Förförståelse av övning som undervisningsinnehåll

Vid användning av hermeneutik som medel för att analysera texter föreslår Fejes och Thornberg (2019 s. 81) att skriva ner förförståelsen kring det som studeras. Detta eftersom alla människor bär på fördomar och förutfattade meningar oavsett viket tema som behandlas. Förförståelsen har en inverkan på tolkningsprocessen och kräver därför att synliggöras och förhållas till under tolkningsarbetet. Genom att skriva ner förförståelse och erfarenheter av temat kan läsaren bli medveten om forskarens förförståelse och få ökad förståelse för hur materialet har tolkats.

Tiden innan jag började studera till musiklärare kan övningsstrategierna sammanfattas som bundna till intresse, motivation och spelglädje. Med andra ord innebar det att jag alltid spelade när det passade eller när det fanns inspiration eller motivation. Jag satte aldrig upp ett konkret mål att nå eller övade på något specifikt. Jag spelade även under denna tid i flera olika grupper där man kan påstå att det fanns vissa mål, men dessa var inte fokuserade på att nå något specifikt som att utveckla en förmåga eller färdighet, utan det var snarare att klara av att spela en låt så att det låter bra. Det som kan liknas vid

övningsmetoder under denna tid var repetition, det vill säga mängdövning, både i grupp och individuellt av material som valdes ut av mig själv eller andra. Under denna tid utvecklade jag spelfärdigheter i trummor, bas och gitarr.

Under min tid som musiklärarstudent har jag reflekterat över mina tidigare erfarenheter av övning och hur jag vill att framtida erfarenheter ske se ut. Jag har förstått att sättet jag har övat på innan har varit sporadiskt och kännetecknats av informellt lärande där de två teknikerna för ökad färdighetsförmåga har varit att spela saktare och succesivt öka tempot, samt att repetera en låt flera gånger för att bli säkrare på den. Vid praktik på skolor där intresset för studiens tema har vuxit fram har jag fått en tydligare bild om vad övning är och kan vara, både för mig och andra. Min syn av vad övning är har färgats av delvis tidigare forskning och det teoretiska perspektiven i studien, men även av mina tidigare erfarenheter. Jag ser övning, övningsstrategier, instuderingsmetoder och övningsmetoder som något konkret att följa i resan mot färdighetsutveckling. Det är tillämpbara metoder som passar sig oavsett om det är att förmå spela något snabbare eller att improvisera över ett antal givna ackord. Ett slags ramverk eller en flytande lathund som anpassas efter utvecklingsmålet där tid och effektivitet är avgörande för framgång.

Denna bild jag har av övning gäller även i undervisningssituation, men jag vill tillägga en mer filosofisk idé av övning i undervisningssammanhang. En idé om att elever efter gymnasial skolgång ska ha verktyg för att på egen hand kunna lösa situationer eller ha strategier att falla tillbaks på som de har lärt sig under utbildningen. De ska ha verktyg för att bli autonoma i sitt lärande genom att dels kunna identifiera vad de behöver fördjupa sig inom, men även veta hur de behöver öva för att bli skickligare i sitt musicerande genom att anpassa ramverket för ändamålet.

4.5 Etik

Inom forskning som involverar människor är det viktigt att förhålla sig till de skyldigheter som finns uppsatta för att skydda de som medverkar från att få bestående men. För att försäkra att detta inte ska förekomma har All European Academics (ALLEA) formulerat en kodex om vad som inbegriper god forskningssed. Dessa fyra principerna är tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvarighet. Tillförlitlighet berör hur reliabel studien är där forskningens kvalité visar sig i metod, analys och nyttjandet av resurser. Ärlighet

handlar om hur forskningen förs fram på ett öppet, rättvist och objektivt sätt. Inom forskning ska respekt tillämpas mellan de som på olika sätt är inblandade. Ansvarighet innebär att ta ansvar för forskningen från idé till publicering och ansvar mellan de organisationer och individer som berörs för forskningens vidare konsekvenser.

Även Vetenskapsrådet har formulerat ett liknande dokument som beskriver god forskningssed. Vid forskning som inbegriper människor ska samtycke efterfrågas då personuppgifter om medverkade hanteras av forskaren (Vetenskapsrådet 2021 s. 31).

Samtycke för studien har efterfrågats i samband med intervjuerna efter att medverkande själva har läst eller fått ta del av de kriterier som gäller för god forskningssed.

Gällande kodning eller pseudonymisering (Vetenskapsrådet 2021 s. 40) av medverkande i studien är studiens tema inte av nödvändig karaktär där beskrivning av personer eller personuppgifter gynnar resultatet eller diskussionen. Inom forskning har forskaren skyldighet att hantera medverkandes identitet på ett sätt som innebär att de inte kan identifieras i text och inspelade filer där de medverkar ska förvaras på ett säkert sätt (ALLEA 2021 s. 5, 6). Därför har studien i text inte använt sig av lärarnas riktiga namn eller beskrivit informanterna till den grad att de kan identifieras, utan de har beskrivits som lärare 1, lärare 2 osv.

Konfidentialitet har för studien inneburit att hantering av filer har förvarats på ett oåtkomligt sätt genom att efter inspelning placerats i en lösenordskyddad mapp och har således inte spridits. Filerna förvaras i denna mapp från det att intervjuerna äger rum fram tills studiens godkännande och publicerande på DIVA. Därefter raderas filerna.

4.6 Metoddiskussion

Antalet informanter som medverkade i studien var endast två. Studien hade dragit nytta av att ha fler informanter då det kan antas generera en mer nyanserad bild av temat. Inom kvalitativ forskning används begreppet teoretisk mättnad (Bryman 2018 s. 506) för att beskriva hur många som bör medverka i studien. Det kan förklaras som att datainsamlingen avgör när tillräckligt många informanter medverkar i studien. I bakgrund av förra meningen ses studiens teoretiska mättnad som otillfredsställande.

Tolkande är subjektiva uppfattningar om till exempel ett fenomen, eller som i denna studie en uppfattning om en berättelse. Tolkandet är unikt för individen vilket gör att två olika personer kan ha helt skilda uppfattningar kring samma berättelse. Genom att redogöra för min förförståelse av studiens tema och redovisa hur tolkningsprocessen har sett ut kan det subjektiva tolkandet få en mindre plats i sammanhanget.

5 Resultat

Som tidigare nämnt har Jörgensens modell för övning använts för att kategorisera och rubricera resultatet. Rubrikerna har tagits från Jörgensens ramfaktorer för övning och dessa är Individuella, Instrumentala och Sociala. Csíkszentmihályis flowteori har använts för att kategorisera och rubricera materialet till Meningsfullhet på så vis att utmaningar utanför flowkanalen leder till mindre meningsfulla aktiviteter. Underrubriker har skapats för att särskilja på de olika sätt som lärarna i studien arbetar för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig färdigheter.

Varje underrubrik följs av en existentiell hermeneutisk tolkning för att redogöra för på vilket sätt studien har tolkat citaten, samt visar på möjliga alternativa tolkningar.

Tolkningarna av citaten har kontrollerats mot den ursprungliga transkriptionen för att säkerställa tolkningarnas validitet, samt för att undvika att citaten inte tas ur kontext. Vid citat från intervjuerna benämns jag efter mina initialer ”AG” och informanterna som ”I”.