– Forskningsfinansiering och forskningsuppdrag
Övervakning av kungsörnsstammens status
övervakningen av kungsörnsstammen, det vill säga inventering av antal par, häckningsresultat och utbredning utgör grunden för kungsörnsförvaltningen. Det övergripande syftet är att leverera underlag för övriga förvaltningsåtgär- der, möjliggöra utvärdering av genomförda åtgärder samt följa upp politiska mål och internationella åtaganden.
Inventeringsmetodiken regleras i föreskrifter som Naturvårdsverkets fast- ställer35. Med anledning av att kungsörnen omfattas av rovdjurspolitiken har
Naturvårdsverket från och med 2002 årligen reserverat medel för inventering av kungsörn i landet (500 000 kronor årligen). Dessa medel ska användas för att undersöka om miniminivån på 600 årliga häckningar uppnås och för att förbättra kartläggningen av örnarnas utbredning.
organisation
Det är länsstyrelserna som har ansvaret att inventera rovdjuren och att vara välinformerade om rovdjursstammarnas storlek, utbredning och utveckling. När det gäller kungsörn samverkar länsstyrelserna i stor utsträckning med kungsörngrupperna, som tillhör de ornitologiska regionalföreningarna och som är organiserade i föreningen Kungsörn Sverige.
35 Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2012:12) om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna
I området väster om odlingsgränsen i Norrbottens och Västerbottens län och motsvarande fjäll och fjällnära områden i Jämtlands län är det främst läns- styrelsernas fältpersonal som genomför inventeringen av kungsörn. öster och söder därom är det framför allt kungsörngrupper som genomför fältarbetet på uppdrag av respektive länsstyrelse. Inventeringsresultaten sammanställs av länsstyrelserna och kungsörnsgrupperna i respektive län och rapporteras till Viltskadecenter.
Kungsörn Sverige, som gör en stor del av de praktiska inventeringsinsat- serna och som sammanställer och rapporterar inventeringsresultaten, genom- för sin verksamhet övervägande på ideell basis. Föreningen har beräknat att det arbete som läggs på inventeringsverksamheten skulle föra med sig en lönekostnad på ca 4 miljoner kronor årligen om inventerarna skulle få timlön. Därmed är kungsörnsinventeringen i Sverige ett bra exempel för den så kall- lade citizen science, där medborgare samlar in data och producerar kunskap som vore svår för de statliga institutionerna att ta fram.
inventeringens utförande
Metodiken för inventering av kungsörn beskrivs i detalj i åtgärdsprogrammet för arten36. Allmänt vedertagna inventeringsmetoder för fågel är olämpliga för
inventering av kungsörn. För kungsörn har en särskild metodik utvecklats och eftersom arten häckar i olika naturtyper anpassas metodiken också utifrån detta.
Målet med inventeringsverksamheten är att i möjligaste mån inventera kungsörnspopulationen i hela utbredningsområdet och att besöka alla kända revir minst en gång under häckningsperioden, det vill säga perioden februari– augusti varje år. Inventeringen är uppdelad i två delar, en insats på våren och en på sommaren. Syftet med vårinventeringen är att konstatera revirhäv- dande par, ruvande fåglar eller ensamma individer i kända revir. Syftet med sommarinventeringen är att dokumentera häckningsresultat. Vid sommar- inventeringen räknas antalet ungar och om möjligt bedöms ungarnas ålder. Ringmärkning av ungar genomförs i en del fall.
inventeringskriterier
En häckning bedöms som Häckning med okänt resultat om unge konstateras i boet före den 1 juni, varefter inget återbesök har gjorts och som Lyckad häck- ning om levande unge konstateras i boet efter 1 juni eller om flygg unge med minst en vuxen örn observeras i känt revir innan 15 september.
En häckning bedöms som Misslyckad häckning om ingen unge, död unge, rötägg eller rötäggsrester konstateras vid ett senare besök vid ett bo där det tidigare konstaterats ruvande fågel, ägg eller unge. Antalet kända revir upp- dateras årligen och omfattar även historiska revir och således områden där det idag inte finns kungsörnar. Antalet kontrollerade och besatta revir ger en bättre bild av inventeringsinsatsen och av kungsörnsstammens aktuella status.
Nordkalottrådets arbetsgrupp för stora rovdjur har sammanställt en rapport37
om kungsörn där situationen i fylkena Nordland, Troms och Finnmark i Norge, i lappland län i Finland och i Norrbottens och Västerbottens län i Sverige sammanfattas. Det diskuteras hur inventeringar genomförs, hur kun- skapsläget är rörande kungsörn i de olika regionerna, hur förvaltningen ser ut och vilka skador som kungsörnen förorsakar. I rapporten föreslås också gemensamma kriterier för inventering av kungsörn, så att resultaten som vinns i de olika länderna blir direkt jämförbara.
rapportering
Dokumentation av inventeringsarbetet sker i regionala databaser vid läns- styrelser och kungsörnsgrupper. Kungsörnsgrupperna rapporterar sina
inventeringsresultat till länsstyrelsen som redovisar sina egna såväl som kungs- örnsgruppernas resultat till Viltskadecenter. Utifrån denna rapportering publi- cerar Viltskadecenter årligen en nationell inventeringsrapport. I rapporten redovisas kungsörnsstammens storlek i Sverige. Utöver det redovisas en sam- manställning av antal kända häckningslokaler, antal besatta häckningslokaler, antalet lyckade häckningar och häckningsresultat för landet som helhet och regionalt.
Inventeringsresultaten presenteras också på kungsörnssymposiet, som årligen anordnas av Kungsörn Sverige i samverkan med motsvarande organisationer i Norge och Finland.
annan kunskapsinsamling
Även ringmärkning av ungar och utfodring av örnar som bedrivs i intresseor- ganisationernas regi bidrar till att öka vår kunskap om kungsörnen.
Färgringmärkningsprojektet startades 1994 i syfte att följa kungsörn på individnivå och att öka kunskaperna kring spridningsmönster och flyttnings- rörelser samt ålder vid dödsfall med mera. Årligen ringmärks mellan 30 och 150 ungar i Sverige, totalt ungefär 1 300 under perioden 1994–2010. Ungefär 250 av dessa individer har kunnat avläsas levande efter märkningstillfället. Det finns årliga resultatsammanställningar från projektet38.
I de fall ringmärkning av kungsörnsungar ska ske i boet kan denna sam- ordnas med provtagningar utifrån behov som pågående undersökningar har. Exempelvis fjäder- och blodprov för miljögiftsanalyser och genetiska studier, morfologiska mått, och bytesrester.
genom vinterutfodring ges möjlighet att följa upp färgringmärkning av både kungs- och havsörn. Detta görs oftast från en koja intill utfodringsplat- sen där man observerar örnarna på nära håll. Från kojan följs örnarna under vintern och försök görs för att uppskatta antalet (genom att studera ålder, speciella kännetecken, beteenden och eventuella färgringar).
37 Ekenstedt & Schneider 2008 38 www.eagle72.se
Bristanalys
Resultat från inventeringen av kungsörn i Sverige indikerar en minskande trend i ungfågelproduktionen under de senaste åren. Det finns ett behov av att analysera denna trend och att undersöka vad trenden beror på och hur en minskad produktion av ungfåglar påverkar kungsörnens bevarandestatus.
Uppgifter om kungsörnens häckningsplatser är känsliga eftersom samma bo kan nyttjas under många år. Det saknas idag ett övergripande system för hur sådan information ska hanteras, sammanställas och lagras på bästa sätt.
Inventering av kungsörn sköts till stora delar av ornitologerna och inne- bär stora ideella insatser. Det skulle kräva stora resurser om staten skulle sköta inventeringen helt och hållet själv. I samband med fastställandet av åtgärdsprogrammet för kungsörn bildades föreningen Kungsörn Sverige, som samlar de olika regionala örngrupperna. Föreningen har föreslagit att Kungsörn Sverige får ett tydligare uppdrag att utföra inventering av kungs- örn och att det tillförs mer resurser för detta. En del länsstyrelser menar att det idag är en oklar ansvarsfördelning när det gäller inventering av kungsörn. Åtgärdsprogrammet ger ideella krafter en viktig roll för inventeringen men kommunikationen mellan kungsörnsgrupperna och länsstyrelserna är ibland bristfällig och en nationell databas som ger myndigheterna tillgång till kungs- örnsdata saknas. Detta medför sammantaget att många länsstyrelser inte har någon heltäckande bild av kungsörnsförekomsten i länet.
Kompletterande åtgärder
Övervakningen av den svenska kungsörnsstammens status fortsätter enligt vad som beskrivits ovan men med följande kompletterande åtgärd:
• Naturvårdsverket avser senast 2014 inleda en översyn och harmonisering av metoder och kriterier för inventering av kungsörn i Sverige och Norge.