– Forskningsfinansiering och forskningsuppdrag
Övervakning av järvstammens status
övervakningen av järvstammen, det vill säga inventering av järvstammens storlek och utbredning, utgör grunden för järvförvaltningen. Det övergripande syftet är att leverera underlag för ersättning för järvförekomst till samebyar, underlag för andra förvaltningsåtgärder, möjliggöra utvärdering av genom- förda åtgärder samt följa upp politiska mål och internationella åtaganden. Ett viktigt syfte med övervakningen är att ge kunskapsunderlag för ersättning till samebyarna för förekomst av järv.
Fältinventeringar av järv genomförs sedan mitten av 1990-talet årligen i både Sverige och Norge. DNA-analyser av insamlade prover används som en del av övervakningen. Framöver bör systemet även innefatta DNA-analyser av prover från döda järvar. övervakningen av järv i form av bland annat inven- teringar och DNA-analyser har sammantaget bidragit till en god kunskap om den svenska järvstammens storlek och utbredning.
Eftersom övervakningen av den svenska järvstammens status håller en hög kvalitet fortsätter den i huvudsak på det sätt som sker idag och som beskrivs nedan. Vissa kompletterande åtgärder i syfte att bland annat ytterligare har- monisera de svenska och norska inventeringarna och att förbättra rapporte- ringen av resultaten pågår.
inventering av järvstammens storlek, utbredning och utveckling
Inventeringen syftar till att fastställa järvstammens storlek, utbredning och utveckling. Bland annat fastställs var det har skett föryngring och hur många de är, eller om enbart ensamma järvar förekommer i området.
Eftersom inventeringen främst fokuserar på att fastställa antalet föryngringar görs beräkningar för att utifrån antalet föryngringar uppskatta den totala järvstammens storlek i Sverige. Beräkningen bygger på kunskap från forsk- ningen om järvens populationsstruktur.
länsstyrelserna har ansvaret för att, i samarbete med samebyarna (i ren- skötselområdet), utföra det praktiska fältarbetet i länet. länsstyrelsernas fältpersonal samt samebyarnas inventeringssamordnare har ansvar för att kontrollera och kvalitetssäkra observationer och för att registrera dessa i den svensk-norska databasen Rovbase. De som sköter kvalitetssäkringen har genomgått en nationell inventeringsutbildning vid Viltskadecenter.
Inventeringen regleras av förordningar och Naturvårdsverkets föreskrif-
ter42. Av föreskrifterna framgår till exempel ansvarsfördelning, var och när
inventeringarna ska genomföras och krav på dokumentation. För styrning och vägledning kring inventeringarna finns även Naturvårdsverkets metodik för inventering av stora rovdjur i Sverige som består av instruktioner och fak- tablad. I dessa dokument redogörs för bland annat olika inventeringsmeto- der för järv som kan användas och för kriterier för att fastställa föryngringar och antal föryngringar. Faktabladen och instruktionerna har utvecklats inom ramen för en svensk-norsk översyn av rovdjursinventeringarna och gäller i båda länder. Naturvårdsverkets beslut om bidrag till länsstyrelsernas arbete
med rovdjursinventering är också ett styrmedel43.
Inventeringen sker årligen i hela landet och fastställandet av anta- let föryngringar och annan förekomst görs under inventeringsperioden. Föryngringar kan i vissa fall även fastställas utifrån resultat från DNA- analyser.
Ett antal fältmetoder kan användas vid inventeringen. De huvudsakliga metoderna är spårning av järvar på snö och kontroll av lyor, det vill säga de platser där järvhonor föder sina ungar. Också övervakning med automatiska kameror vid lyeplatser och DNA-analyser av insamlade prover används rutin- mässigt under inventeringarna. Ett komplement till dagens inventeringar av antalet föryngringar är de järvar som dött och inkommer till SVA. SVA kan bland annat ge information om honor är lakterande, om de nyligen varit dräk- tiga eller om det rör sig om årsungar.
Kvalitetssäkrade inventeringsresultat lagras från och med inventerings- säsongen 2013 i den svensk-norska databasen Rovbase.
42 Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2012:12) om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna
råd (NFS 2007:10) om inventering av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn;
43 För 2012 har Naturvårdsverket beslutat om ett totalt bidrag på 28,5 Mkr för länsstyrelsernas arbete
med inventering av stora rovdjur (exklusive björn). Utöver det tillkommer kostnader på 5,35 Mkr för DNA-analyser (björn, varg, järv och lodjur), och 1,5 Mkr för Jägareförbundets arbete med inventering.
rapportering
länsstyrelsernas inrapporterade inventeringsresultat sammanfattas på Natur- vårdsverkets uppdrag årligen i en rapport från Viltskadecenter. Resultat från analyser av insamlade DNA-prover av järv har publicerats oregelbundet i
gemensamma svensk-norska rapporter44. Nyligen har en omfattande rapport
sammanställts om järvstammens utveckling i Skandinavien under perioden
1996–201045.
En samordnad årlig rapportering av inventeringsresultaten för järv i Sverige och Norge planeras från 2013.
Bristanalys
länsstyrelserna i län med järvförekomst i fjällen har konstaterat att invente- ring av järv i skogen är svårare än i fjällen. länsstyrelserna i län utan fjäll har inte alltid kunnat prioritera inventering av järv i skogslandskap utanför ren- skötselområdet. Bristen på prioritering beror dels på att det saknas välutveck- lade rutiner för inventering av skogsjärv och dels på att förvaltningen av varg tar en stor del av uppmärksamheten och resurserna.
generellt kräver en ökande järvstam mer resurser för inventering. Det är relativt svårt att inventera järv i skogslandet, samtidigt som insatserna där behöver intensifieras. En ökad användning av DNA-metoder analyser kan minska problemet med att inventera järv i skogslandskap.
Inventering av lodjur och järv genomförs i rensköstelområdet av länss- tyrelserna i nära samverkan med samebyarna. länsstyrelsernas inventerings- arbete finansieras av Naturvårdsverket och tilldelningen av medel har ökat med ökande rovdjursstammar. Samebyarnas inventeringsverksamhet finansie- ras via anslag från regeringen till Sametinget och tilldelningen av medel har inte ökat i motsvarande grad. Bristen på inventeringsmedel hos samebyarna
har påpekats upprepade gånger av både rennäringen och myndigheter.46
Det finns ett behov att genomföra en gemensam svensk-norsk uppföljning av det nya inventeringssystemet.
För att kunna bedöma järvstammens bevarandestatus behövs kunskap om järvstammens genetiska status. Senaste rovdjursutredningen har påpekat att det är angeläget att ta reda på graden av genflöde inom den skandina- viska populationen och mellan den skandinaviska och närliggande (finska
och ryska) populationer.47
44 Flagstad m.fl. 2007, 2012 45 Persson & Brøseth 2011
46 I regleringsbrevet för budgetår 2013 anvisar regeringen Sametinget 3,2 miljoner kronor för
samebyarnas inventering av stora rovdjur. Sametinget har tidigare uppskattat att samebyarnas verkliga kostnad är ca 5 miljoner kronor per år.
kompletterande åtgärder
Övervakningen av järvstammens status fortsätter enligt vad som beskrivits ovan men med följande kompletterande åtgärder:
• Naturvårdsverket avser att verka för att det nya svensk-norska inventeringssystemet för järv under 2016 utvärderas tillsammans med norska myndigheter.