Individuella ramfaktorer

Hur lärarna i studien arbetar med elevens individuella ramfaktorer beskrivs som en stödjande roll och hänsynstagande till elevernas självbild. Dessa beskrivs mer ingående nedan.

5.1.1 Stödjande roll

Lärare 1 arbetar i Google classroom där läraren laddar upp en kort film där genom demonstrering och verbalisering kommunicerar med eleven om vad de ska jobba med inför nästa lektion. En sammanfattning som eleverna har tillgång till att både se och höra vad de ska arbeta med. Utöver det får eleverna också en not på det som behandlas samt en fritext där ytterligare anteckningar förs in. Vidare ska eleverna någon gång under veckan svara på denna film och uppdatera läraren om hur övningen har fungerat. Då utgår läraren från fasta frågor såsom vilka utmaningar de har stött på och vad de behöver extra hjälp med vid nästa lektion. Läraren upplever att detta fungerar bra då de är väl förberedda

inför nästa lektion samt att läraren får bättre koll på eleverna. ”Att dem då kan sätta ord på sitt lärande tycker jag utvecklar dem en hel del för att dom är mer förberedda till nästa veckas lektioner än om jag inte hade haft lite koll på dem.”

Lärare 1 har även i ensemble provat att använda sig av väl utvalda filmer från Youtube där eleverna kan förkovra sig i sin stämma på hemmaplan. Läraren påpekar att materialet enbart är sändare av information och inte mottagare av eventuella frågor, tankar och misstag. Youtube och liknande tjänster finner läraren användbart som ett verktyg men skapar också en konsekvens som innebär att läraren ibland behöver korrigera ackord eller toner för att de inte stämmer. Lärarens stödjande roll tar en korrigerande karaktär för att eleverna ska bli mer källkritiska till informationen som de använder sig av genom att rätta till de ackord som är fel:

”…man ska använda det som ett verktyg men man måste inse att eleverna inte alltid är självkritiska (källkritiska) dom plockar kanske ackord från en tab, och så säger jag att dom stämmer inte. För dom tänker inte på att det inte är rätt ackord och så säger jag att det fattas ackord. Så man får rätta till det liksom.”

Lärare 2 brukar skicka ljudande övningsmaterial till de elever som har musikredigeringsprogram. Där kan eleverna anpassa tempot på spåret så att det matchar deras färdighetsnivå. För de elever som inte har ett musikredigeringsprogram uppmanar läraren att de ska använda metronom och ta stöd av material skrivet i noter eller tabulatur.

Men läraren säger sig ibland skicka ljudexempel i olika tempon till eleverna så att alla kan dra nytta av anpassade övningsmaterial. Läraren nämner också att de ibland övar på lektionstid där eleven uppmanas ha tempot i åtanke. Läraren berättar:

”…de flesta eleverna har Logic eller liknande DAW:s. Jag brukar föra in vissa delar då i MIDI, som en bakgrund och då kan eleven gå in och ställa tempo. Annars brukar jag rekommendera dom att alltid använda metronom när de ska öva hemma. Och då ha noter eller kanske TAB:s ibland på gitarr. Ibland sitter de hemma och övar på det, men det sker också på lektionerna ibland”

Lärare 2 stödjer inte bara eleverna i det material som de får till sig för att öva på hemma.

Vid frågan om elevens ansvar i relation till övning menar läraren att de har ett ansvar utifrån betyg och läroplan, men nämner att det kan bli tråkigt och omotiverade. Läraren försöker här istället att knyta ansvaret till det personliga och motivera övningen utifrån det eftersom de ska fortsätta att musicera efter gymnasiet också:

”Ja det finns två ansvar brukar jag tänka. Dom har ett ansvar dels betyg och läroplan. Men sen försöker jag alltid styra det till den egna delen, den personliga. Så att de får ut det på det personliga planet också. Just eftersom de ska fortsätta efter gymnasiet med”

5.1.1.1 Existentiell hermeneutisk tolkning av Stödjande roll

Utifrån tolkningsprocessen om hur de båda informanterna i sin undervisning tar hänsyn till individuella ramfaktorer visar sig att läraren har en stödjande roll i förhållande till eleverna. Lärarna arbetar på ett sätt som gör att de ger eleverna verktyg för att öva hemma genom att skapa övningsrutiner, anpassa material och motivera utifrån ett personligt plan.

Arbetet som Lärare 1 gör med eleverna i Google classroom kan även tolkas som en vilja i att skapa övningsrutiner för eleverna. Den frekvent förekommande kommunikationen de har med varandra både i och utanför undervisningen gör att läraren kan övervaka deras utvecklingsprocess genom att de får verbalisera sina utmaningar. Vad som dock inte framgår i intervjun är om arbetet i Google classroom är ett resultat av distansundervisningen som har bedrivits under Covid-19.

Genom att Lärare 2 anpassar tempot i övningsmaterialet till eleverna kan de ta del av det då varierande tempo syftar mot att ge eleverna möjlighet till en progression i lärandet. Lärare 2 försöker även motivera eleverna till att öva genom att få eleverna att tänka längre fram i deras musikaliska resa. Detta tolkas som stödjande och motiverande på ett mer långsiktigt plan då att motivera elever utifrån betyg och läroplan kan bli tråkigt och omotiverande.

5.1.2 Självbild

Informanterna i studien beskriver hur de på olika sätt anpassar sig efter eleverna gällande deras självbilder. Lärare 1 berättar om hur stor utmaning han ska ge eleverna för att självbilden ska behållas eller förbättras. Lärare 2 berättar om sina tankar om hur förmedlingen av kritik utvecklas i relationsskapandet med eleverna.

Lärare 1 beskriver hur påfrestande det kan vara att öva på saker som ”man inte kan”.

Lärarens intention om att hitta balans i övningens utmaningar kan delvis ses som en

strategi vid övning, men det viktigaste budskapet med citatet handlar om motivation och självbild i relation till övning. Är eleven inte snäll mot sig själv genom att bara öva på saker som är svåra kommer motivationen för att öva sjunka. Genom att vara snäll mot sig själv och ibland lägga de stora utmaningarna åt sidan kan eleven få en mer verklig självbild av sin färdighetsnivå:

”Alltså öva gör man ju på det man inte kan och det kan vara ytterst smärtsamt att öva på saker man inte kan och därför brukar jag prata med eleverna om att försöka hitta balansen mellan att öva på något som de inte kan och sedan måste det läggas åt sidan för att vara lite snäll mot dig själv, annars tenderar man att tappa den motivationen.”

Lärare 1 beskriver återigen en upplevelse om att det är svårt att finna balans i undervisningens innehållsliga svårighetsgrader. Läraren vill att materialet ska anpassas till den enskilda eleven för att denna ska få en lagom mängd utmaning, men samtidigt ska utmaningen å ena sidan undvikas bli för enkel så att eleverna inte tar det på allvar och å andra sidan inte bli för svår för att undvika att ”knäcka” dem:

”… och det tycker jag är svårt med elever att veta vad jag ska ge dom för att inte knäcka dom? Och vad ska jag ge dom för att de inte ska få för lätta saker så att de inte tar det på allvar”

Lärare 2 går vid frågan om elevers självbild och övning in på att delvis vara uppmuntrande, men lägger vikt vid hur kritik förmedlas. Hur kritiken förs fram kommer i relationsskapandet med eleven bli enklare då läraren och eleven känner varandra bättre.

Innan de två parterna har byggt upp en relation är läraren mer försiktig och inkännande i hur kritiken förmedlas:

”… man ska alltid vara uppmuntrade oavsett vilket stadie de befinner sig i.För det har ju att göra mycket med hur man förmedlar kritik. Kunna förmedla konstruktiv kritik på fel sätt och känna av om eleven är mottaglig för det med. Och det kommer i relationsskapandet med eleven. Där är man ofta mer försiktig och inkännande i början innan man väl börjar samtala med eleverna om det.”

5.1.2.1 Existentiell hermeneutisk tolkning av Självbild

Lärare 1 utgår antingen från sina egna erfarenheter eller egna uppfattningar om andras övande när övning beskrivs kunna vara en smärtsam process. Lärarens råd till eleverna tolkas snarare vara en teknik för ett hållbart välmående än en övningsstrategi.

Lärare 1 vill även ge eleverna en utmaning i de materialet som de behandlar. Att ”inte knäcka dom” syftar dock på något mer än att producera ett material som innehåller en lagom utmaning. Den existentiella hermeneutiska tolkningen visar att läraren tar hänsyn till elevens självförtroende och självbild när arbetsmaterial utformas. Genom att förhindra att eleverna ”knäcks” kan läraren undvika att elevernas självförtroende förminskas och i längden skapa en felaktig självbild av sina färdigheter.

Lärare 2 gör troligtvis en felsägning när hen beskriver att ”kunna förmedla konstruktiv kritik på fel sätt”. Detta tolkas istället som på ”rätt sätt” vilket kan bekräftas av resterande innehåll i citatet. Lärare 2 kan på så vis även beskrivas ta hänsyn till elevens självbild genom att anpassa sig till delvis hur eleven är, men även vilken relation som har byggts upp mellan dem.