Konjunkturen, etableringsreformen och målgrupperna

De allra flesta som har varit delaktiga i projektet har påpekat att det finns flera stora förändringar vad gäller omvärldsfaktorer som har påverkat projektet negativt. Projektet har på olika sätt arbetat för att överkomma dessa hinder även om det finns olika åsikter inom projektet om hur väl man lyckats med att hantera svårigheterna. Kritik har också rests från personer i styrgruppen som menar att projektledningen inte har hanterat de problem som projektet har stött på, på ett effektivt sätt. Man menar då att när man driver utvecklingsprojekt får man räkna med att förändringar sker och att man ska kunna hantera detta. Samtidigt menar projektledaren att arbetsgruppen har hanterat de hinder som har uppstått på olika sätt.

När projektet planerades gick ekonomin på högvarv men när projektet väl drogs igång hade konjunkturen vänt. De allra flesta som vi har intervjuat anser att det förändrade ekonomiska läget har varit en faktor som har påverkat projektet i negativ riktning. De menar t.ex. att kommunerna är rädda att det ska bli en extra kostnad att ta emot flyktingar som sedan kan ha svårt att försörja sig själva när ekonomin krymper och det blir färre arbetstillfällen. Samtidigt är det några som påpekar att även om ekonomin har spelat roll så är det andra faktorer som spelar större roll. Det finns också de som menar att det förändrade ekonomiska läget har använts som ett svepskäl för att förklara bristande resultat. En av de intervjuade i styrgruppen menar t.ex. att ”man har försvarat sig med det när resultaten inte har blivit som man vill”. Många av dem som har intervjuats menar att tillgången på bostäder har varit

tillgång till en ny bostad. Några personer pekar också på det faktum att ”flyktingekonomin” är av större betydelse, dvs. att de personer som flyttar till en början är försörjda med hjälp av introduktionsersättningen och att det viktiga för den mottagande kommunen är att de är i början av sin introduktionsperiod. Det har också spelat roll att Malmö stad bidrar med ytterligare tre månader finansiering efter introduktionsperioden. När det gäller lågkonjunkturen och problemen att få mottagande kommuner riktade sig JobBo mot hela Sverige, den första flytten gick till Motala i Östergötland. Dessa kontakter uppstod i JobBo:s deltagande i dialogseminarier kring organiserad vidareflytt på departementet.

En faktor som i hög grad har påverkat projektet är att det har skett stora förändringar i målgruppen. De flyktinggrupper som kom till Malmö i projektets initiala skede var i huvudsak irakier där många hade hög utbildningsnivå. Många av dessa flyktingar kom också tillsammans med sin familj. Målgruppen förändrades sedan till att i stor utsträckning bestå av ensamkommande somalier med relativt låg utbildningsnivå. Många av de intervjuade menar att detta har haft stor påverkan på projektets utveckling eftersom det dels är lättare att motivera familjer att flytta, dels att det kan vara något lättare att motivera kommuner att ta emot flyktingar med hög utbildningsnivå. De personer som kommer ensamma till Sverige och har sin familj kvar i hemlandet är ofta svårare att nå med information eftersom de är mycket upptagna i tankarna på vad som ska hända med de nära anhöriga. När det rör sig om förändringar av målgrupp så har både arbetsgruppen och styrgruppen bearbetat kommunerna att öppna upp även för somalier och efter en tid var det inte längre något större problem. Flera kommuner, som till exempel Värnamo och Emmaboda, har tagit emot somalier.

Ytterligare en omvärldsfaktor som har påverkat projektet enligt många av de intervjuade är etableringsreformen som trädde i kraft den första december 2010. Eftersom Arbetsförmedlingen tar över ansvaret för de nyanlända från kommunerna har det betytt att organiserad vidareflytt är en fråga som kommer att drivas av nya aktörer. En av de intervjuade uttrycker den nya reformens påverkan på projektet på följande sätt: "när den nya proppen kom

så blev det också en propp i styrgruppen". Reformens påverkan på projektet har varit dubbel; några av de intervjuade menade att luften gick ur projektet när reformen lanserades men samtidigt har etableringsreformen också inneburit att de kunskaper och erfarenheter som blir en produkt av projektet får ett större värde. Projektledaren menar dock att etableringsreformen har varit ett hinder mer för att den har stört kommunerna och skapat stor oro inför framtiden även om den kanske inte har medfört så mycket för JobBo:s arbetsgrupp. Vidare menar hon att arbetsgruppen har tagit vara på delar av etableringen eftersom de stämmer bra överens med JobBo:s intentioner samt att etableringshandläggarna i Malmö har varit mycket positiva till JobBo och varit intresserade av att ta del av de erfarenheter som projektet har gjort.

Dessutom menar projektledaren att det finns andra yttre faktorer som har påverkat projektets arbete. Malmö stad gjorde en ny upphandling av SFI vilket innebar andra skolor för JobBo att samarbeta med för att kunna möta målgruppen och ge information om JobBo. Under årsskiftet 2009/2010 lades ”Pilotprojektet” i Malmö stad ner. Det var ett samhällsorienteringsprojekt riktat till arabisktalande nyanlända i väntan på SFI-start och härifrån kom de flesta anmälningarna till projektet. En annan faktor som saktat farten var att besked om fortsatt projekt under 2010/2011 inte kom förrän den 18 december 2009. Därför gjordes inte någon ny informationsrunda gentemot målgruppen under november/december 2009 eftersom man inte visste något om framtiden.