ÖVERGRIPANDE SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER

För att knyta samman rapportens olika delar kommer vi i detta avsnitt att diskutera hur projektet har lyckats med att uppfylla sina målsättningar. Sedan kommer vi att presentera övergripande slutsatser från utvärderingen av projektet. Till sist avslutar vi med några rekommendationer till den som vill arbeta med organiserad vidareflytt.

5.1. Måluppfyllelse

JobBo har i sin projektplan listat ett antal mål och indikatorer på dessa mål som projektet ska uppfylla (beskrivna i inledningskapitlet). För enkelhetens skull återger vi målen och indikatorerna nedan:

Individnivå

 Att kommunmottagna flyktingar med permanent uppehållstillstånd och deras anhöriganknutna (inom två år), genom organiserad vidareflyttning, förkortar vägen till självförsörjning.

 Att individen/familjen upplever att deras livssituation har förbättrats.

Verksamhetsnivå

 Att det efter avslutat projekt finns en verksamhet i Malmö som arbetar med organiserad vidareflyttning för att öka den geografiska rörligheten över landet.

Delmål

 Att projektets erfarenheter används för att underlätta integrering i det svenska samhället.

 En metodbok med tips, råd och goda exempel för hur ett framgångsrikt arbete med organiserad vidareflyttning kan bedrivas tas fram.

Av de två målen på individnivå är målet att flyttarna ska uppleva att deras livssituation har förbättrats det mål som det är lättast att säga något om. Enligt den uppföljning som projektet genomförde har i stort sett alla förbättrat sin livssituation. Dock finns det i intervjuerna med flyttarna en tendens till att de är mindre nöjda än vad de ger uttryck för i uppföljningen och detta gäller speciellt ensamflyttarna. De som har flyttat med sin familj och sina barn verkar mer nöjda än de som har flyttat ensamma. Den andra målformuleringen, att flyktingar och anhöriga genom organiserad vidareflytt förkortar sin väg till självförsörjning, är svårare att ta ställning till. De som har flyttat verkar alla vara engagerade i introduktionsverksamheter som SFI, praktik eller andra studier. Det verkar dessutom som att dessa verksamheter har påbörjats tämligen snabbt efter flytt vilket kan ge en indikation på att vägen blir något kortare efter flytt, men det är för tidigt att säga hur det kommer att gå för dessa grupper. Vi rekommenderar att en uppföljning av denna frågeställning görs om något år för att se hur det verkligen gick för den grupp som valde att flytta. Samma gäller målet att underlätta integrering i det svenska samhället. För att riktigt kontrollera detta behövs en uppföljning en tid efter projektets avslut. Dock ska det sägas att målet, i alla fall delvis, har uppfyllts. Detta gäller inte minst gruppen barnfamiljer eftersom det

verkar som att dessa familjer har kommit in i en positiv spiral efter flytt.

Verksamhetsmålet att det efter avslutat projekt ska finnas en verksamhet i Malmö som arbetar med organiserad vidareflytt för att öka den geografiska rörligheten över landet är delvis inaktuellt efter etableringsreformens införande. Verksamheten har dock arbetat på olika sätt för att sprida kunskapen kring vidareflytt, bl.a. genom att man har samarbetat med Arbetsförmedlingen, dialogdagar och att man har tagit fram en metodbok.

verkar som att dessa familjer har kommit in i en positiv spiral efter flytt.

Vi vill också framhålla att de kvantitativa målsättningar som till en början låg till grund för projektets arbete förmodligen var något orealistiska. Flyttprocessens komplexitet är större än vad man räknat med samtidigt som de tilltänkta deltagarna inte är så flyttbenägna. Vi menar även att det är något anmärkningsvärt att projektet i princip har lyckats bra med att genomföra den planerade verksamheten och att man uppfyllt målsättningarna trots den mängd av olika problem som man har brottats med.

6.2. Slutsatser

Precis som analysen i denna rapport är slutsatserna uppdelade på två separata nivåer. En nivå som handlar om flyttaren och hur flyttaren har upplevt kontakterna med projektet och flytten. Ytterligare en nivå handlar om organiseringen av JobBo, samverkan och de problem och utmaningar som projektet har brottats med.

Generellt verkar de individer som har flyttat vara positiva till flytten och livet i den nya kommunen. Alla uppger att de genom flytten har förbättrat sin livssituation betydligt, speciellt avseende bostads- och utbildningssituationen (både för barn och vuxna). Dock ter det sig som att de som flyttar ensamma upplever avsaknaden av nätverk i den nya kommunen som mer påfrestande än de som har flyttat med familj och barn. Det finns också en tendens till att flyttarna har uppfattat projektet mera som ett ”bo”- projekt än som ett ”jobb”-projekt även om projektet också arbetar med den enskildes arbetsmarknadsanknytning. Detta kan bero på att flyttarnas primära incitament att flytta inte har varit jobbrelaterat utan istället relaterat till bostad samtidigt som projektet har varit beroende av att mottagarkommunerna har lediga bostäder. På det sätt som projektet har arbetat verkar det som att JobBo i de flesta fall har hjälpt individen att fatta ett beslut som är grundat på korrekt information.

Från den mottagande kommunens perspektiv verkar projektet ha arbetat upp ett väl fungerande samarbete. Denna samverkan har bland annat möjliggjorts av god informationsöverföring och

sammanfatta det så att de individer och aktörer som har varit i kontakt med projektet i huvudsak anser att processen har fungerat väl. Här ska vi dock notera att det finns personer som initialt velat flytta men som inte har kunnat göra det på grund av att man inte har kunnat hitta en ledig bostad samt att det finns kommuner som har velat ta emot flyttare men som inte har kunnat göra det. Det har alltså funnits flaskhalsar i flyttprocessen som projektet av olika skäl har haft svårt att hantera. Vi kan konstatera att ett projekt som JobBo är oerhört känsligt för omvärldsförändringar. Vi kan också peka på vikten av timing, snabb informationsöverföring och att de olika aktörerna och individerna i projektet har tydliga mandat och roller.

Vi använde oss av Göran Ahrnes metafor ”den organisatoriska kentauren” och Mikael Löfströms idé om interaktionsmiljöns påverkan för att beskriva och analysera de svårigheter som möter ett projekt. De problem som projektet haft att brottas med har funnits på ett par olika nivåer. Det handlar för det första om att det har skett en rad omvärldsförändringar i form av försämrad konjunktur, etableringsreformen och att målgruppen delvis har förändrats. Det handlar för det andra om att det har funnits sidor av organiseringen av projektet och samverkan som har fungerat mindre bra. Det handlar bland annat om att mandaten varit otydliga vilket har skapat stress både för projektledningen och för den operativt arbetande gruppen. Arbetsgruppen har inte suttit tillsammans vilket har försvårat informationsöverföringen inom projektet. Vi uppfattar också att de olika organisationerna har haft något olika intressen och synsätt på vad som är viktigt vilket har lett till vissa spänningar.

6.3. Rekommendationer

De slutsatser som presenterades i föregående stycke ligger till grund för rekommendationerna för implementering av Jobbos verksamhet:

 Arbeta utifrån förutsättningen att individens primära incitament att flytta inte alltid är arbete. Detta betyder

dock inte att arbetet är oviktigt - en matchning mellan individens intressen och kompetenser och den nya kommunen är viktig.

 Arbetsmarknadsmatchningen handlar i många fall om en matchning mot en arbetsmarknad som ligger lite framåt i tiden då många individer har tid kvar på sin introduktion.  Satsa på familjer eller de individer som kommer att få sin

familj till Sverige inom en snar framtid. De personer som mår bäst efter flytten är de som har flyttat med familj och barn. De som kommer ensamma till en ny kommun kan vara mycket utsatta.

 Det är en fördel om det finns personer från den specifika gruppen representerade i den nya kommunen, på så vis kan flyttare ta del av nätverk och mötesplatser.

 Korrekt och nyanserad information framförd på individens eget modersmål är viktigt.

 Se informationsprocessen som en lärandeprocess. Låt det ta den tid det kräver och möjliggör att se med egna ögon genom studiebesök i den nya kommunen.

 Maktperspektivet är inte oviktigt och det får inte ske några direkta eller indirekta påtryckningar eller ”överdrivet” motivationsarbete. Det är upp till den enskilde att ta beslutet om flytt.

7. LITTERATUR

Ahrne, G. (1993) ”Delvis människa, delvis organisation” I

Sociologisk forskning Nr. 1. pp. 59-78.

Andersson, M. (2009) Programteoretiskt lärande – Hur kan

programteori underlätta användning och lärande av utvärdering? Malmö: Malmö högskola.

Arbetsförmedlingen 2011-02-07: http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-

verksamhet/Samarbete/Etablering-av-nyanlanda/Fragor-och- svar-om-etableringsreformen.html.

Bevelander, P. & Lundh, C. (2007) “Employment Integration of Refugees: The Influence of Local Factors on Refugee Job Opportunities in Sweden”, IZA DP No. 2551.

Bevelander, P, Hagström, M. & Emilsson, H. (2008):

Asylsökandes eget boende, EBO – en kartläggning, Karlskrona: The national Board of Housing.

Björk, F. & Edvik, A. (2010) JobBo – samverkan för förbättring av arbets- och boendesituationen för nyanlända invandrare, Utvärdering av JobBo-projektet utifrån ett samverkansperspektiv, Malmö: Malmö högskola.

Castles, S. & Miller, M.J. (2009) The Age of Migration

International Population Movements in the Modern World, New York: Guilford Press [Fourth revised edition].

Desbrats, J. (1986) “Ethnic Differences in Adaptation: Sino-

Vietnamese Refugees in the United States”, International

Edin, P., Fredriksson, P. & Åslund, O. (2003): ”Ethnic Enclaves and the Economic Success of Immigrants: Evidence From a

Natural Experiment”, The Quarterely Journal of Economics,

Vol. 118, No. 2.

Ekberg, J.& Ohlson, M. (2000) ”Flyktingars arbetsmarknad är inte alltid nattsvart”, Ekonomisk debatt, Årgång 28, nr 5. Hauff, E. & Vaglum, P. (1993) “Integration of the Vietnamese into

the Norwegian Labour Market: the Impact of War Trauma”,

International Migration Review, Vol. 27, No. 2.

Hagström, M. (2009): “Winners and loosers? The Outcome of

Dispersal the Dispersal Policy in Sweden, in Resettled and

Included. Employment Integration of Resettled Refugees in Sweden, Bevelander, P., Hagström, M. & Rönnqvist, S. (eds), Malmö: Holmbergs.

Hagström, Mirjam (2011): ”Kampen med tiden”, Invandrare &

Minoriteter, 2011-2

Johansson, F. (2009) Vidareflytt för integration – En

processutvärdering av ERF-projektet Vägar till hela Sverige, FAJ Consulting.

Löfström, M. (2010): Samverkan och gränser. Studier av

samverkansprojekt i offentlig sektor, Borås: Handelshögskolan i Borås.

Regeringskansliet (2011): http://www.sweden.gov.se/sb/d/11258/a/122751.

Robinson, V. & Coleman, C. (2000): “A critical review of the government program to resettle Bosnian Quota refugees in

the United Kingdom”, International Migration Review, 34

(4).

Rönnqvist, S. (2009): “Strategies From Below: Vietnamese Refugees, Secondary Moves and Ethnic Networks” ” in

Resettled and Included. Employment Integration of Resettled Refugees in Sweden, Bevelander, P., Hagström, M. & Rönnqvist, S. (eds), Malmö: Holmbergs.

Tosh, J. (2000): Historisk teori och metod. Lund: Studentlitteratur.

Åslund, O. (2000): Immigrant settlement policies and subsequent

migration. (Working paper series 23). Uppsala: Uppsala University.

Åslund, O. (2004): ”Now and forever? Initial and subsequent

location choices of immigrants”, Regional Science and Urban

BILAGOR

Bilaga A. Utvärderingen enligt Utvärderingsplan

Utvärderingens inriktning, syfte och arbetssätt

Malmö högskola tolkar uppdraget att utvärdera JobBo 2 som en processinriktad studie med fokus på själva genomförandet. Att utvärderingen är processinriktad innebär att det är verksamhetens genomförande som står i fokus och det är de dynamiska processer som projektet genomgått som ska betraktas, beskrivs och tolkas. Utvärderingen kommer att ha ett processfokus utifrån individens perspektiv. Det vill säga de processer som brukaren/medborgaren/JobBodeltagaren går igenom; hur ser dessa processer ut, var finns samverkande hinder och var fungerar det friktionsfritt? Vid ett sådant fokus kommer samverkan vara av största vikt, men också implementering, då verksamheten i sin nuvarande projektform slutar i och med utgången av september 2011; finns det förutsättningar för fortsatt arbete efter projektets slut, hur skall detta organiseras/finansieras etc?

Vägledande i utvärderingsarbetet kommer vara något som ibland kallas programteori eller verksamhetslogik. Kortfattat beskriver programteorin hur en verksamhet är tänkt att uppnå sina mål och bidra till tänkta effekter. Vilka aktiviteter genomförs med vilka resurser och hur hänger dessa samman med tänkta effekter? Viktigt att beakta i en sådan ”logik” är också det sammanhang som projektet verkar i, alltså vilka yttre faktorer som påverkar genomförandet av projektet? Faktorer som projektet inte själv rår över, såsom hög/lågkonjunktur eller det faktum att staten, genom

Arbetsförmedlingen, vid årsskiftet kommer ta över vissa delar av kommunernas ansvar för introduktionen av nyanlända.

Runt om i landet pågår snarlika projekt eller är under uppstart och en kontakt med dessa, för erfarenhetsutbyte, kommer ske i de fall en utvärderare finns kopplad till verksamheten. Under våren, april/maj 2011, planerar JobBo arrangera en nationell konferens. Vid denna konferens medverkar Malmö högskola och presentera preliminära utvärderingsresultat9.

Utvärderingens empiriska underlag

Den största delen av utvärderingens ”material” kommer inhämtats via semistrukturerade intervjuer, det vill säga intervjuer som på förhand har en struktur för samtalet men där utrymme ges för friare resonemang. Formerna för intervjuer kommer att variera från enskilda intervjuer till gruppintervjuer och/eller telefonintervjuer. Urvalet av personer kommer i stor utsträckning göras utifrån de processer som individfokuset mynnat ut i. Men redan nu kan nämnas att framförallt arbetsgruppen är av intresse för utvärderingen med vilka en närmare relation kommer skapas under utvärderingens fortlöpande, men även styrgruppen och eventuellt referensgruppen kan komma ifråga. Av intresse kommer även personer ute i de mottagande kommuner vara.

Utvärderarna kommer också att vara projektet behjälplig i framtagningen av 3-månaders uppföljningen som är planerad att genomföras till flyttade personer samt till tjänstemän. Detta arbete påbörjas direkt efter det att avtal skrivits mellan parterna.

Utöver själva intervjumaterialet önskar Malmö högskola tillgång till styrgruppsprotokoll och annan för projektet viktig dokumentation som finns tillgänglig.

Återkoppling

Malmö högskola ser styrgruppen som den främsta mottagaren av utvärderingsresultaten. Av denna anledning önskar högskolan en kort punkt på varje styrelsemötes dagordning där utvärderingens fortskridande presenteras. Antingen i form av att utvärderare finns

Seminariet kan hållas separat alternativt tillsammans med Fredrik Johansson, utvärderare av ”Vä- gen till Sverige” från Södertälje.

med på mötet och för en diskussion alt. via telefon eller som sista utväg representeras via ett PM där utvärderingens fortskridande presenteras. Kontinuerlig återkoppling sker även till arbetsgruppen. Resultat

Utöver kontinuerlig återkoppling vid stygruppsmöten och till arbetsgruppen resulterar utvärderingsarbetet i en slutrapport som presenteras skriftligt10 och muntligt.

Kompetens/Bemanning

Malmö högskola genomför den här typen av uppdrag i särskilt sammansatta utvärderingsgrupper. Uppdraget föreslå ledas av projektledare Mats Andersson. Som ansvarig utvärderare står Inge Dahlstedt, forskare med stor erfarenhet av processutvärderingar. Till sin hjälp har han Sofia Rönnqvist, forskare med stor erfarenhet av processinriktade studier samt en forskare (Lektor) med för uppdraget relevant erfarenhet11.

Tids-/resursplan

Utvärderingsarbetet påbörjas i slutet av augusti 2010, efter det att avtal slutits mellan parterna, och avslutas i och med återrapportering till styrgupp och nyckelaktörer maj/juni 2011. Utvärderingsarbetet inleds med genomläsning av projektplaner, dokumentation och utvärderingsrapporter. Parallellt med detta påbörjas framtagningen av 3 månaders uppföljningen samt intervjuer med arbetsgruppen för att skapa en bild av projektets tänkta logik (vilka resultat förväntas man uppnå, med vilka aktiviteter utifrån vilka resurser) samt skapa den nära relation som krävs vid en processutvärdering.

En processutvärdering är svår att i detalj beskriva i förväg men för att ge en bild av ambitionsnivån så kommer Inge Dahlstedt, ansvarig utvärderare, ägna 40% av sin tjänst till detta uppdrag. Sofia Rönnqvist har ca 350h till förfogande. Lektorsfunktionen och projektledare Mats Andersson har gemensamt ca 80h.

Rapporten trycks i Malmö högskolas utvärderingsrapport serie (ISSN 1654-7462) om inte upp- dragsgivaren önskar annat.

Person ej ännu utsedd, men funktionen är som vetenskaplig garant och bollplank i utvärderings- specifika frågor.

Bilaga C. Intervjustruktur Flyttare

Namn och bakgrund Nationalitet?

Ålder? Kön?

Utbildning och yrkesbakgrund?

Tid i Malmö och tid i den nya hemkommunen? Malmö

Beskriv hur du/ni ser på Malmö?

Lista fem positiva och negativa saker med Malmö?

Som du/ni ser det nu; skulle du/ni vara intresserade av att flytta tillbaka till Malmö i framtiden? Och i så fall varför?

Flyttprocessen

Vad fick dig/er att ta beslutet att flytta? Hur ser du/ni på den information ni fick?

Var du/ni på studiebesök? Hur upplevde du/ni studiebesöket? Hur har det praktiska kring själva flytten fungerat?

Finns det tillfällen då ni har tvekat kring beslutet att flytta och i så fall varför?

Den nya kommunen

Hur har det gått med studier, praktik och jobb? Hur upplever ni boende i den nya hemkommunen? Hur upplever ni det sociala livet i den nya kommunen?

Lista fem positiva och negativa saker med den nya kommunen? Om du jämför med Malmö vad är annorlunda i den nya kommunen?

Hur ser ni på framtiden i den nya kommunen?

Eventuella problem som har uppstått i samband med flytt eller efter flytt?

Hur upplever familjen flytten – finns det skillnader mellan olika familjemedlemmar?

In document Timing och samverkan i organiserad vidareflytt : Utvärdering av JobBo 2 (Page 57-72)