Slutsatser om Anna Marias samlande

Under studien av Anna Marias drivkrafter bakom sitt samlande, kom det upp många

intressanta ämnen att titta närmare på. Bland annat nämner Anna Maria att hon tydligt märker att hennes drivkraft att samla blir mer avtagande när hon vistas på landsbygden. Även om en av anledningarna till detta kan vara att hon på landet fyller sin tid med andra aktiviteter i form av vardagssysslor, som på landsbygden kan bli viktigare än i hennes hemmiljö, finns det säkerligen mer djupgående skäl till detta. En teori är att Anna Maria blivit ”fast” i sitt samlande, hennes drivkraft har blivit så stark att hon inte längre till fullo kan tygla den. I sin hemmiljö är hon omgiven av de föremål som är grunden till hennes passion och således blir det svårare att bryta mönstret eller bortse ifrån den starka drivkraft som ständigt påkallar hennes uppmärksamhet. Under en vistelse på landsbygden, när hon inte är omgiven av dessa föremål och inte heller i sin vardagliga miljö, finns heller inget som ständigt påminner henne om sitt samlande och drivkraften avtar således. Utgår man ifrån denna teori bör hennes behov av att samla inte vara lika starkt var hon än befinner sig utanför sin hemmiljö. Anledningen till att Anna Maria så tydligt upplever att samlandet avtar när hon befinner sig på landsbygden anser jag sannolikt har att göra med att de sysslor hon utför här tar upp hennes tid och skapar föga utrymme för att tänka på sitt samlande. Skulle Anna Maria sysselsätta sig med något liknande utanför sitt hem, skulle behovet av att samla troligen avta även då, oberoende av vilken plats hon befinner sig på.

Vid studien av Anna Marias samlande fann jag att hon många gånger talar om att föremål identifierar dess ägare, vilket det även finns tydliga riktmärken som pekar på att så även är fallet för Anna Maria. Hon talar bland annat om att samlingen av grisar startade som en ”rolig

grej”, men det märks tydligt att samlingen kom att bli mycket mer betydande än så. Något

som tydligt utmärker detta är det faktum att Anna Maria allt mer kom att identifiera sig med grisarna hon samlade på.59

För att återgå till och knyta an till frågeställningen som ges i början av denna uppsats går det, efter en studie av Anna Marias samlande, att konstatera att hon vid flertalet gånger startat sin samling i samråd med någon närstående. Anna Maria har således blivit påverkad och

motiverad till sitt samlande, inte enbart genom sin egen vilja, utan även genom influenser från andra. På frågan om samlandet är marknadsmässigt eller emotionellt skapat kan man i fallet med Anna Marias samlande se att både det marknadsmässiga påtrycket och de emotionella

59

känslorna har haft stor betydelse i hennes samlande. Anna Marias samling fyller till viss del ett emotionellt behov i form av att hon genom sitt samlande finner stöd i sin livsfilosofi, men hennes samlande är likväl styrt av marknaden. Anna Maria talar återkommande om att hon slutat samla på en kategori föremål för att de varit för lätta att finna. Detta betyder att marknaden producerat många av de föremål Anna Maria samlar på, och på så sätt haft intentionerna att skapa en ökad konsumtion av just detta föremål. Något som emellertid fungerat på helt motsatt håll för Anna Maria – hennes intresse för att köpa dem avtog. Liksom i alla frågor kring konsumtion och produktion av varor, är det efterfrågan som skapar

tillgången likväl som tillgången som skapar en efterfrågan. I Anna Marias fall fanns en efterfrågan, men när tillgången ökade avtog efterfrågan för hennes egen del.

När det kommer till frågan om Anna Marias samlande är skapat på grund av rådande trender eller om tillgänglighet och möjligheter har varit de viktigaste faktorerna, blir det lite mer komplicerat eftersom inget av dem stämmer in i detta fall. Under min studie har jag kommit till insikten att de båda påståendena, om samlandet följer trenden eller om tillgängligheten är den drivande faktorn, inte alla gånger är varandras motpoler, utan i alla högsta grad kan vara tätt sammankopplade. Det som anses trendigt är även ofta det som finns tillgängligt. Anna Maria själv säger i intervjun att hon varken vill samla på det som är trendigt eller det som är lättillgängligt.

När vi kommer till Anna Marias avgränsning, kategorisering och metod för sitt samlande har jag funnit att Anna Marias samlande till viss del utgörs av en systematisk metod i frågan om avgränsning, även om hon själv ser sig mer som en impulsiv samlare. Detta grundar jag på det faktum att hon har tydliga direktiv för avgränsningen. Hon nämner bland annat att föremålen som blir en del av hennes samling ska vara estetiskt tilltalande. Vidare talar Anna Maria om den symboliska betydelsen föremålet ska rendera. Dock har själva metoden för hur hon ska öka sin samling varit av mindre rationell karaktär, då föremålen i hennes samling kommer från lite olika håll och situationer, och de flesta har hon kommit över genom en slump. Även om den största delen av Anna Marias metod varit något irrationell, finns det exempel på då hon, förmodligen omedvetet, försökt att rationalisera sin metod och effektivisera

införskaffandet av nya föremål. Ett sådant exempel, och kanske det tydligaste, är när hon deltog i en förening för utrotningshotade husdjursarter, där hennes främsta syfte var att få nya

bilder på grisar att inkludera i sin samling. Här gjorde Anna Maria ett aktivt val, i syfte att lättare komma åt en källa för de objekt hon samlade på.60

Anna Maria har svårt att skiljas från sina föremål och identifierar sig med dem i flertalet olika sammanhang. I vissa avseenden tycks det även vara så att hennes samling har blivit en del av henne själv. Att hon använder samlingarna som en form av stöd och något att vända sig till när livet hamnat i motvind, tyder på att Anna Maria som person har ett mycket starkt behov av att känna trygghet. Vart detta behov kommer ifrån, går bara att spekulera kring, men utifrån mina studier finner jag det troligt att hennes uppväxt varit en starkt påverkande faktor. Det torde rimligt att Anna Maria, en social person full med tankar och idéer kring livet, även har ett starkt behov av att utbyta sina idéer. Ett sätt att göra detta på är genom samtal med vänner, något som Anna Maria själv säger att hon hade få av under sin uppväxt. Efter min studie av Anna Marias samlande finner jag det troligt att eftersom hon inte ha haft så stora möjligheter att växla tankar med någon annan person, har hon varit tvungen att finna andra sätt och då använder föremålen i sin samling för att ventilera sina känslor och tankar.61

Så hur kommer det sig att Anna Maria vände sig till samlandet för att finna trygghet och inte någon annan form av aktivitet? En möjlig teori kan vara att Anna Maria, i föremålen, såg en beständig och orubblig trygghet och närvaro. Hon fann en slags ovillkorlig kärlek hos objekten. Troligt är även att Anna Maria fann det tillfredsställande att själv kunna styra och bestämma över föremålen och samlingen på ett sätt man inte kan styra så mycket annat. Detta är även något som tidigare forskning har talat en del om.62