• No results found

5.2 Borde Sverige införa ett incitamentssystem?

5.2.3 En övre beloppsgräns

Vidare är jag förespråkare av en övre gräns för det belopp som ska kunna betalas ut av den behöriga myndigheten. Det ligger enligt min uppfattning mer i linje med både svensk och europeisk rättskultur, jämfört med den amerikanska. Förslagsvis skulle lagstiftningen kunna utformas enligt en modell som erbjuder mellan 10 och 30% av den totala sanktionen, om den uppgår till minst 10 miljoner SEK, men att utbetalningen i fråga aldrig överstiger 10 miljoner SEK. Det skulle i regel innebära en garanti för visselblåsare om ett belopp om minst en miljon SEK, men också en garanti för svenska staten att aldrig behöva betala ut mer än 10 miljoner SEK till en och samma visselblåsare i ett specifikt fall. Verktygen att sanktionera bolag om betydande belopp finns i och med de påföljder som införts genom MAR och MAD II nu etablerade, vilket även borde kunna legitimera utbetalningar till visselblåsare.236

Slutligen anser jag att ekonomiska incitament, om än om lägre belopp, borde kunna erbjudas till visselblåsare även i de fall informationen de bistår den behöriga myndigheten med inte leder till en sanktion. Risken för repressalier och ett befläckat professionellt rykte föreligger ju även om bolaget enbart exempelvis åläggs upphöra med överträdelsen, samtidigt som informationen, även om den inte resulterar i en sanktion, kan bidra till en mer rättvis och                                                                                                                

234 Se avsnitt 2.4. 235 Se avsnitt 2.5. 236 Se avsnitt 4.2.1, 4.3.2.

transparent marknad där investerare inte vilseleds.237 Det faktum att ett synnerligen begränsat antal av de visselblåsare som rapporterar till SEC under den amerikanska, motsvarande lagstiftningen faktiskt belönas har även varit föremål för kritik. Av den anledningen vore det ändamålsenligt att utöka möjligheterna till utbetalningar – i synnerhet med tanke på att dessa, enligt EU:s linje, som bekant är ämnade att utgöra en del av det sociala skyddet.

5.3 Sammanfattning

Så länge ett införande av ekonomiska incitament har möjlighet att i större utsträckning förhindra och försvåra marknadsmissbruk, vilket utgör en väsentlig del av syftet med den nya unionsöverskridande lagstiftningen, är jag i grunden positivt inställd. I synnerhet är jag positivt inställd om avvägningen mellan för- och nackdelar utgår ifrån visselblåsarnas perspektiv. Även om det finns lagstiftning som förbjuder repressalier gentemot visselblåsare, ger det enligt min uppfattning knappast någon garanti för att individen i fråga inte kommer drabbas av orättvis behandling framöver. Just den aspekten har även varit problematisk under den amerikanska lagstiftningen, där det inte minst visat sig vara svårt att bevisa. Uppenbart är, efter författande av denna uppsats, att det i det svenska samhällsklimatet finns en utpräglad skepticism gentemot visselblåsare. Skulle en tidigare visselblåsares identitet bli känd för allmänheten kan det innebära komplikationer i arbetslivet, inte minst vid framtida potentiella anställningar. Av den anledningen utgör ekonomiska incitament en viktig del av det skydd EU ämnar etablera. Vid en bedömning av vilka konsekvenser det skulle få för individen personligen, torde det med all säkerhet göra fler benägna att ta risken att blåsa i visslan om de kan erhålla ekonomisk ersättning.

Jag instämmer emellertid med Finansförbundet, och anser att ett eventuellt införande av ekonomiska incitament bör vänta åtminstone till dess effekterna av den nuvarande visselblåsarlagstiftningen konkretiserats. Samtidigt ställer jag mig, om skyddsbestämmelserna visar sig inadekvata, positiv till en incitamentsmodell. Vidare instämmer jag i att det finns grund att ifrågasätta huruvida nämnda lagstiftning är ändamålsenlig och tillräcklig, i synnerhet gällande avsaknaden av lagstadgat skydd för visselblåsares identitet. Ekonomiska incitament fungerar om målsättningen är att få fler att våga träda fram, men utförandet satt i relation till den amerikanska modellen går att optimera. Framförallt måste infallsvinkeln från den svenska lagstiftaren skiftas, och utgå ifrån ett samhällsnyttoperspektiv snarare än ett                                                                                                                

ifrågasättande av individuella agendor. Kanske viktigast av allt är att lyckas förändra bilden av visselblåsare inom europeisk rättskultur, och framhäva vikten av fenomenets förekomst. Just den kulturella innebörden, och den positiva inställningen till individer som vågar träda fram för att avslöja oegentligheter, har genomgående identifierats som en nyckelfaktor bland det amerikanska material jag använt mig av vid författandet av denna uppsats. Även EU har, gång på gång, betonat vikten av detsamma. Att erhålla en miljon SEK som plåster på såren är kanske, i ärlighetens namn, inte alltför mycket värt, om priset är ett spolierat professionellt rykte. Även om ekonomiska incitament kan vara ett steg i rätt riktning, är nyckeln till uppmuntrandet av visselblåsning att uppmärksamma och värdesätta fenomenets innebörd för allmänheten.

Källförteckning

Offentligt tryck

Svenskt offentligt tryck

Propositioner

Proposition 2013/14:228 – Förstärkta kapitaltäckningsregler

Proposition 2015/16:128 – Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden

Proposition 2016/17:22 – Effektiv bekämpning av marknadsmissbruk

Utredningar

SOU 2010:38 – Mutbrott

SOU 2014:31 – Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden

SOU 2014:46 – Marknadsmissbruk II

Direktiv

Direktiv 2012:108 – Bekämpning av marknadsmissbruk

Direktiv 2013:16 – Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm

Övrigt

Amerikanskt offentligt tryck

Rättsakter

The Sarbanes-Oxley Act of 2002, Pub.L. 107-204, 116 Stat. 745

The Dodd-Frank Wall Street Reform and Consumer Protection Act, Pub.L. 111–203, H.R. 4173

Rapporter etc.

SEC, 2016 Annual Report To Congress on The Dodd-Frank Whistleblower Program, 2016- 11-15

SEC Press Rel. No. 2016-172, “$22 Million Whistleblower Award for Company Insider Who Helped Uncover Fraud.”, 2016-08-30

Unionsrättsligt offentligt tryck

Förordningar

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om

tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG

Direktiv

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan

Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/57/EU av den 16 april 2014 om straffrättsliga påföljder för marknadsmissbruk

Kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2015/2392 av den 17 december 2015 om Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014

Övrigt

2011/0295 (COD), Opinion of the Committee on Legal Affairs, 2012-06-20

COM (2011) 651/F1 – Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council on Insider Dealing and Market Manipulation (Market Abuse), 2011-10-20

COM (2016) 451/F1 – Communication on further measures to enhance transparency and the fight against tax evasion and avoidance, 2016-07-05

COM (2016) 710/F1 – Commission Work Programme 2017 - Delivering a Europe that protects, empowers and defends, 2016-10-25

European Commission, Special Eurobarometer 397: Corruption, februari 2014

European Commission – Press release – New EU rules to fight insider dealing and market manipulation in Europe's financial markets take effect, 2016-07-01

European Commission, 2016 Annual Colloquium on Fundamental Rights

Inception Impact Assesment, Horizontal and further sectorial EU action on whistleblower protection, 2017-01-26

SEC (2011) 1217 final - Commission staff working paper – Impact assessment accompanying the document Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council on Insider Dealing and Market Manipulation (Market Abuse) and Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council on Criminal Sanctions for Insider Dealing and Market Manipulation, 2011-10-20

Övriga dokument

G20 Anti-Corruption Action Plan, Protection of Whistleblowers, Study on whistleblower protection frameworks, compendium of best practices and guiding principles for legislation Omtzigt, Pieter, Committee on Legal Affairs and Human Rights, Parliamentary Assembly of Council of Europe (2009), Protection of whistleblowers, Document 12006

Recommendation CM/Rec(2014) – Protection of whistleblowers

Recommendation 2073 (2015) – Improving the protection of whistle-blowers

Resolution 1729 (2010) – Protection of whistle-blowers

Litteratur

Alvarado, Karimé, Sarbanes-Oxley changes sources of whistleblowing, Internal Auditor 64.2, 2007

Andon, Paul, et al., The Impact of Financial Incentives and Perceptions of Seriousness on

Whistleblowing Intention, Journal of Business Ethics, 2016

Beretti, Antoine, Figuières, Charles & Grolleau, Gilles, Using Money to Motivate Both ‘Saints’ and ‘Sinners’: a Field Experiment on Motivational Crowding-Out. Kyklos, 66, 2013 Bickman, Leonard & Helwig, Helen, Bystander reporting of a crime – The Impact of

Bishara, Norman, Callahan, Elletta S & Dworkin Terry M, The Mouth of Truth, NYU Journal of Law and Business, Vol. 10:37, 2013

Bogdan, Michael, Concise introduction to comparative law, Europa Law Publishing, Groningen, 2013

Bonner, Sarah E & Sprinkle, Geoffrey B, The effects of monetary incentives on effort and task

performance: theories, evidence, and a framework for research, Accounting, Organizations

and Society, 27.4, 2002

Bowen, Robert M et al., Whistle-Blowing: Target Firm Characteristics and Economic Consequences, 85 ACCT. REV. 1239, 2010

Braithwaite, J, Rewards and Regulation, Journal of Law and Society, Vol. 29, No. 1, New Directions in Regulatory Theory, 2002

Callahan, Elletta S & Dworkin, Terry M, Do Good and Get Rich: Financial Incentives for Whistleblowing and the False Claims Act, Vill. L. Rev., 37, 1992

Carson, Thomas L, Verdu, Mary Ellen & Wokutch, Richard E, Whistle-Blowing for Profit: An Ethical Analysis of the Federal False Claims Act, Journal of Business Ethics, Vol. 77, No. 3, 2008

Chen, Ching-Pu & Lai, Chih-Tsung, To blow or not to blow the whistle: The effects of

potential harm, social pressure and organisational commitment on whistleblowing intention and behaviour, Business Ethics: A European Review 23.3, 2014

Coates, John C, The goals and promise of the Sarbanes–Oxley Act, The Journal of Economic Perspectives 21.1, 2007

Colin, Camerer & Loewenstein, George, Behavioral economics: Past, present,

Dasgupta, Siddhartha & Kesharwani, Ankit, Whistleblowing: a survey of literature, IUP Journal of Corporate Governance, 9.4, 2010

Davis, Michael, Rewarding Whistleblowers: A Conceptual Problem?, International Journal of Applied Philosophy 26.2, 2012

Dozier, Janelle Brinker & Mineli, Marcia P, Potential predictors of whistle-blowing: A

prosocial behavior perspective, Academy of Management Review, 10.4, 1985

Dyck, Alexander, Morse, Adair & Zingales, Luigi, Who Blows the Whistle on Corporate Fraud?, The Journal of Finance, 65.6, 2010

Ebersole, Dave, Blowing the whistle on the Dodd-Frank whistleblower provisions, Ohio St. Entrepren. Bus. LJ, 6, 2013

Feldman, Yuval & Lobel, Orby, The Incentives Matrix: The Comparative Effectiveness of Rewards, Liabilities, Duties and Protections for Reporting Illegality, Tex. L. Rev., 2009 Ferziger, Marsha J & Currell, Daniel G, Snitching for Dollars: The Economics and Public Policy of Federal Civil Bounty Programs, University of Illinois Law Review, Vol. 1999

Frey, Bruno S & Jegen, Reto, Motivation Crowding Theory. Journal of Economic Surveys, 15, 2001

Hesch, Joel D, Whistleblower Rights and Protections: Critiquing Federal Whistleblower Laws and Recommending Filling in Missing Pieces to Form a Beautiful Patchwork Quilt, Liberty UL Rev. 6, 2011

Hill, Jonathan, Comparative law, law reform and legal theory, Oxford J. Legal Stud. 9, 1989 Hoffman, W. Michael, The Ford Pinto, Business Ethics, 419, 1984

Howse, Robert & Daniels, Ronald J, Rewarding whistleblowers: the costs and benefits of an incentive-based compliance strategy, Corporate decision-making in Canada, University of Calgary Press, 1995

Johnson, Roberta Ann, Whistleblowing: When it Works--and why, Lynne Rienner Publishers, 2003 (e-bok)

Jolls, Christine, Sunstein, Cass R & Thaler, Richard, A Behavioral Approach to Law and Economics, Stanford Law Review, 1998

Jones, Owen D, Time-shifted rationality and the Law of Law's Leverage: behavioral

economics meets behavioral biology., Nw. UL Rev. 95, 2000

Jubb, Peter B, Whistleblowing: A Restrictive Definition and Interpretation, Journal of Business Ethics, Vol. 21, No. 1, 1999

Keil, Mark, et al., Toward a Theory of Whistleblowing Intentions: A Benefit-to-Cost Differential Perspective, Decision Sciences, 41.4, 2010

Lea, Stephen EG & Webley, Paul, Money as tool, money as drug: The biological psychology

of a strong incentive, Behavioral and Brain Sciences 29.02, 2006

Legrand, Pierre & Munday, Roderick, Comparative Legal Studies: Traditions and Transitions, Cambridge University Press, 2003 (e-bok)

Macey, Jonathan, Getting the Word out about Fraud: A Theoretical Analysis of Whistleblowing and Insider Trading, Michigan Law Review, Vol. 105, No. 8, 2007 Masser, Barbara & Brown, Rupert, ‘When Would You Do It?’ An Investigation into the Effects of Retaliation, Seriousness of Malpractice and Occupation on Willingness to Blow the Whistle, J. Community. Appl. Soc. Psychol., 6, 1996

Mesmer-Magnus, Jessica R. & Viswesvaran, Chockalingam, Whistleblowing in

organizations: An examination of correlates of whistleblowing intentions, actions, and retaliation, Journal of Business Ethics, 62.3, 2005

Near, Janet P & Miceli, Marcia P, Organizational Dissidence: The Case of Whistle-Blowing, Journal of Business Ethics, Vol. 4, No. 1, 1985

Near, Janet P & Mineli, Marcia P, Blowing the Whistle: The Organizational and Legal Implications for Companies and Employees, Lexington Books, 1992 (e-bok)

Petersen, James C & Farrell, Dan, Whistleblowing, Ethical and Legal Issues in Expressing Dissent, Module Series in Applied Ethics, Kendall Hunt Pub Co, 1986

Pope, Kelly R & Lee, Chih-Chen, Could the Dodd–Frank Wall Street Reform and Consumer

Protection Act of 2010 be helpful in reforming corporate America? An investigation on financial bounties and whistle-blowing behaviors in the private sector, Journal of business

ethics 112.4, 2013

Posner, Richard A, Rational choice, behavioral economics, and the law, Stanford Law Review, 1998

Rapp, Geoffrey C, Mutiny by the Bounties? The Attempt to Reform Wall Street by the New Whistleblower Provisions of the DoddFrank Act, BYU L. Rev. 73, 2012

Read, Daniel, Monetary incentives, what are they good for?, Journal of Economic Methodology 12.2, 2005

Ryan, Richard M & Deci, Edward L, Intrinsic and Extrinsic Motivations: Classic Definitions and New Directions, Contemporary educational psychology, 25.1, 2000

Strömholm, Stig, Har den komparativa rätten en metod?, SvJT, 1972

Thüsing, Gregor (ed.) & Forst, Gerrit (ed.), Whistleblowing - A Comparative Study, Springer International Publishing AG, 2016 (e-bok)

Vandekerckhove, Wim, Whistleblowing and Organizational Social Responsibility: A Global Assessment, Ashgate Publishing, Ltd., 2006 (e-bok)

Watnick, Valerie, Whistleblower Protections Under the Sarbanes-Oxley Act: A Primer and a Critique, Fordham J. Corp. & Fin. L. 12, 2007

Wilkinson, Nick & Klaes, Matthias, An introduction to behavioral economics. Palgrave Macmillan, 2012 (e-bok)

Zweigert, Konrad & Kötz, Hein, An Introduction to Comparative Law, Clarendon Paperbacks, 1998

Rättsfall

Guja mot Moldavien, no. 14277/04

Internetkällor

SEC – Whistleblower Program, https://www.sec.gov/spotlight/dodd- frank/whistleblower.shtml (2016-12-04)

CFTC – Memorandum of understanding between the U.S. Securities and Exchange

Commission and the U.S. Commodity Futures Trading Commission regarding coordination in areas of common regulatory interest,

http://www.cftc.gov/idc/groups/public/@newsroom/documents/file/cftc-sec-mou030608.pdf (2016-12-04)

SEC Office Of The Whistleblower, Frequently Asked Questions,

http://www.sec.gov/about/offices/owb/owb-faq.shtml#P9_2483 (2017-01-05)

Lagrådet.se, Lagrådets yttrande: Ett särskilt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden,

http://www.lagradet.se/yttranden/Ett%20sarskilt%20skydd%20for%20arbetstagare%20som% 20slar%20larm%20om%20allvarliga%20missforhallanden.pdf, 2016-02-01 (2017-01-31)

riksdagen.se, Ja till ändring av regler om marknadsmissbruk (FiU14),

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/effektiv-bekampning-av- marknadsmissbruk_H401FiU14, 2016-12-15 (2017-01-31)

Related documents