Övning och musicerande

Lärare 1 söker att finna ett syfte med elevernas övande genom att koppla den enskilda undervisningen till ensemblekursen. Elever som inte ser meningen med att öva försöker läraren motivera till att öva genom att koppla ihop skolans olika musikkurser med varandra. Elever som upplever detta tycks gå främst i första eller andra året, medan elever som går det tredje året och som har ett tydligare mål framför sig beskriver läraren ha ett syfte med sin övning:

”…det är svårast för dom som går i tvåan och ettan att ”amen, vad ska vi öva för?” Så jag försöker koppla det till deras ensemblespel. ”Vad gör ni i ensemble då” amen vi spelar denna låten, och så försöker jag prata om övning utifrån dom aspekterna.”

Treorna på skolan menar läraren har ett tydligare mål framför sig i form av folkhögskola efter avslutad utbildning. Detta gör att eleverna övar på eget initiativ utan att läraren behöver försöka motivera dem till att öva mer. Läraren upplever också att det är svårare att motivera första- och andraårs elever till att öva då de till skillnad från treorna inte har en lika tydlig bild av vad de vill göra i framtiden:

”Det märker jag med dom treor som ska söka folkhögskola och sådär, dom har syfte med sin övning så att dom övar automatiskt. Så det är svårast för dom som går i tvåan och ettan att ”amen, vad ska vi öva för?””

Lärare 1 menar bland annat att musicera i band och att befinna sig i liknande situationer kan skapa mening med att öva. Genom att spela tillsammans med andra både i och utanför

skolan har de ett syfte med att öva. Lärarens ger uttryck för detta flera gånger under intervjun:

”jag ser också tydligt att dom elever som befinner sig i ett musikaliskt sammanhang, möter andra i replokal eller i skolan att dom spelar, dom övar för att dom har någonting, dom har ett syfte med sin övning.”

”Spelar du i ett band, befinner du dig i ett musikaliskt sammanhang där det du gör känns meningsfullt”

”Har man en god kultur kring att spela och lira så kommer man att öva då man är i den världen”

Både Lärare 1 och 2 ger uttryck för vad som kan sammanfattas till lust för både övning och musicerande. Genom att dels göra undervisningens innehåll intressant för eleverna, men också utifrån sina egna erfarenheter och subjektiva uppfattningar om övning, försöker de få eleverna att finna lust för övning:

”AG: Vad har du för förväntningar av eleverna mellan lektionerna?

Lärare 2: Jag förväntar väl mig någonstans att de gör det jag sagt. Men att de gör det med lust. Det tycker jag alltid är viktigt” (Lärare 2)

Lärare 2 har förväntningar om att eleverna ska arbeta efter de instruktioner som har tilldelats inför nästkommande lektion. Eleverna ska dock göra detta med lust. Lärare 2 menar att det ofta märks när eleverna inte har funnit någon lust i ett visst material. Eleven beskrivs ha utfört uppgiften, men har inte gjort det lika väl som om materialet hade varit mer lustfyllt. Läraren menar att det är en process i yrkeshantverket som håller på att utvecklas om vad som fungerar bra och mindre bra och tillägger att det också beror på vilken elev det är:

”Ja och det märks ofta då när jag kanske har gett dom någonting som dom kanske inte tyckt var så roligt. De har gjort det ändå men kanske inte lika bra som när något är lustfyllt. Och det håller jag fortfarande på att lära mig vad som funkar och inte har fungerat. Det är ju olika beroende på vilken elev det är också.”

Även Lärare 1 nämner att lust spelar in i undervisningen vid en mer grundläggande färdighetsnivå, men specificerar innehållet till låtar som ska vara kul att spela ”vi har en del låtar som behandlar det här grundläggande men som ska vara kul ändå”.

Vidare söker både Lärare 1 och 2 att ge eleverna insikter om hur musik och övning kan vara tillfredställande och meningsskapande. Genom att ge eleverna en utmaning i att öva på att öva har Lärare 1 skapat tillfälle för insikter om hur viktigt övning är för färdighetsutvecklingen och hoppas på att eleverna ska finna mening med övning ”och att den här uppenbarelsen man får av att ”shit, det funkar, det är inte bara båg att man ska sitta och öva på sitt instrument””.

Lärare 2 menar att eleverna motiveras utifrån deras personliga plan då läraren menar att de efter studierna förhoppningsvis fortsätter att musicera. Att motivera eleverna utifrån ett skolperspektiv tror läraren inte fungerar speciellt bra:

”(…) men sen försöker jag alltid styra det till den egna delen, den personliga. Så att de får ut det på det personliga planet också. Just eftersom de ska fortsätta efter gymnasiet med, jag vill ju gärna att de ska fortsätta med musik efter och finna lust till det. Så det personliga planet. Man kan ju alltid, det blir kanske inte alltid motiverande med betyg men det är dom skolkraven som ställes på det. Om man ska se det ur ett skolperspektiv.”

5.4.1.1 Existentiell hermeneutisk tolkning av Övning och musicerande

Det framgår att båda lärarna är måna om att skapa lust kring övande och musicerande.

Lärare 1 uttrycker flera gånger under intervjun att musicera i grupp kan skapa ett syfte med övningen. Det tolkas som att läraren har en tydlig bild av att personer som musicerar i grupp tenderar att öva mer, men även att musicerande i grupp gör det mer lustfyllt att öva då människor träffas tillsammans och arbetar mot ett gemensamt mål. För elever som inte har spelat så länge det tolkas som att Lärare 1 vet att det är en utmanande process när någon ska lära sig något nytt. Genom att spela låtar som behandlar grunderna för instrumentet och som samtidigt är kul bidrar det till en större chans att eleven fortsätter att spela utan att ge upp för att det var både svårt och tråkigt. Lust tolkas således vara viktigt för Lärare 1, särskilt för nybörjare.

Båda lärarna försöker att motivera eleverna till att öva genom att dels visa på hur undervisningen är relevant i relation till ensemblekursen, men även genom att motivera

eleverna utifrån deras personliga plan och fortsatta musikaliska resa. Det tolkas som att lärarna vill att eleverna ska öva och musicera genom att förse dem med material, syften och relevans som skapa lust. Det framgår tydligt att Lärare 2 söker att ge samtliga elever lust i materialet som de ska arbeta med genom att materialet ska vara lustfyllt för just den enskilda individen då det förklaras att det beror på ”vilken elev det är också”.

5.4.2 Utmaningar

Lärarna beskriver tillvägagångsätt som de har för att eleverna ska finna övning meningsfullt. Lärare 2 försöker att utmana eleverna när de upplever att något är tråkigt genom att ifrågasätta varför det är tråkigt och ställa frågan om det går att göra materialet mer intressant ”Att dom säger att denna låten var tråkig. Och sedan brukar jag ifrågasätta varför var den tråkig, kan man göra det roligt?”

Tidigare citat hänger ihop med lärarens tro om att det finns kvalitet i all musik. Genom att eleverna på uppmaning av läraren blir utmanade att finna kvalitet i materialet kan en meningsfull övning ta plats och genom meningsfull övning kan eleverna uppleva lust:

”Jag försöker ha den inställningen att det alltid finns en form av kvalitet i allting. Oavsett vad det än är och försöka få dom att hitta dom och förklara för eleverna att hitta vägar för att göra det roligt.

Kännas meningsfullt. För jag har ett tankesätt, en liten tro om att just hitta kvalité i allt och få det att kännas roligt och lustfyllt.”

Lärare 1 har som tidigare nämnt utmanat eleverna till att öva en timme varje dag i en vecka för att visa på hur viktigt övning är för färdighetsutvecklingen. Läraren ger uttryck för att denna utmaningen har fungerat väl då eleven både kan spela materialet i ganska högt tempo samt pratar om upplevelsen att öva lite varje dag:

”Helt plötsligt märker jag att den eleven sätter en hel bossa och kan spela i ganska högt tempo efter en vecka bara. Att höra eleven i sin logg prata om detta och kan beskriva dem här orden av framgång att… Shit, det funkar verkligen.”

5.4.2.1 Existentiell hermeneutisk tolkning av Utmaningar

Lärare 2 har en syn på musik vilket är att det finns en kvalité i all slags musik oavsett genre. Genom att hitta vad läraren betraktar som kvalité försöker hen projicera denna bild till eleverna för att finna materialet och övningen meningsfullt samt erbjuda utmaning i övningen genom att fråga ”kan man göra det roligt?”. Eleverna blir utmanade till att finna något eller några intressanta saker i materialet eller i övningen för att göra övningen meningsfull.

Utmaningen som Lärare 1 har gett eleverna tolkas ha givit dem en meningsfullhet kring att öva kontinuerligt genom att visa hur belönande det kan vara när utmaningar överkoms.

6 Diskussion

Baserat på resultatet beskrivs lärarna ha en stödjande roll i elevens utveckling och övning.

Genom att ta hänsyn till elevens självbild i utformandet av material och tillgodose dem med instruktioner och självreflektion för ökad autonomi kan lärarnas arbetssätt förklaras som formell även när eleverna övar själva hemma.