Övrig diskussion kring arbetet och uppkomna reflektioner

Jag vill inleda med att jag genom arbetet med min uppsats ändå vidgat min syn kring påverkande faktorer när det gäller arbetslöshet. Jag har aldrig tidigare tillexempel reflekterat över att gymnasievalet skulle kunna vara en bidragande faktor. Detta skulle kunna bero på att jag själv aldrig sett gymnasiet som något slutgiltigt, utan att tanken att studera vidare alltid har funnits med hos mig. Därav är jag också väldigt glad att jag antog en hermeneutisk ansats i mitt uppsatsarbete och att jag utifrån detta hela tiden har vidareutvecklat min förförståelse till att innehålla fler infallsvinklar.

När uppsatsarbetet drog igång hade jag, som också nämndes i metod avsnittet, en hypotes om att det ökade användandet av exempelvis sociala medier och onlinespel upptar väldigt mycket av ungas tid idag. Vilket då skulle leda till en mindre tid för att söka arbete. Min förförståelse breddades dock i samtal med både företaget och min handledare till att också innefatta eventuellt curling, att unga hämmas i sin uppväxt genom att slippa ta ansvar tillexempel. Men också till planering och mål i livet, är detta något som de unga vuxna i denna studien reflekterar över? Detta låg till en viss del som grund för utformandet av min intervjuguide. Men som sedan vidareutvecklades från intervju till intervju och på så sätt också hela tiden har breddat min egen förförståelse. Jag tycker att detta arbetssätt har gett mig en

37 rättvis bild av hur de unga vuxna i min studie resonerar och att jag genom det inte har låst fast mig för mycket i en viss förutbestämd hypotes eller på förhand vald teori.

Under arbetets gång har en del frågor också uppstått och som jag tänkte diskutera kring.

Under mitt första möte med urvalsgruppen som enbart bestod av unga män, blev min fundering varför denna kategori var så överrepresenterad inom vald åldersindelning. Jag vet att det fanns någon person av andra könet men som inte var tillgänglig den dagen då jag besökte företaget.

Men då jag också är mån om informanternas anonymitet hade det inte gått att ta med endast en ung kvinna. Ska kön vara ett kriterie, hade det behövts vara lika antal av män respektive kvinnor, så att ingen kategori blev utsatt. Jag började i alla fall att fundera kring detta och min tanke blev om det var lättare för yngre kvinnor att komma in på arbetsmarknaden och vad det isåfall kunde bero på. Därav skulle detta kunna vara en aspekt att forska vidare på. En annan fundering var varför de mindre orterna i min urvalsgrupp var representerade? Samtliga bodde alla utanför en större stad, vilket gjorde att jag började fundera på om arbetslösheten bland unga var mer utbredd på mindre orter än i större och vad det isåfall kan bero på. Kan kanske sociala band påverka här, huruvida intakta relationerna i informanternas närhet är? Många av informanterna i min studie upplevde tillexempel stöd och starka sociala band, men dessa var också positiva till att eventuellt flytta på sig för att kunna få ett arbete. Därav kan detta också vara något att gå vidare med i fortsatta studier.

Den kritik jag kan rikta mot min undersökning är att mitt urval av informanterna blev relativt lika, det var ingen större variation på dem. Min tanke på förhand var att på ett avslappnat sätt ha ett första samtal med de tänkbara informanterna som fanns på företaget och att utifrån vad de själva berättade om sig själva grunda urvalet på detta. Men då gruppen i stort verkade vara relativt lika i ålder, boende och utbildning var det svårt för mig att se någon annan variation.

Därav fick jag övergå till ett bekvämlighetsurval utefter de som anmälde sitt intresse. För att förbättra mitt urval har jag i efterhand kommit på att jag skulle ha kunnat kombinera samtal med ett frågeformulär, där informanterna kunde svara på en del bakgrundsfrågor gällande de kriterier som jag hade. På så sätt hade jag kunnat göra en bättre bedömning av vilka som skulle ingå i min undersökning i lugn och ro, för att sedan gå vidare med intervjuerna.

Slutligen anser jag att mitt huvudsyfte som var att, utifrån informanternas upplevelse, se till vad som påverkade deras arbetslöshet, även har gett indikationer till hur arbetslösheten bland dessa unga vuxna kan förebyggas. Dels genom att arbeta för att ge dem mer kunskap om yrken och arbetsmarknaden i stort, vilket jag också vet att företaget i uppsatsen gör genom att exempelvis ordna praktikplats och gruppverksamhet. Men att detta också kunde förebyggas genom att grundskolan lägger mer fokus på tid och hjälp när det kommer till gymnasievalet.

38 Dessutom verkar det för en del av informanterna vara viktigt med stöd i form av samtal, då jag har fått uppfattningen om att några av dem menade att arbetslöshet är mer än enbart att vara utan arbete. Alla har inte den möjligheten hemma och det verkar vara ett viktigt inslag i motivationen att känna att någon lyssnar på dem.

39

Litteraturförteckning

Böcker:

Axelzon, A & Hörlyk, K. (2002): Påverkan av förhållningssött till medarbetarsamtal – en empirisk studie vid Lunds universitetssjukhus. Lunds universitet: Pedagogiska institutionen

Angelöw, B & Jonsson, T. (2012): Introduktion till socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur AB

Becker, H. (2006): Utanför: avvikandets sociologi. Lund: Arkiv

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö, Liber AB

Collins, R. (2004): Interaction Ritual Chains. Princeton: Princeton University Press

Cooley, C. H. (1902/1983): Human nature and the social order. New Brunswick: Transaction Publishers

Dalen, M. (2008): Intervju som metod. Slovenien: Korotan Ljubljana/Malmö: Intergraf AB

Dahlgren, L. & Starrin B (2004): Emotioner, Vardagsliv och Samhälle. Malmö: Liber AB

Goffman, E. (1972): Den avvikandes roll och identitet. Halmstad: Hallandpostens boktryckeri AB

Hartman, J. (2001): Grundad teori: Teorigenerering på empirisk grund. Lund:

Studentlitteratur AB

Hewitt, J. P (1981): Jaget och samhället – Socialpsykologi ur den symboliska Interaktionismens perspektiv. Stockholm: Wahlström och Widstrand.

Kvale, S & Brinkma S (2009): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: studentlitteratur AB

Kvale, S. (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.

Johansson, T. & Lalander P (2010); Vardagslivets socialpsykologi. Malmö: Liber AB

40 Mead, G.H. (1976): Medvetandet, jaget och samhället. Från socialbehavioristisk ståndpunkt.

Lund: Argos

Merriam, S. (1994): Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur AB

Mäkitalo, Å. (2006): Att hantera arbetslöshet. Stockholm: Elanders Gotab

Repstad, P. (1998): Sociologiskt perspektiv i vård, omsorg och socialt arbete. Lund:

Studentlitteratur

Scheff, T. (1994): Microsociology: Discourse, Emotion and Social Structure. Chicago and London: The University of Chicago Press

Scheff, T, (2003): Shame in self and society. Symbolic interaction, 26,2,239-262

Strauss, A. & Corbin J (1998): Basic of qualitative research. Thousand Oaks: Sage publications

Svenning, C. (2003): Metodboken. Eslöv: Lorentz

Teorell, J & Svensson, T. (2007): Att fråga och att svara, samhällsvetenskaplig metod. Malmö:

Liber AB.

Trost, J. (2005): Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB

Trost, J. & Levin I (2011): Att förstå vardagen. Lund: Studentlitteratur AB

Thurén, T. (2007) :Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber

Elektroniskt

Fokus05 (2005:10) En analys om ungas etablering och egen försörjning Tillgänglig:

http://www.ungdomsstyrelsen.se/sites/default/files/publikationer_uploads/wwwfokus05.pdf (besöktes 2013-11-25)

41 Proposition (2004/05:2) Makt att bestämma – rätt till välfärd. Stockholm, Elanders.

Tillgänglig: http://www.regeringen.se/content/1/c6/04/63/20/c709b01f.pdf (besöktes: 2013-12-04)

Oscarsson, E (2013) Ungdomsarbetslöshet – mått orsaker och politik.

Tillgänglig:

http://www.saco.se/Global/Dokument/Trycksaker/Rapporter/2013%20Ungdomsarbetsl%C3%

B6shet%20-%20M%C3%A5tt,%20orsaker%20och%20politik.pdf (besöktes 2014-01-31)

Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden (2013) Tillgänglig:

http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.306228a513d6386d3d85b1e/Unga_p%C3%A 5_och_utanf%C3%B6r_arbm_Rapport_2013-05-07.pdf (Besöktes 2013-12-03)

Internetadresser www.skolverket.se

42