Översiktsplaner saknar riktlinjer och rekommendationer för kulturvärden

Den ändrade processen för att ta fram detaljplaner bedöms inte ha påverkat

kommunernas förutsättningar för att ta hänsyn till kulturvärden. Däremot

bedöms kommunernas tillgång till aktuella översiktsplaner och detaljplaner

som viktiga förutsättningar för att hänsyn tas till kulturvärden, i såväl

planläggningsarbetet som bygglovsprövningen. Finns det aktuella planer och

program skapas förutsättningar för att kommuner kan ha ett mer strategiskt

arbete och för att de kan ha en överblick över hur kulturvärden ska bevaras

och utvecklas i kommunen. Detta så att de kan vara en del av och därmed en

resurs i en långsiktigt hållbar samhällsutveckling.

110

Boverket (2009), Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, En analys av

När kulturvärden inte är tydliggjorda och analyserade i översiktsplan kan det

riskera hänsynen till kulturvärden i efterföljande planerings- och

bygglovsprocesser. Studerade översiktsplaner visar tendenser på att

kommunernas redovisning av kulturvärden brister och att detta gäller även i

redovisningen av områden som är av riksintresse för kulturmiljövården.

Även i andra sammanhang har brister i översiktsplanernas beskrivningar av

riksintresseområde konstaterats. När en redovisning av kulturvärden saknas

bedömer Riksantikvarieämbetet också att risken kan öka för att hänsyn inte

tas till kulturvärden och därmed oavsiktligt kan skadas. Av studerade

översiksplaner saknar 60 procent en beskrivning av hur kulturvärden som är

av riksintresse för kulturmiljövården ska tillgodoses, vilket är ett krav enligt

PBL

¹¹¹

. Eftersom det är först när kommunen i sin översiktsplan redovisar hur

ett riksintresseområde förhåller sig till andra allmänna intressen, blir

konsekvenserna för ett riksintresse inte tydliggjorda om de inte beskrivs i

översiktsplan.

Till denna problematik hör även att äldre detaljplaner kan signalera

förändringar som kommunen inte längre vill se genomförda eller sakna den

reglering som skulle behövas för att hänsyn tas till kulturvärden. De kan

även sakna en redovisning av kulturvärden som kan vara viktiga att ta

hänsyn till, exempelvis bebyggelse uppförd från 1950 och framåt. Detta ökar

ytterligare risken för att kulturvärden oavsiktligt kommer till skada.

Av innehållsanalysen framgår att länsstyrelsens synpunkter i

granskningsyttranden i flera fall har tagits om hand, men att så inte alltid är

fallet. I denna studie har för få översiktsplaner med granskningsyttranden

studerats. Det behövs dock fördjupade kunskaper om och hur kommunerna

omhändertar eventuella synpunkter i länsstyrelsernas granskningsyttranden

om översiktplan eller inte, på vilket sätt kommunerna hanterar dessa, samt

hur länsstyrelsen agerar i de fall granskningsyttranden inte beaktas.

Rekommendationer

Boverket bör överväga att utveckla ett stöd, i form av metoder eller

vägledning, för hur kommunerna kan se över befintliga översiktplaner och

eventuella behov av kompletteringar i planernas redovisning av

kulturvärden. I detta arbete kan det även ingå att kartlägga om och hur

kommunerna omhändertar eventuella synpunkter i länsstyrelsernas

granskningsyttranden. Riksantikvarieämbetet bistår gärna i ett sådant arbete.

Författningar

Tryckta källor

Otryckta källor

Referenser

SFS 1982:668 Förordning om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter

från kommuner och näringsidkare.

SFS 1988:950 Kulturmiljölag.

SFS 1998:808 Miljöbalk.

SFS 2010:900 Plan- och bygglag.

SFS 2010:1121 Förordning om bidrag till förvaltning av värdefulla

kulturmiljöer. Stockholm: Kulturdepartementet.

SFS 2014:1585 Förordning med instruktion för Riksantikvarieämbetet.

Boverket (2013), Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas

från kravet på bygglov – Friggebodar m.m., rapport 2013:35. Karlskrona:

Boverket internt.

Boverket (2014), God bebyggd miljö i kommunerna – en studie av

miljömålsenkäten 2006–2013, rapport 2014:25. Karlskrona: Boverket

internt.

Boverket (2016), Reviderad prognos över behovet av nya bostäder till 2025,

rapport 2016:18. Karlskrona: Boverket internt.

Boverket (2006), Vad händer med kusten? – Erfarenheter från kommunal

och regional planering samt EU-projekt i Sveriges kustområden. Karlskrona:

Boverket internt.

Naturvårdsverket (2015), Mål i sikte – Analys och bedömning av de 16

miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering, volym 2, rapport 6662.

Bromma: Arkitektkopia AB.

Riksantikvarieämbetet (2014), Kulturmiljövårdens riksintressen enligt 3 kap.

6 § miljöbalken – Handbok, 2014-06-23.

SOU 2012:91, En effektivare plan- och bygglovsprocess. Stockholm: Fritzes.

SOU 2015:59, En ny regional planering – ökad samordning och bättre

bostadsförsörjning. Stockholm: Fritzes.

SOU 2013:3, Ett effektivare plangenomförande. Stockholm: Fritzes.

SOU 2015:99, Planering och beslut för hållbar utveckling. Stockholm:

Fritzes.

Boverket (2009), Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, En analys av

miljömålsenkäten 2009, dnr 214-1579/2009.

Promemoria S2013/6968/PBB, En enklare planprocess.

Regeringen (2013), Proposition 2013/14:127, Nya åtgärder som kan

Intervjuer

Regeringen (2017), Kommittédirektiv 2017:6 – En utvecklad

översiktsplanering.

Riksantikvarieämbetet (2013), Yttrande avseende En effektivare plan- och

byggprocess (SOU 2013:34), dnr 1.1.4-3221-2013.

Riksantikvarieämbetet (2014), Yttrande om Boverkets rapport Uppdrag att

föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov –

Friggebodar m.m. (rapport 2013:35), dnr 1.1.4-4011-2013.

Riksantikvarieämbetet (2015), Plattform Kulturhistorisk värdering och

urval. Grundläggande förhållningssätt för arbete med att definiera, värdera,

prioritera och utveckla kulturarvet.

Riksantikvarieämbetet (2016), Effekter på den byggda miljöns kulturvärden

efter förenklingar i plan- och bygglagen, dnr 3.5.1-3799-2016.

Tillväxtanalys (2014), Bättre statistik för bättre regional och

landsbygdspolitik, rapport 2014:4.

Tyréns AB (2016), Kvalitativ innehållsanalys – en kartläggning av hur

kulturmiljö hanteras i översiktsplaner, uppdrag nr 272631.

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Linköpings kommun, intervju

med bygglovsarkitekt och planarkitekt/stadsarkitekt, 2016-10-19.

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Karlskrona kommun, intervju

med bygglovschef och planarkitekt, 2016-10-25.

Stadsbyggnadsförvaltningen, Mora kommun, intervju med bygglovschef,

planarkitekt, planchef och stadsarkitekt, 2016-10-20.

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Skellefteå kommun, intervju med

bygglovschef, bygglovshandläggare, kommunarkitekt/planchef och

planarkitekt, 2016-11-02.

Stadsbyggnadsförvaltningen, Tyresö kommun, intervju med planchef, 2016

10-24.

Stadsbyggnadskontoret, Lunds kommun, intervju med bygglovshandläggare

och planchef, 2016-10-21.

Stadsbyggnadskontoret, Sigtuna kommun, intervju med bygglovsarkitekt

och planarkitekt, 2016-11-11.

Stadsbyggnadskontoret, Umeå kommun, intervju med biträdande

stadsarkitekt, bygglovschef och stadsarkitekt, 2016-11-03.

Stadsbyggnadskontoret, Växjö kommun, intervju med

bygglovschef/stadsarkitekt och planarkitekt, 2016-10-26.

Webbplatser

Boverket (2014), Boverksbloggen, Vad händer med planprocessen efter

årsskiftet? http://blogg.boverket.se/2014/11/14/vad-hander-med

planprocessen-efter-arsskiftet/. Hämtad 2017-01-24.

Boverket (2014), PBL kunskapsbanken, Hänsyn till omgivningen.

http://www.boverket.se/sv/PBL

kunskapsbanken/teman/kulturvarden/kulturvarden-i-plan---och

bygglagen/krav-pa-byggnadsverk-och-tomter/hansyn-till-omgivningen/.

Hämtad 2016-12-09.

Boverket (2014), PBL kunskapsbanken, Val av förfarande.

http://www.boverket.se/sv/PBL

kunskapsbanken/detaljplan/detaljplaneprocessen/val-av-forfarande/. Hämtad

2017-01-23.

Boverket (2014), PBL kunskapsbanken, Översiktsplan och kulturvärden.

http://www.boverket.se/sv/PBL

kunskapsbanken/teman/kulturvarden/kulturvarden-i-plan---och

bygglagen/oversiktplan-och-kulturvarden/ Hämtad 2017-01-04.

Boverket (2014), Webbseminarium 2014-11-07, En föränderlig PBL –

kulturvärden, buller och enklare planprocesser.

http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av

boverket/webbseminarier/aldre-webbseminarier/en-foranderlig-pbl-

kulturvarden-buller-och-enklare-planprocesser/ Hämtad

2017-01-13.

Boverket (2015), PBL-kunskapsbanken, Detaljplaneprocessen.

http://www.boverket.se/sv/PBL

kunskapsbanken/detaljplan/detaljplaneprocessen/. Hämtad 2017-01-25.

Boverket (2015), Bostadsmarknadsenkäten 2015.

http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/oppna

data/bostadsmarknadsenkaten/. Hämtad 2017-01-25.

Boverket (2016), Bostadsbyggandet förväntas öka.

http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsplanering/bostadsmark

naden/indikatorer-for-bostadsbyggande/. Hämtad 2016-05-31.

Boverket (2016), Boverkets plan- och byggenkät 2015.

http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/oppna

data/plan--och-byggenkaten/. Hämtad 2017-01-25.

Boverket (2016), Resultat från miljömålsenkäter 2006–2015.

http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/oppna

data/miljomalsenkaten/. Hämtad 2017-01-13.

Nationalencyklopedin,

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/stratifierat-urval. Hämtad

2017-01-13.

Naturvårdsverket (2012), Preciseringar av God bebyggd miljö.

http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/15-god-bebyggd-miljo/Preciseringar

av-god-bebyggd-miljo/. Hämtad 2017-01-24.

Naturvårdsverket (2015), God bebyggd miljö, Antikvarisk kompetens.

http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla

indikatorer/Indikatorsida/?iid=249&pl=1. Hämtad 2017-01-04.

Naturvårdsverket (2015), God bebyggd miljö, Planering kulturmiljö

http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla

indikatorer/Indikatorsida/?iid=84&pl=1. Hämtad 2017-01-24.

Naturvårdsverket (2016), Generationsmålet.

http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/Generationsmalet/. Hämtad 2017-01

19. Naturvårdsverket (2016), Sveriges miljömål.

http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/. Hämtad 2017-01-24.

Naturvårdsverket (utan publiceringsår), God bebyggd miljö, Fördjupning

q-märkt. http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla

indikatorer/Indikatorsida/Fordjupning/?iid=246&pl=1&t=Land&l=SE.

Hämtad 2017-01-25.

Enkät till kommunens bygglovsfunktion om hänsyn till den

byggda miljöns kulturvärden

Vem ska besvara enkäten?

Ditt svar är viktigt – svara senast den 19 oktober

Samråd har skett med Sveriges Kommuner och Landsting

Att iaktta när enkäten besvaras

Bilaga 1

Enkät till kommunens planerings- och

bygglovsfunktion om hänsyn till den byggda

miljöns kulturvärden

Webbenkäten som du har fått i denna e-post är en del av en utvärdering som Riksantikvarieämbetet genomför under året. Syftet med utvärderingen är att undersöka kommunernas förutsättningar för att ta hänsyn till den byggda miljöns kulturvärden som ett allmänt intresse mot bakgrund av senare års förändringar i plan-och bygglagen (2010:900). Utvärderingen ska vara klar i början av 2017.

Enkäten ska besvaras av en medarbetare som arbetar med bygglovsprövning vid kommunen. Frågorna handlar om kulturmiljöprogram, antikvarisk kompetens och andra förutsättningar för att ta hänsyn till den byggda miljöns kulturvärden i kommunens bygglovsprövning. Svaren kan därför vid behov beredas med flera personer.

Enkäten har skickats till ett slumpmässigt urval kommuner. En enkät som ska besvaras av medarbetare som arbetar med översikts- och detaljplanering i

kommunen har skickats ut samtidigt enligt samma urval. Inom utvärderingen kommer vi även att genomföra intervjuer med ett mindre antal kommuner.

Enkäten är frivillig att besvara, men ditt svar är mycket viktigt för vår utvärdering och för att Riksantikvarieämbetet ska kunna bidra till att kommunernas hänsyn till kulturmiljön och den byggda miljöns kulturvärden enligt plan- och bygglagen stärks. Svaren kommer att kodas i bearbetningen av enkäten och svaren kommer inte att redovisas kopplat till uppgiftslämnarens eller kommunens namn i vår rapport. Vi behöver ditt svar senast den 19 oktober 2016.

Klicka här för att svara på enkäten.

Enkäten har beretts med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) enligt

förordningen om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner (SFS 1982:668). SKL hade inte några synpunkter på

uppgiftsinsamlingens omfattning utan anser den avpassad efter insamlingens syfte. SKL ansåg också att insamlingen har utformats för att så långt som möjligt underlätta uppgiftslämnandet.

Om lämnade uppgifter bygger på enstaka eller ett fåtal individuppgifter, bör

enkätsvaren sekretesskyddas i samband med arkivering i kommunen för att undvika att enskilda individers identitet röjs.

Kontakta mig

Kontakta mig om du har frågor om enkäten eller om utvärderingen:

kristin.lindgren@raa.se, 08-519 180 48

Tack för din medverkan!

Vänliga hälsningar

Kristin Lindgren, projektledare

Enkät till kommunens bygglovsfunktion om hänsyn till den

byggda miljöns kulturvärden

Välkommen till Riksantikvarieämbetets enkät till bygglovsfunktionen om kommuners förutsättningar att ta hänsyn till den byggda miljöns kulturvärden.

Bra att veta

- Enkäten tar cirka 20 minuter att svara på.

- Enkäten behöver inte besvaras vid ett tillfälle. Dina ifyllda svar sparas automatiskt när du trycker på ”nästa” eller ”föregående”.

- Behöver du ta en paus när du fyller i enkäten återupptar du arbetet genom att klicka på enkätlänken. Du kan komma tillbaka till enkäten så många gånger du vill fram till att du har skickat in den.

- När du klickar på ”slutför” skickas enkäten in till Riksantikvarieämbetet.

Kontaktuppgifter

Ta kontakt med Kristin Lindgren om du har frågor om enkäten:

kristin.lindgren@raa.se, 08-519 180 48.

Begrepp som används i enkäten

Här definieras de begrepp som förekommer i samtliga delar av enkäten. Övriga begrepp som används i enkäten definieras i sitt sammanhang.

Den byggda miljön

Den byggda miljön omfattar i den här enkäten såväl städer och tätorter som enskilda byggnader i städer, tätorter och på landsbygden. Till den byggda miljön hör förutom byggnader av skiftande slag även gator, torg, parkanläggningar med mera. Även fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar belägna i och omkring våra städer, tätorter och på landsbygden ingår i begreppet byggd miljö.

Kulturvärde

Med kulturvärde avses sådana värden som tillskrivs företeelser med utgångspunkt i kulturhistoriska, sociala och estetiska aspekter. Kulturvärden kan sedan i varierande grad tillskrivas enskilda byggnader, anläggningar och lämningar såväl som hela miljöer och stora landskapsavsnitt. Den här enkäten är inriktad mot den kulturhistoriska aspekten av kulturvärden.

Uppgifter om kommunen och uppgiftslämnaren

Kommun:

Namn på uppgiftslämnare: E-post:

Telefonnummer: Funktion eller befattning:

Ett val är möjligt

 Bygglovshandläggare

 Bygglovshandläggare med antikvarisk kompetens

 Enhetschef eller motsvarande för bland annat bygglovsfunktioner

 Förvaltningschef eller motsvarande för bland annat bygglovsfunktioner

 Kommunantikvarie

 Annan

___________________________________________________________ ___________________________________________________________

Har kommunen ett aktuellt kulturmiljöprogram eller motsvarande?

 Ja  Delvis  Nej  Vet inte

Med kulturmiljöprogram menas i detta sammanhang ett eller flera aktuella

dokument som sammantaget tydliggör kulturvärdena i kommunen, identifierar särskilt värdefulla områden samt anger strategier och förhållningssätt till hur kulturvärdena ska tillvaratas och utvecklas.

Fråga till de som svarar JA:

I vilken utsträckning bidrar kulturmiljöprogrammet eller motsvarande till att hänsyn tas till den byggda miljöns kulturvärden i bygglovsprövningen?

 Fullt ut  I stor utsträckning  I viss utsträckning  I liten utsträckning  Inte alls  Vet inte Kommentarer:

Med att ta hänsyn till den byggda miljöns kulturvärden menas i denna enkät att

det i den kommunala planläggningens och bygglovsprövningens olika steg framgår: -vilka kulturvärdena är,

-hur kulturvärdena kommer till uttryck,

-hur kulturvärdena eventuellt påverkas av föreslagen förändring, samt

-om kulturvärdena riskerar att skadas eller försvinna; att det har identifierats vad som kan göras för att motverka skadan eller att det framgår i en motivering varför något annat har prioriterats.

___________________________________________________________________

_____________________________________________________________

_____________________________________________________________ Fråga till de som svarar JA:

Har kommunen behov av ett kulturmiljöprogram eller motsvarande som ytterligare skulle kunna bidra till att hänsyn tas till den byggda miljöns kulturvärden i bygglovsprövningen?

 Ja  Nej  Vet inte

Varför finns, eller finns inte, ett sådant behov?

Fråga till de som svarar NEJ/VET INTE:

Har kommunen behov av ett kulturmiljöprogram eller motsvarande som kan bidra till att hänsyn tas till den byggda miljöns kulturvärden i

bygglovsprövningen?

 Ja  Delvis  Nej  Vet inte

Varför finns, eller finns inte, ett sådant behov?

Besvaras av samtliga:

Har införandet av någon eller några av följande ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) förändrat kommunens behov av att revidera eller ta fram ett

kulturmiljöprogram för att kunna ta hänsyn till den byggda miljöns kulturvärden i bygglovsprövningen?

bygglovsbefrielse för komplementbyggnad eller komplementbostadshus (”attefallshus”) enligt 9 kap. 4a § PBL

 Ja  Nej  Vet inte

bygglovsbefrielse för tillbyggnad max 15 kvadratmeter enligt 9 kap. 4b § PBL

 Ja  Nej  Vet inte

bygglovsbefrielse för takkupor enligt 9 kap. 4b § PBL

 Ja  Nej  Vet inte

_____________________________________________________________

I vilken eller vilka av nedanstående kommunala processer som rör bygglovsprövning deltar antikvarisk kompetens?

Flera kryss är möjliga.

 I arbetet med att handlägga bygglovsärenden  Som remissinstans i bygglovsärenden

 Ingen antikvarisk kompetens anlitas av eller är anställd av kommunen i

bygglovsprocesser

 Vet inte

 Annan eller andra process/-er

Om annan eller andra process/-er, vilken eller vilka?

Med antikvarisk kompetens menas i detta sammanhang en person med relevant

utbildning med arbetsuppgift att tillvarata kulturvärden genom att ta fram underlag till och delta i den fysiska planeringen. Kommunen kan antingen ha tillgång till egen antikvarisk kompetens eller ha träffat ett avtal om köp av kompetensen. I arbetsuppgifterna ska det ingå att ta fram underlag till och delta i den fysiska planeringen. Att enbart fungera som remissinstans uppfyller alltså inte kravet på tillgång till antikvarisk kompetens.

Med att ta hänsyn till den byggda miljöns kulturvärden menas i denna enkät att

det i den kommunala planläggningens och bygglovsprövningens olika steg framgår: -vilka kulturvärdena är,

-hur kulturvärdena kommer till uttryck,

-hur kulturvärdena eventuellt påverkas av föreslagen förändring, samt

_____________________________________________________________

___________________________________________________________________

I vilken utsträckning har kommunen tillgång till den antikvariska kompetens som behövs för att kunna ta hänsyn till den byggda miljöns kulturvärden i bygglovsprövningen?  Fullt ut  I stor utsträckning  I viss utsträckning  I liten utsträckning  Inte alls  Vet inte Kommentarer:

Har införandet av följande ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) förändrat kommunens behov av antikvarisk kompetens för att kunna ta hänsyn till den byggda miljöns kulturvärden?

bygglovsbefrielse för komplementbyggnad eller komplementbostadshus (”attefallshus”) enligt 9 kap. 4a § PBL

 Ja  Nej  Vet inte

bygglovsbefrielse för tillbyggnad max 15 kvadratmeter enligt 9 kap. 4b § PBL

 Ja  Nej  Vet inte

bygglovsbefrielse för takkupor enligt 9 kap. 4b § PBL

 Ja  Nej  Vet inte

___________________________________________________________________

Vilka förutsättningar är de tre viktigaste för att kommunen i sin

bygglovsprövning ska kunna ta hänsyn till den byggda miljöns kulturvärden?

Flera kryss är möjliga

 Tillgång till antikvarisk kompetens

 Tillgång till ett kommunalt kulturmiljöprogram som är politiskt antaget.

 Tillgång till ett kommunalt kulturmiljöprogram, men som inte är politiskt förankrat  Den byggda miljöns kulturvärden har identifierats i översiktsplanen (ÖP) eller tillägg

till ÖP

 Den byggda miljöns kulturvärden skyddas formellt i detaljplaner och

områdesbestämmelser

 Vet inte

 Annan eller andra förutsättning/-ar

Om annan eller andra förutsättning/-ar, vilken eller vilka?

Med att ta hänsyn till den byggda miljöns kulturvärden menas i denna enkät att

det i den kommunala planläggningens och bygglovsprövningens olika steg framgår: -vilka kulturvärdena är,

-hur kulturvärdena kommer till uttryck,

-hur kulturvärdena eventuellt påverkas av föreslagen förändring, samt

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

Har kommunen i sin bygglovsprövning de förutsättningar som krävs för att ta hänsyn till den byggda miljöns kulturvärden?

 Ja  Delvis  Nej  Vet inte

Om nej eller delvis, vad saknas?

Tack för dina svar!

Enkät till kommunens planeringsfunktion om hänsyn till

den byggda miljöns kulturvärden

Vem ska besvara enkäten?

Enkäten har skickats till ett slumpmässigt urval kommuner. En enkät som ska besvaras av medarbetare som arbetar med bygglovsprövning i kommunen har skickats ut samtidigt enligt samma urval. Inom utvärderingen kommer vi även att genomföra intervjuer med ett mindre antal kommuner.

Ditt svar är viktigt – svara senast den 19 oktober

Klicka här för att svara på enkäten.

Samråd har skett med Sveriges Kommuner och Landsting

Enkäten har beretts med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) enligt

förordningen om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare

In document och bygglovsprocesser Kulturvärden i planerings- (Page 47-88)