Olika syn på bygglovsbefriade åtgärders påverkan

Via intervjuerna framkommer det att det finns olika syn mellan kommunerna

på hur de bygglovsbefriade åtgärderna påverkar möjligheterna att ta hänsyn

till kulturvärden. Ibland är det inte de bygglovsbefriade åtgärderna i sig som

påverkar förutsättningarna att ta hänsyn, utan snarare behovet att bygga

bostäder, enligt ett par kommuner. Ett par kommuner bedömer dock att de

bygglovsbefriade åtgärderna har haft en påverkan på kulturvärdena bland

annat i frågor om val av material och färg samt i områden med småskalig

bostadsbebyggelse. I dessa områden märks tydligt tillbyggnader om 15 extra

kvadratmeter samt kan leda till en negativ påverkan av enskilda byggnaders

kulturvärden och även en fragmentisering av hela stadslandskapet, enligt

kommunerna. En kommun anger exempelvis att de har en restriktiv

hantering av de bygglovsbefriade åtgärderna på grund av detta. Vissa

kommuner

⁸²

beskriver att det enskilda intresset har stärkts genom de

bygglovsbefriade åtgärderna och att frågor om kulturvärden och gestaltning

kan bli svåra att framhålla. En kommun beskriver situationen på detta vis:

”Vi känner av en attitydsförändring dvs. det ska gå snabbare, vara lättare

att genomföra vissa åtgärder och att vid en anmälan handlar det mera om

att lösa endast de tekniska kraven. Det bygglovsbefriade åtgärderna skiljer

sig ju egentligen inte så mycket ifrån hur det var tidigare. Det uppfattar dock

inte den enskilde.”

Flera

⁸³

av de intervjuade kommunerna bedömer att de bygglovsbefriade

åtgärderna hittills inte har påverkat den byggda miljöns kulturvärden, bland

annat kan det vara för tidigt att säga eller att kommunen inte har haft så

många sådana ärenden.

Två av nio kommuner.

Några kommuner

⁸⁴

, där de bygglovsbefriade åtgärderna visserligen inte har

ökat i någon större omfattning, anger däremot i intervjuerna att åtgärderna

långsiktigt kan innebära en negativ påverkan på kulturvärdena. Som exempel

lyfts att vissa stadsdelar och äldre sommarstugeområden kan riskera att

förlora sin karaktär genom bygglovsbefrielserna. En kommun ser även att

det finns en risk att komplementbyggnader inte förhåller sig till den

omkringliggande bebyggelsen och att de kan ha ett helt annat utförande än

huvudbyggnaden. Detta blir svårare att hantera än exempelvis en

tillbyggnad. En tredjedel av kommunerna lyfter även fram svårigheter att

hantera kulturvärden för bebyggelse uppförd från 1950 och framåt. Den

typen av bebyggelse finns sällan redovisad i kulturmiljöprogram eller i

motsvarande underlag och saknar vanligen ett skydd i detaljplaner och

områdesbestämmelser.

De bygglovsbefriade åtgärderna har hos ett par av de intervjuade

kommunerna motiverat till särskilda ställningstaganden för hantering av

åtgärderna, medan flera andra kommuner

⁸⁵

menar att åtgärderna inte har

påverkat kommunernas rutiner och arbetssätt kring dessa ärendetyper. De

senare anger bland annat att alla ändringar, precis som tidigare, ska utföras

varsamt och att kommunen vid dessa åtgärder därmed inte behöver arbeta

annorlunda. Två kommuner nämner i intervjuerna att det inte endast är

nämnda ändringar som påverkar behoven utan de förstärker snarare redan de

behov kommunerna sedan tidigare har haft.

Kommuner som haft behov av ändra arbetssätt med anledning av de

bygglovsbefriade åtgärderna har hanterat det på olika sätt. En tredjedel av de

intervjuade kommunerna anger att bygglovsbefrielser vanligen inte kan

åberopas inom riksintresseområden i stadsmiljöer. En av dessa kommuner

upplever dock att det inte finns något lagstöd att neka startbesked och

hanterar även genomgående bygglovsbefriade åtgärder restriktivt. En

kommun anger att i områden som det tidigare inte har tillåtits vissa åtgärder

på grund av höga kulturmiljövärden är det numera tillåtet med

komplementbyggnader och komplementbostadshus. Ett par kommuner lyfter

fram att de finns en rätt att kräva bygglov och att områden inte behöver vara

särskilt utpekade för att kräva detta utan hänvisning kan bland annat ske till

hänsyn enligt PBL

⁸⁶

. I en kommentar till enkäten skriver en kommun att

lovbefrielsen kan påverka bebyggelsen negativt och att byggnadsnämnden

därför har beslutat om utpekade områden där lovplikt gäller. En annan

kommun har, enligt sitt enkätsvar, beslutat att ”attefallsåtgärderna” inte

gäller i ”känsliga områden” – med eller utan kulturmiljöprogram. När

kommuner har sett behov av ändra arbetssätt visar det sig alltså att de

hanterar det lite olika med anledning av de bygglovsbefriade åtgärderna.

Tre av nio kommuner.

Fem av nio kommuner.

3.1.1 Bygglovsbefriade åtgärder har påverkat behovet av

kulturmiljöprogram mer än antikvarisk kompetens

Nitton av de kommuner som besvarat enkäten bedömer att de

bygglovsbefriade åtgärderna har påverkat behoven av kulturmiljöprogram

⁸⁷

Nästan hälften av dessa har svarat att de i dag har ett aktuellt

kulturmiljöprogram, men trots detta ser de ett behov. Enligt majoriteten av

dessa kommuner är anledningen till det ökade behovet av

kulturmiljöprogram att det finns ett behov av att förtydliga vilka byggnader

som är särskilt värdefulla

⁸⁸

. En kommuns planeringsfunktion skriver till

exempel följande om behovet av kulturmiljöprogram:

”För att kunna ta ställning till vilka byggnader och områden som ska ha

skyddsbestämmelser samt byggnader som ska ha varsamhetsbestämmelser.

Kommunen måste ta ställning till var de bygglovsbefriade åtgärderna,

Attefallsreglerna, gäller, eftersom PBL endast allmänt säger att de inte

gäller inom bebyggelseområden som ur historiskt, kulturhistoriskt,

miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte får förvanskas.”

Liknande resonemang finns bland andra kommuner som bedömt att de inte

har ett aktuellt kulturmiljöprogram beroende på att deras nuvarande enbart

är:

”… översiktligt beskrivande, inte värderande eller ger riktlinjer för

hantering i lov- eller planprocesser, dvs. ger inte något ordentligt stöd för

handläggningen. Behovet har ökat med attefallsreformen eftersom

värdefulla områden är undantagna och det är viktigt att allmänheten har

möjlighet att veta i förväg var undantagen finns”.

Behov av kulturmiljöprogram på grund av de

bygglovsbefriade åtgärderna

Ja, kommunen har behov

av att revidera eller ta fram kulturmiljöprogram Nej, kommunen har inte behov av att revidera eller ta fram kulturmiljöprogram Övriga (har lämnat blandade svar för de olika åtgärderna)

47%

Vet inte

40% 8%

Figur 7 Frågan ”Har införandet av någon eller några av följande ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) förändrat kommunens behov av att revidera eller ta fram ett kulturmiljöprogram för att kunna ta hänsyn till den byggda miljöns kulturvärden?”

besvarades av bygglovsfunktionen i 40 kommuner.

En tredjedel av de intervjuade kommunerna anger samma sak.

8 kap. 13 § PBL (2010:900): ”En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.”

3.1.2 Bygglovsbefriade åtgärder har förändrat behovet av att

stärka skyddet i detaljplaner

I intervjuerna nyanseras svaren kring behoven av kulturmiljöprogram. I

dessa lyfts behov av underlag som beskriver kulturvärden, såsom

styrdokument för frågor om utformning och placering, utpekade områden

som undantas lovbefrielserna. Ett annat behov som finns är data lagrad i

geografiska informationssystem som kan redovisa kulturvärden för

länsstyrelsen och för samtliga på plan- och bygglovsfunktionerna.

Andra åsikter om behovet av kulturmiljöprogram, som framkommit i

intervjuerna, är att kommunen behöver detta som stöd för att kunna motivera

och underbygga sina beslut samt för att öka transparensen utåt gällande i

vilka områden bygglovsbefrielse inte gäller. Ett par av de intervjuade

kommunerna ser överlag information och dialog med fastighetsägare och

allmänhet som särskilda behov i och med införandet av de bygglovsbefriade

åtgärderna. Insatser för att tillgodose detta behov kan vara att tillhandahålla

befintlig information om kulturvärden, exempelvis genom att göra den

digitalt tillgänglig för allmänheten. Informationsinsatser av olika slag nämns

också som ett sätt att skapa medvetenhet hos fastighetsägare om vad som

kommunen anser bevarandevärt.

En tredjedel av de kommuner som intervjuats anger även behov av

informations- och utbildningsinsatser från statliga myndigheter. När det

gäller informationsinsatser ser de behov av att dämpa fastighetsägarnas

förväntningar som finns på bygglovsbefriade åtgärder så att de inte ses som

en rättighet utan motkrav. Kommunerna efterfrågar även ett ökat stöd i

frågor om bygglovsbefriade åtgärder från till exempel Boverket.

Enligt enkätsvaren uttrycks behovet av antikvarisk kompetens efter

införandet av de bygglovsbefriade åtgärderna inte lika starkt som behovet av

kulturmiljöprogram. Behovet av antikvarisk kompetens kan exempelvis

finnas för bebyggelse uppförd från 1950 och framåt som berörs av

bygglovsbefriade åtgärder, då kommunens kulturmiljöprogram är av äldre

slag och därför inte omfattar den moderna bebyggelsen.

I intervjuerna framgår det att kommunerna ser behov av att stärka skyddet i

detaljplaner i och med de bygglovsbefriade åtgärderna. Hälften av de

intervjuade kommunerna som har sett detta behov av åtgärder i plan, menar

att behovet ligger i att uppdatera eller upprätta detaljplaner med skydds- eller

varsamhetsbestämmelser och att i detaljplan göra undantag från

3.2.1 Val av planförfarande skiljer sig åt mellan kommunerna

Kopplat till detaljplan finns också behov av att diskutera och reglera

användningen av byggrätter, vilket innebär hur många kvadratmeter som får

bebyggas på en fastighet och som skulle kunna leda till en negativ påverkan

på kulturvärden. När det gäller byggrätter finns det exempel på problematik

som har att göra med stora sådana som tillkommit för länge sedan och som i

dag, efter införandet av bygglovsbefriade åtgärder, nyttjas i högre grad än

innan införandet av åtgärder. Att ändra i befintliga detaljplaner anser dock en

kommun gå emot syftet med ändringarna i lagen. En kommun beskriver att

det är viktningen mellan allmänna intressen som påverkar om tjänstemännen

reglerar kulturvärden i detaljplaner. Är det allmänna intresset att bygga fler

bostäder större än kulturvärden som allmänt intresse, är det detta som styr.

I intervjuerna anger flera kommuner

⁸⁹

att befintliga planer behöver anpassas

till dagens förutsättningar, i många fall även oavsett de bygglovsbefriade

åtgärderna. En kommun ser en svårighet i att det i vissa miljöer finns äldre