öppenhet och god kommunikation i rovdjursförvaltningen underlättar för intressegrupper och intresserad allmänhet att få information om bland annat aktuell rovdjursförekomst och aktuell förvaltning. öppenhet och dialog ökar även förvaltningens legitimitet och möjliggör för intressegrupper och allmän- het att komma med relevanta inspel.
Nationell kommunikation
Naturvårdsverket informerar på nationell nivå bland annat om lagar, nya föreskrifter och om hur rovdjursförvaltningen fungerar. Detta görs via webb, trycksaker och andra kanaler. Naturvårdsverket tillhandahåller även kompe- tensutveckling och finansiellt stöd för arbete med information och dialog på regional nivå. Bland annat har Naturvårdsverket finansierat det nyligen avslu- tade kompetensutvecklingsprogrammet Dialog för naturvården som syftat till att utveckla den statliga naturvårdsförvaltningens kompetens i frågor som rör dialog, delaktighet, konflikthantering, m.m.
Naturvårdsverket ger ut en månatlig lägesrapport om vad som är på gång inom rovdjursförvaltning och övrig viltförvaltning på nationell nivå. lägesrapporten skickas ut till myndigheter och andra relevanta mottagare inom förvaltningen. Allmänheten kan anmäla sig på Naturvårdsverkets hem- sida och därigenom få rapporten skickad till sig.
Naturvårdsverket stödjer den regionala förvaltningen på ett antal olika sätt. Bland annat genom att verkets personal vid behov kan närvara vid vilt- förvaltningsdelegationers sammanträden och delta i utbildningar av länsstyrel- setjänstemän.
Kungsörn Sverige är en ideell förening som har som ändamål att sam- ordna kungsörnsinventeringar i Sverige, förmedla och bistå med kunskap och handha uppgifter om kungsörnsförekomst på regional nivå samt att aktivt verka för en livskraftig kungsörnspopulation i Sverige29. Föreningen är en
paraplyorganisation för de regionala kungsörnsgrupperna som genomför mycket av det praktiska inventeringsarbetet. Kungsörn Sverige arrangerar årligen ett symposium med fokus på kungsörn och olika frågor som berör arten. I symposiet deltar forskare, representanter från organisationer, myn- digheter och näringsliv samt ideella kungsörnsinventerare från främst Sverige, Norge, Danmark och Finland och ibland även från andra länder i Europa. Kungsörnssymposiet anordnas med finansiellt stöd av Naturvårdsverket och är en viktig mötesplats för alla som aktivt jobbar med kungsörn i Norden.
öRN72 är en ideell sammanslutning som har till målsättning att arbeta för bevarandet av en livskraftig örnpopulation i Norden. Verksamhetsområdet är huvudsakligen västra och mellersta Sverige. Betydande delar i verksamheten är organiserad utfodring av örnar vintertid, färgringmärkning av kungsörn och information i form av webbplats30, publikationer, artiklar och föredrag
till myndigheter, andra organisationer och enskilda personer.
regional kommunikation
På regional nivå arbetar länsstyrelser, rovdjurscentra, Viltskadecenter och olika intresseorganisationer med bland annat möten med allmänheten, infor- mationsbroschyrer, arbete med skolbarn, utskick av nyhetsbrev och informa- tion via webb och andra fora.
Naturvårdsverket stöttar det regionala arbetet med rovdjursinformation genom att varje år fördela bidrag till länsstyrelserna samt de två rovdjurscen- tra Orsa grönklitt och De 5 Stora Järvsö.
De två rovdjurscentra tillhandahåller allmän och övergripande informa- tion om rovdjurens biologi och aktuell rovdjursförvaltning. Syftet med det årliga bidragsstödet från Naturvårdsverket är att centren ska kunna produ- cera lättillgänglig och objektiv information om de stora rovdjuren, däribland kungsörnen.
29 www.kungsorn.se 30 www.eagle72.se
De regionala kungsörnsgrupperna som är organiserade i föreningen Kungsörn Sverige innehar stor kunskap om kungsörnens förekomst och status inom sin region. Kunskapen kommuniceras med berörd länsstyrelse och vid behov även med andra aktörer. Ett ökande arbetsfält är vindkraftsetableringar och den efterfrågan efter förekomstdata rörande kungsörn som i detta sammanhang uppstår i olika led.
rapportering och kommunikation om kungsörnars närvaro
Såväl länsstyrelserna som Naturvårdsverket tillgängliggör stora mängder information om rovdjurens förekomst och rovdjursförvaltningen via myndig- heternas hemsidor.
Observationer av andra stora rovdjur än kungsörn registreras löpande i databasen Rovbase. Rovbase används av förvaltningen i Norge, Sverige och i viss utsträckning Finland. Den har en publik sektion (rovbase.se) där all- mänheten kan ta del av en del av materialet. Rovbase ägs och förvaltas av Direktoratet for Naturforvaltning i Norge. Förvaltning och vidareutveckling sker i samarbete med Naturvårdsverket.
I linje med den skandinaviska samordningen inom rovdjursinventeringen har Naturvårdsverket och Rovdata i Norge beslutat att ta fram en gemensam skandinavisk webblösning för inrapportering av observationer av andra stora rovdjur än kungsörn från allmänheten. Webblösningen heter Skandobs.se och lanserades i februari 2013. Kungsörnsobservationer däremot kan registreras i Artportalen. Information om förekomst av kungsörn som indikerar häckning och påträffade kungsörnsbon bör rapporteras till länsstyrelsen eller invente- ringsansvarig bland de ideella aktörerna i aktuellt län.31
Allra viktigast för kommunikation om rovdjursförekomst, för att undvika skada och minska oro, är länsstyrelsernas fältpersonal som i fält arbetar med inventering, besiktning av skador, förebyggande åtgärder, tillsyn och kommu- nikation kring de stora rovdjuren, däribland kungsörn. Till exempel innebär besiktning av viltskador en direktkontakt med skadedrabbade tamdjursägare. Fältpersonalen deltar också ofta vid informationsmöten eller liknande där det informeras om rovdjur och rovdjursförvaltning.
dialog och delaktighet i förvaltningen
För att förbättra förutsättningarna för samexistens mellan kungsörn och människor är det av avgörande betydelse att medborgare känner förtroende för myndigheterna och för de åtgärder som används vid förvaltningen av kungsörn. Det förutsätter en ökad lokal delaktighet i och förståelse för rov- djursförvaltningen samt kommunikativ kompetens och tid för att engagera sig i de dialogprocesser som krävs. Kungsörnen är dock den minst konfliktfyllda arten bland de stora rovdjuren.
Det finns idag två viktiga formaliserade forum för dialog mellan olika intres- segrupper och myndigheter i rovdjursförvaltningen; Naturvårdsverkets råd för rovdjursfrågor och de regionala viltförvaltningsdelegationerna.
Rådet för rovdjursfrågor är ett rådgivande organ på nationell nivå som bistår Naturvårdsverket i genomförandet av rovdjurspolitiken. Rådet består av representanter för olika intressegrupper, bland annat jägarorganisationer, naturvårdsorganisationer, representanter för skogsbruk, rennäring och annan tamdjurshållning.
Viltförvaltningsdelegationerna är organ inom länsstyrelserna för samver- kan i frågor som rör viltförvaltningen inom länet. Delegationen ska bland annat besluta om övergripande riktlinjer för viltförvaltningen inom länet, för licensjakt och skyddsjakt, och för bidrag och ersättning enligt viltskadeför- ordningen. Vidare ska delegationen fastställa länets regionala rovdjursförvalt- ningsplan. landshövdingen är viltförvaltningsdelegationens ordförande och övriga ledamöter utgörs av politiska representanter samt representanter för olika intressegrupper. Delegationerna är ett forum där lokal och traditionell kunskap om rovdjur och rovdjursproblem kan tas till vara.
Utöver dessa fora har även organisationen Kungsörn Sverige årligen anordnat symposier om kungsörn i Norden. De har innehållit föredrag och diskussioner för inventerare, ornitologer, forskare, tjänstemän vid berörda myndigheter samt intressegrupper och förvaltare. Symposiet är ett viktigt forum för frågor som rör arten och resulterar i en årlig publikation vilken finns tillgänglig digitalt32.
Dagens rovdjursförvaltning innebär flera möjligheter till olika sorters delaktighet. Tiotusentals människor har under de senaste åren deltagit i rov- djursförvaltningen genom att inventera, jaga rovdjur vid såväl licens- som skyddsjakt och delta vid möten med representanter för ansvariga myndigheter.
Naturvårdsverket menar att det i dessa verksamheter finns möjligheter till förbättringar som kan leda till ökad delaktighet i, samt ge ökad förståelse för, rovdjursförvaltningen. Inventeringsverksamheten hyser goda möjligheter att skapa delaktighet och dialog med intresserade aktörer.
Bristanalys
Det saknas idag en över landet enhetlig och allmänt tillgänglig länsvis sam- manställning och rapportering av inventeringsresultat och inventeringsmeto- dik för de olika rovdjursarterna.
Det har vid upprepade tillfällen framförts från tamdjursnäringarna att tjänstemännen inom rovdjursförvaltningen har för liten kunskap om och för- ståelse för näringarnas arbetssätt och förutsättningar samt för de problem som näringarna har med stora rovdjur. En metod för att öka förvaltningens kun- skap om näringarna och förbättra den ömsesidiga förståelsen för varandras förutsättningar skulle vara att gemensamt arrangera seminarier som belyser en
enskild närings verksamhet och förutsättningar, inklusive de konsekvenser de stora rovdjuren har för näringen.
Det saknas en IT-lösning som tillgängliggör data som inte omfattas av sekretesslagstiftningen. Vidare är det en brist att information om jaktbeslut och jakternas utfall inte finns enkelt tillgänglig för allmänheten.
Kompletterande åtgärder
Arbetet med kommunikation i rovdjursförvaltningen kommer att bedrivas enligt vad som beskrivs ovan men med följande kompletterande åtgärder:
• Naturvårdsverket ska, i samverkan med länsstyrelserna och norska myndigheter, 2013 sammanställa årliga artvisa rovdjursrapporter till allmänheten. Rapporterna kommer att utformas på ett lättillgängligt sätt och redovisa förekomst i såväl Sverige som Norge.
• Naturvårdsverket kommer under 2013 att initiera seminarier om förutsättningarna för olika näringar som påverkas av förekomst av stora rovdjur.
• Naturvårdsverket tar under 2013 initiativ till återkommande samverkansmöten om rovdjursförvaltning mellan myndighets- och näringsrepresentanter i renskötselom- rådet.
• Naturvårdsverket avser verka för att kungsörn inkluderas i de regelbundna atti- tydundersökningarna rörande stora rovdjur som genomförs i Sverige. Enligt nuva- rande planering ska nästa undersökning genomföras 2014.
• Naturvårdsverket avser att under 2015 utreda om relevanta data om rovdjursföre- komst, viltskador och rovdjursjakt bör ingå i Sveriges officiella statistik.