undvika att röja hennes identitet. 49
verkligheten hittar en sten hon tycker är vacker. Det är de utvalda stenarnas mjuka former, vackra färger och lystern i stenens yta som tilltalar Anna Maria mest.50
I dag är det denna stensamling som är hennes mest aktiva samling. De allra flesta stenar är inte så lättåtkomligt förvarade i plastpåsar, men hon har en del stenar framme i hyllor och fönster. Stenarna som ligger framme brukar hon byta ut med jämna mellanrum, vilket gör att fler stenar från påsen även får synas.51 Att samla på stenar har förekommit i den mänskliga naturen så länge det funnits människor. Stenen som material har haft en stor betydelse för människan som så väl arbetsredskap, objekt för forskning och ökad lärdom, samt som
samlarobjekt på grund av dess ofta tilltalande former. Tidigare forskning inom psykologi talar även om att stenen är en symbol för ”jaget”. Drömforskare menar att den inre kärnan – själen, i drömmar ofta visar sig som en kristall. En forskare och psykolog har uttryckt det enligt följande:
Den matematiska exakta strukturen i en kristall framkallar hos oss en intuitiv känsla av att också i den så kallade döda materien en andlig, ordnande princip är verksam.52
Forskarna menar att genom stenens absoluta form och natur har de kommit att bli mer
lämpade, än andra ting, att symbolisera ”jaget”. Forskare talar även om att traditionen att sätta stenar på gravar, kan härledas till den symboliska tanken att något evigt hos den avlidne finns kvar – något lika oförgängligt som stenen. Även om stenen kan tyckas vara människans motsats, har den kommit att bli en symbol för människans vilja och längtan efter odödlighet och evigt liv.53
Sett till dessa teorier är det troligt att Anna Maria, liksom många andra människor, suktar efter ett kanske inte evigt liv, men att nå en högre nivå i det liv man lever. Så varför är då Anna Maria annorlunda mot andra människor som också vill uppnå det mesta av sitt liv? Varför drivs just Anna Maria så passionerat av att samla stenar? Svaret på dessa frågor är svåra att finna. Efter intervjuer med Anna Maria är en teori att hon är en insiktsfull person med sinnet öppet för intryck och mottaglig för symbolisk vägledning genom livet, och på så sätt har hon kanske en mer påtaglig passion för det som symboliserar hennes sätt att leva, där stenar och att samla på dem utgör en symbol för evigt liv.54
50 Nm.221 - KU 15148.
51 Mailintervju med Anna Maria 1/3-10.
52 C.G Jung - Människan och hennes symboler, s.207-211. 53 Ibid.
54
