Vetenskaplig kunskap är en väsentlig förutsättning för en långsiktigt hållbar förvaltning av järv. För att ständigt förbättras och för att anpassa sig till vilt- stammarnas förändringar har rovdjursförvaltningen behov av såväl forskning om de stora rovdjursarterna och deras bytesdjur och roll i ekosystemet, som samhällsvetenskaplig och beteendevetenskaplig forskning om själva förvalt- ningen och om samexistensen mellan människa och rovdjur. En viktig upp- gift för forskningen är att bidra till utvecklingen och kvalitetssäkringen av övervakningen av järv. På motsvarande sätt är det viktigt att data från över- vakningen samlas på ett sådant sätt att det kan användas inom forskningen. Kunskapen och kompetensen inom forskningsprojekten är också en viktig resurs för järvförvaltningen på både lokal, regional och nationell nivå när det gäller att utreda olika specifika frågeställningar.
Forskningsfinansiering
Naturvårdsverket fördelar medel från Viltvårdsfonden till viltforskning. Anslaget för 2012 är 18 mkr. Forskningsmedlen ska användas i huvudsaklig överensstämmelse med Forskningsprogrammet ”Forskning för hållbar förvalt- ning av vilt – ramprogram för perioden 2009–2014 för Naturvårdsverkets medel ur Viltvårdsfonden”. Enligt regeringens beslut ska minst 4,5 mkr användas för forskning kring stora rovdjur. Under 2012 används ca 9 mkr av anslaget för forskning kring varg, björn, lodjur och järv och för forskning kring förvaltningen av desamma. För att vetenskapligt och relevansmässigt granska och prioritera viltforskningsansökningar inom Viltvårdsfonden finns en rådgivande vetenskaplig kommitté för viltforskning (Viltkommittén).
Järvprojektet har sin hemvist på grimsö forskningsstation inom Sveriges lantbruksuniversitet och samverkar med Viltskadecenter, NINA, Rovdata och högskolan i hedmark i Norge. järvprojektet och lodjursprojektet, som också bedrivs vid grimsö forskningsstation, har en nära samverkan.
Under perioden 1987–2011 har Naturvårdsverket fördelat samman- lagt drygt 15 mkr ur Viltvårdsfonden till forskning om järv, varav nästan hela beloppet till Järvprojektet. Forskning kring järv initierades av Natur- vårdsverket 1992 och det Skandinaviska järvprojektet startade formellt 1994. Naturvårdsverket har sedan Järvprojektet initierades varit den största finan- siären av forskning kring järv i Sverige. Forskningsanslaget har ökat från cirka 400 tkr per år under 1990-talet till nästan 2 mkr år 2011. Naturvårdsverket
har även årligen bidragit med finansiering av direkt förvaltningsrelaterade frågeställningar, ur anslaget för värdefull natur eller motsvarande källor. Bidraget har under 2000-talet legat omkring 600 tkr per år.
Samhällsvetenskaplig och beteendevetenskaplig forskning kring stora rov- djur bedrivs vid flera lärosäten, bland annat vid SlU i Umeå, Umeå universi- tet, luleå tekniska universitet och göteborgs universitet.
internationellt samarbete
För att säkra ett långsiktigt bevarande och nyttjande av flera viltarter, inte minst stora rovdjur, är det angeläget med ett internationellt samarbete inom både forskning och förvaltning.
Viltkommittén har tagit initiativ till ett europeiskt nätverk för viltforskning och förvaltning, European Wildlife Network. Nätverket startade år 2012 och
ska främja kunskapsutbyte bland forskare och förvaltare48.
Sedan 1996 har bland annat Naturvårdsverket och Direktoratet för Naturforvaltning genom Koordineringsgruppen för rovdjursforskningen i
Fennoskandia samarbetat kring frågor om finansiering av rovdjursforskning.
I gruppen kan de största finansiärerna av rovdjursforskning vara represente- rade. gruppen sammanträder vid behov.
kunskapsunderlag för förvaltningen
Naturvårdsverket lägger återkommande uppdrag att utreda förvaltnings- relevanta frågeställningar till forskare. När det gäller forskning om järv har sådana uppdrag vanligtvis gått till Svenska järvforskningsprojektet. Uppdragen har främst varit inriktade på frågor som rör inventering av järv, beräkning av järvstammens storlek, prognoser om järvstammens utveckling, skyddsjakt efter järv samt kommunikation med och information till förvalt- ningsmyndigheterna. För närvarande diskuteras bland annat ett projekt där skogsjärvarnas biologi och ekologi kan undersökas, i syfte att förenkla inven- teringar och förvaltning.
Bristanalys
En fortsatt järvexpansion i skogslandet är viktig för den framtida för- valtningen av arten. I detta samband behöver förvaltningen veta i vilken utsträckning dagens kunskap om järv, som till stor del har vunnits i Norr- bottensfjällen, kan överföras till järvarna som lever i skogslandet.
i och med järvens expansion i skogslandet träffar den på en rad arter som inte är särskilt vanliga i fjällområdet. Samspelet mellan järv, varg, lodjur, björn, ren, rådjur och älg behöver studeras. Järvprojektet har nyligen lämnat ett förslag till studie om skogsjärvar. Det är dock oklart hur en sådan studie skulle kunna finansieras.
Järvprojektet har önskat att viltförvaltningen tänker mer långsiktigt och lägger fast vilken inriktning forskningen kring järv borde ha i framtiden för att den ska kunna möta förvaltningens behov på bästa sätt. Naturvårdsverket anordnar under 2012 och 2013 i samverkan med länsstyrelserna, forskningen och Statens veterinärmedicinska anstalt seminarier som belyser denna fråge- ställning och som ska utmynna i en mer långsiktig strategi för forsknings- frågor från förvaltningen.
Den vetenskapligt baserade kunskapen om omfattningen av järvpredation på renkalv är mycket begränsad. Det finns ett behov av studier för att få klar- het i denna fråga, som är av stor vikt vid beslut om skyddsjakt eller framtida beslut om licensjakt efter järv.
Järven är en asätare och nyttjar regelbundet bytesrester som andra rov- djur lämnar efter sig. I områden där lodjur och järv förekommer tillsammans nyttjar järven kadaver som har lämnats av lodjur och tar därför färre egna byten. Detta är en viktig aspekt för förvaltningen av järv i renskötselområdet. De pågående undersökningarna om samspelet mellan lodjur, järv och ren bör därför fortsättas och om möjligt intensifieras.
kompletterande åtgärder
Forskningsfinansiering och forskningsuppdrag fortsätter enligt vad som beskrivs ovan men med följande kompletterande åtgärder:
• Naturvårdsverket avser senast 2014 att sammanfatta resultaten från de seminarier om förvaltningens kunskapsbehov som arrangeras under 2012 och 2013. Denna samman- fattning är ett av underlagen för Naturvårdsverket när det gäller att bestämma inrikt- ningen på uppdrag till forskningsprojekten under förvaltningsplanens giltighetstid. • Naturvårdsverket avser senast 2014 att uppdra åt forskningen att utreda konsekven-
serna av en möjlig förändring i snötäcket för järven i Sverige.
• Naturvårdsverket avser verka för att det senast 2014 inleds en förstudie angående ett projekt om järvens ekologi i skogslandet.
• 2014 ska ett nytt ramprogram för forskning för perioden 2015-2019 för
Naturvårdsverkets medel ur Viltvårdsfonden (bland annat forskning kring stora rovdjur) fastställas. De nationella förvaltningsplanerna för stora rovdjur är ett väsentligt under- lag för att identifiera forskning till stöd för förvaltningens kunskapsbehov.
• Naturvårdsverket ska verka för att en studie om järvens predation genomförs i renarnas kalvningsland.
• Naturvårdsverket avser verka för att forskningen kring samspelet mellan järv, lodjur och ren fortsätter.