Vetenskaplig kunskap är en väsentlig förutsättning för en långsiktigt hållbar förvaltning av kungsörn. För att ständigt förbättras och för att anpassa sig till viltstammarnas förändringar har rovdjursförvaltningen behov av såväl ekologisk forskning om de stora rovdjursarterna och deras bytesdjur och roll i ekosystemet, som samhällsvetenskaplig och beteendevetenskaplig forskning om själva förvaltningen om samexistensen mellan människa och rovdjur. En viktig uppgift för forskningen är att bidra till utvecklingen och kvalitetssäk- ringen av övervakningen av kungsörn. På motsvarande sätt är det viktigt att data från övervakningen samlas på ett sådant sätt att det kan användas inom forskningen. Kunskapen och kompetensen inom forskningsprojekten är också en viktig resurs för förvaltningen på både lokal, regional och nationell nivå när det gäller att utreda olika specifika frågeställningar.
Forskningsfinansiering
Naturvårdsverket fördelar medel från Viltvårdsfonden till viltforskning. Anslaget för 2012 är 18 mkr. Forskningsmedlen ska användas i huvudsaklig överensstämmelse med Forskningsprogrammet ”Forskning för hållbar förvalt- ning av vilt – ramprogram för perioden 2009–2014 för Naturvårdsverkets medel ur Viltvårdsfonden”. Enligt regeringens beslut ska minst 4,5 mkr användas för forskning kring stora rovdjur. Under 2012 används ca 9 mkr av anslaget för forskning kring varg, björn, lodjur och järv och för forsk- ning kring förvaltningen av desamma. Därutöver har 1,9 mkr fördelats till samhällsvetenskaplig forskning kring förvaltning av de stora rovdjuren. Inga medel har fördelats till forskning kring kungsörn.
Sedan rovdjursprojektens uppstart har Naturvårdsverket även gett bidrag till forskning kring björn, järv och lodjur ur anslaget för värdefull natur res- pektive anslaget för biologisk mångfald. Bidragen är till största delen avsedda för att finansiera forskarnas insatser för att tillgodose mer kortsiktiga utred- ningsbehov som förvaltningen har. Inga sådana bidrag har gått till utredningar rörande kungsörn.
Bland svenska finansiärer som utöver Naturvårdsverket regelbundet eller ibland bidragit till den samlade forskningen kring de stora rovdjuren kan bland annat nämnas Forskningsrådet för miljö och areella näringar (Formas), Världsnaturfonden och Svenska Jägareförbundet. I Norge är viktiga finan- siärer Direktoratet for naturforvaltning, Norskt institutt for naturforskning (NINA) och Norges forskningsråd.
Vindval är ett forskningsprogram som ska ge kunskap om vindkraf- tens påverkan på människor, natur och miljö39. Programmet omfattar ett
30-tal forskningsprojekt och fyra syntesprojekt40 och kungsörnen är en av
målarterna i forskningen. Resultaten kan användas som underlag för miljö- konsekvensbeskrivningar liksom i planerings- och tillståndsprocesser inför vindkraftsetableringar. Vindval är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket och pågår till 1 juli 2013. I höstbudgeten 2012 föreslår dock regeringen att Vindval tilldelas 10 miljoner kronor per år under en fyra- årsperiod från 2013. Regeringen anger att det finns frågor som behöver följas upp när det gäller vindkraftens effekter på natur, miljö och människa, och att det därför är angeläget med en fortsättning på programmet.
Samhällsvetenskaplig och beteendevetenskaplig forskning kring stora rov- djur bedrivs vid flera lärosäten, bland annat vid SlU i Umeå, Umeå universi- tet, luleå tekniska universitet och göteborgs universitet.
39 www.naturvardsverket.se/sv/Start/Verksamheter-med-miljopaverkan/Energi/Vindkraft/Vindval/ 40 T.ex. Rydell m.fl. 2011
Stiftelsen Alvins fond förvaltas gemensamt av Naturvårdsverket, Natur- skyddsföreningen och Sveriges Ornitologiska Förening. Syftet med fonden är att stödja insatser för främjandet av svenskt fågelskydd. Begreppet fågelskydd kan ses i vid bemärkelse, i så motto att skyddsaspekten kan vara kopplad till en mer allmän naturvårdsnytta. Bidrag kan tilldelas efter ansökan såväl enskilda personer som lokala/regionala föreningar eller landsomfattande projekt, men också forskningsprojekt som utförs av forskarstuderande vid universitet och högskolor. Beslut om eventuell tilldelning av medel fattas av Naturvårdsverket. En handfull projekt gällande kungsörn har under en följd av år beviljats medel. Sammanlagt har 15–30 tkr årligen beviljats för kungs- örnsrelaterade projekt.
Bristanalys
Representanter för rennäringen har framfört att det borde finnas större möjlig- het till skyddsjakt på kungsörn i renarnas kalvningsland. Kungsörnspredation på ren beskrivs som ett generellt problem men att de stora problemen är mer fläckvisa. Det finns dock olika uppfattningar om omfattningen av skador på ren. Omfattningen av kungsörnens predation på ren har inte studerats med modern teknik i Sverige. Ett förslag på studie om kungsörnspredation på ren finns i åtgärdsprogrammet för kungsörn.
Ersättningen för kungsörnsförekomst i samebyar är arealbaserad och anses generellt vara för låg. Ersättningssystemet uppfattas som inte ändamålsenligt och det bör ses över. För detta behövs dock aktuell kunskap om kungsörnens predation på ren.
Vindkraftsetableringar är omfattande i många län. Många vindkraftparker byggs i örnrevir. Vindkraftsexploatering med sin stora omfattning har anförts som ett större hot än de andra dödsorsakerna som drabbar kungsörn. Vid vissa etableringar av vindkraft initieras uppföljningsprogram för kungsörn. För att sådana uppföljningsprogram ska kunna ge generella svar behöver de utformas på lämpligt sätt och resultaten från de olika programmen behöver sammanfattas, analyseras och utvärderas tillsammans.
Det finns ett behov av kunskap om vilka delar av ett revir som kungs- örn rör sig. Behovet omfattar bland annat örnens preferens med avseende på topografi och naturtyper samt markanvändning. Inom Vindvalsprojektet har mycket data samlats in med hjälp av sändarmärkta örnar. Dessa data, som också är viktiga för arbetet med vindkraftsetableringar, behöver sammanstäl- las, analyseras och publiceras.
Kompletterande åtgärder
Forskningsfinansiering och forskningsuppdrag fortsätter enligt vad som beskrivs ovan men med följande kompletterande åtgärder:
• Naturvårdsverket kommer år 2013 att anordna ett seminarium för att belysa kun- skapsläget och förvaltningens behov av forskning kring kungsörn.
• Naturvårdsverket ska 2013 låta analysera den svenska kungsörnsstammens mins- kade ungfågelproduktion.
• Naturvårdsverket kommer under 2013 beställa en studie om kungsörnspredation på ren. Studien ska omfatta en kunskapssammanställning i ämnet och, vid behov, förslag på ett studieupplägg som skulle kunna avhjälpa kunskapsbrist.
• Naturvårdsverket avser senast 2014 att sammanfatta resultaten från de semi- narier om förvaltningens kunskapsbehov som arrangeras under 2012 och 2013. Denna sammanfattning är ett av underlagen för Naturvårdsverket när det gäller att bestämma inriktningen på uppdrag till forskningsprojekten under förvaltningspla- nens giltighetstid.
• 2014 ska ett nytt ramprogram för forskning för perioden 2015–2019 för Naturvårdsverkets medel ur Viltvårdsfonden (bland annat forskning kring stora rovdjur) fastställas. De nationella förvaltningsplanerna för stora rovdjur är ett väsentligt underlag för att identifiera forskning till stöd för förvaltningens kun- skapsbehov.