Arbetslöshet bland unga vuxna
En kvalitativ studie om ungas upplevelse av sin situation som arbetslös Unemployment among young adults
A qualitative study on young people´s views on their situation as unemployed
Sophia Elander
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Sociologi
C-nivå, 15hp
Handledare: Liselotte Olsson Examinator: Anna-Lena Haraldsson 140311
SAMMANFATTNING
Denna uppsats kommer att behandla arbetslöshet bland unga vuxna som just nu befinner sig i ett arbetsmarknadspolitiskt program via ett specifikt företag här i Sverige. Företagets arbete syftar bland annat till att hjälpa långtidsarbetslösa till sysselsättning.
Syftet med undersökningen är att utifrån informanternas upplevelse analysera vad som påverkar just deras arbetslöshet. Jag har utifrån en kvalitativ metod genomfört sex intervjuer med unga män i åldrarna 22-26 år. Materialet har sedan analyserats utifrån två sociologiska perspektiv: Symbolisk interaktionism samt Emotionssociologi.
I min analys av materialet fann jag två kärnkategorier. Den första var kategorin ung och stigmatiserad, vilken genomsyrades av informanternas upplevelse att de som unga inte alltid får chansen att visa vad de går för. Men också att de som unga helt enkelt inte har hunnit skaffa sig tillräckligt med erfarenhet eller nätverk. Detta kan bero på den förlängda etableringsprocessen som även forskningen i ämnet tar upp.
Den andra kärnkategorin jag fann var socialt stöd, vilken var av en betydande roll när det gäller informanternas situation som arbetslösa. Stöd visade sig nämligen höja motivationen till att ta sig ur deras arbetslöshet. Fanns det inget stöd från tillexempel familjemedlemmar tenderade detta istället att ge informanterna upplevelser av skam över sin situation och därmed även en lägre motivation för vissa av dem. Informanterna blev även färgade av hur deras närmaste omgivning såg på dem som arbetslösa, vilket också påverkade hur de upplevde att övriga samhället värderade dem.
Nyckelord: Arbetslöshet, unga vuxna, påverkan, symbolisk interaktionism, emotionssociologi
ABSTRACT
This paper will address unemployment among young adults who now find themselves in an action program through a specific company here in Sweden, whose work, among other things, aims to help long-term unemployed into employment.
The purpose of the study is based on the informants' experience analyzing what affects their particular unemployment. I have based the study on a qualitative method and conducted six interviews with young men aged 22-26 years. The material was then analyzed and based on two sociological perspectives: symbolic interactionism and emotion sociology.
In my analysis of the material I found two corecategories. The first category is young and stigmatized and this category was imbued with that young people not always get the chance to show what they can do. But also because they simply have not yet acquired enough experience or networks. This may be due to the extended provisioning process that research on this subject raises.
The other corecategory is social support, wich had a significant role in the informants' situation as unemployed. Support turned out to increase the motivation to get out of their unemployment. If there was no support from families, informants tended to feel ashamed about their situation and thus tended to give a lower motivation for some of them. The informants were also affected by how the people around them viewed them as unemployed, which in turn affected how they felt the rest of society valued them.
Keywords: Unemployment, young adults, influence, symbolic interactionism, emotionsociology
FÖRORD
Att skriva uppsats har varit både en lärorikt och intressant process. Arbetet har fungerat bra överlag, även om det ibland kan vara lite tufft att som småbarnsmamma få allt att gå ihop som man vill. Men nu har jag äntligen rott i land och uppnått mitt mål med en färdig samt
intressant uppsats.
Jag vill därmed börja med att tacka det företag som jag i denna uppsats har samarbetat med, tack för möjligheten att få skriva min uppsats hos er och för den tid ni har lagt ner på att svara på tillexempel frågor!
Jag vill även rikta ett stort tack till alla informanter som faktiskt gjort denna uppsats möjlig genom att ställa upp med sin medverkan. Tack för att ni avsatte er tid till att hjälpa mig att få in ett empiriskt material genom intervjuer med er!
Slutligen vill jag också tacka min handledare som varit ett bra stöd och inspirationskälla under skrivandets gång. Och självklart min familj, som stått ut med att jag ibland ägnat både kvällar och annan ledig tid till att skriva!
Karlstad, Januari 2014
Sophia Elander
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1
1.2 Syfte ... 2
1.3 Avgränsningar ... 2
1.4 Disposition ... 2
2. TEORETISK REFERENSRAM ... 4
2.1 Forskning inom arbetslöshet och ungdom ... 4
2.1:1 Arbetsmarknaden för unga ... 4
2.1:2 Förlängd etableringsprocess ... 5
2.2 Teori ... 7
2.3 Symbolisk interaktionism ... 7
2.3:1 Signifikanta andra ... 7
2.3:2 Generaliserande andra ... 8
2.3:3 Spegeljaget ... 9
2.3:4 Stämplingsteorier ... 9
2.3:5 Stigma ... 10
2.4 Emotionssociologi ... 10
2.4:1 Skam ... 10
2.4:2 Sociala band ... 11
2.4:3 Interaktionsritualer ... 12
3. METOD ... 14
3.1 Kvalitativ metod ... 14
3.2 Den hermeneutiska ansatsen ... 15
3.3 Urval ... 15
3.3:1 Presentation av företaget ... 16
3.3:2 Kort om informanterna ... 16
3.4 Datainsamling ... 17
3.4:1 Intervjuguide ... 17
3.5 Tillvägagångssätt ... 18
3.5:1 Bearbetning av data... 19
3.5:2 Kodning/analys ... 19
3.6 Tillförlitlighet och Trovärdighet ... 20
3.7 Etiska överväganden ... 20
3.8 Förförståelse ... 21
4. RESULTAT/ANALYS ... 23
4.1 Ung och stigmatiserad ... 24
4.1: 1 Upplevelsen av att bli stämplad ... 24
4.1:2 Brist på erfarenhet ... 26
4.1:3 Utbildning ... 27
4.1:4 Nätverk ... 29
4.2 Socialt Stöd ... 30
4.2:1 Motivationens påverkan ... 30
4.2:2 Stödet via myndigheter ... 33
5. DISKUSSION ... 34
5.1 Studiens slutsats ... 34
5.2 Övrig diskussion kring arbetet och uppkomna reflektioner ... 36
Litteraturförteckning ... 39
Bilaga 1 ... 42
1
1. INLEDNING
Jag har alltid intresserat och engagerat mig när det kommer till ämnet arbetslöshet. Detta är också ett område jag själv vill arbeta inom i framtiden. Därav var det ett självklart val när jag nu skulle skriva min c-uppsats i sociologi. När jag sedan kom i kontakt med ett företag som arbetar med arbetslösa föddes frågan kring att begränsa uppsatsen till just unga vuxna. Detta för att de som arbetar på de här företaget tyckte sig kunna se en ökning av arbetslösheten när det kommer till den gruppen.
När det gäller ungdomsarbetslösheten är den väldigt omdebatterad i vårt svenska samhälle idag och det är därmed också känt att arbetslösheten i denna grupp är väldigt hög. Utifrån en rapport från Saco beskrivs ungdomsarbetslöshetens utveckling under de senaste 10-15 åren som väldigt negativ och att Sverige i nuläget har den högsta arbetslösheten i Norden när det gäller unga. Detta innebär att det är en större arbetslöshet bland unga i Sverige idag jämfört med 1990 talets kris. Enligt Saco´s mätningar är den totala arbetslösheten idag 8% och inom den är just ungdomar överrepresenterade med 23,8% när det gäller åldern 16-24 år. Åldersgruppen 25-34 år ligger på 8% och därefter förhåller sig arbetslösheten på 5-5,4 % upp till 64 år (Oscarsson, 2013).
Det går enligt Oscarsson (2013) inte att påvisa någon generell orsak till ungdomsarbetslöshet utan hon menar att alla är individuella med olika bakgrund samt erfarenheter, vilket också innebär att alla har olika behov av stöd. Dock pekar en del forskning på att många ungas arbetslöshet idag kan bero på en förlängd etableringsfas, genom att de befinner sig i utbildningsfasen allt längre. I och med svårigheten att ta sig in på arbetsmarknaden, ökar också behovet av att istället studera. Detta kan sedan i sin tur leda till att en del bor hemma hos sina föräldrar i längre utsträckning idag och att inträdet till
”vuxenlivet” därmed senareläggs (ungdomsstyrelsen, 2005).
2
1.2 Syfte
Som nämndes i inledningen är arbetslösheten bland unga i Sverige idag relativt hög. Utifrån detta har ett samarbete med ett företag inom denna bransch inletts och där jag utifrån en grupp unga vuxna som är i åtgärd på detta företag genomför en kvalitativ undersökning. Syftet med denna uppsats avser att genom intervjuer få fram de unga vuxnas tankar och känslor kring deras nuvarande situation som arbetslös. Jag vill sedan genom detta få fram vad de upplever har påverkat deras arbetslöshet. Syftet är en önskan från det medverkande företaget, då uppsatsens resultat eventuellt skulle kunna bidra till en utveckling inom deras företags verksamhet. Ur detta har följande fråga skapats:
Hur upplever informanterna mötet med arbetsmarknaden?
Hur upplever informanterna att de har stöd i sin situation?
Hur upplever informanterna sin motivation när det gäller att ta sig ur sin arbetslöshet?
Hur upplever informanterna sin närmaste framtid?
1.3 Avgränsningar
Då jag samarbetar med ett företag i Sverige vars arbete syftar till att hjälpa långtidsarbetslösa till sysselsättning, avgränsar jag min undersökning till att innefatta individer som detta företag arbetar med. Utav dessa kommer jag att göra en ytterligare avgränsning till att enbart undersöka unga vuxna i åldern 21-26 år, då det är arbetsförmedlingens indelning på unga som genom statens beslut får tillgång till vissa insatser/aktiviteter. Och som då genom detta får kontakt med ovanstående företag. Att jag avgränsar till unga vuxna beror på att arbetslösheten bland dessa idag är väldigt stor och utifrån detta känns den valda målgruppen både relevant och intressant.
1.4 Disposition
I kapitel ett fås en övergripande blick genom inledningen vad uppsatsen kommer att behandla vad gäller problemområde samt undersökningens syfte och dess frågeställningar. Kapitel två tar upp tidigare forskning kring temat ung och arbetslös. Men också uppsatsens teoretiska referensram där redogörelse för olika begrepp sker, vilka sedan kommer att ligga till grund för analys av intervjumaterialet. Kapitel tre behandlar metod där jag beskriver uppsatsens genomförande, det vill säga hur jag har gått tillväga när det gäller datainsamling, urval och bearbetning av intervjumaterialet. Kapitel fyra presenterar slutligen resultatet tillsammans med en analys utifrån informanternas berättelse samt den teoretiska referensramen. Kapitel fem
3 avslutar uppsatsen med en slutdiskussion kring slutsats och dess frågeställningar, men också kring mina egna reflektioner som uppstått utefter resultatet samt under arbetets gång. Jag tar också upp vad som kunde ha förbättrat studien samt ger förslag till vidare forskning inom ämnet.
4
2. TEORETISK REFERENSRAM
I min teoretiska referensram ingår både tidigare forskning samt de teoretiska begrepp som jag kommer att använda i min analys av mitt insamlade empiriska material. Jag kommer först att redogöra för den forskning som finns inom temat ung och arbetslöshet, vilket görs i förhållande till undersökningens syfte; att se till vad informanterna upplever har påverkat deras arbetslöshet. Därefter kommer jag att redogöra för den teoretiska aspekten med tillhörande begrepp.
2.1 Forskning inom arbetslöshet och ungdom
När det gäller tidigare forskning i förhållande till mitt valda område har jag utgått från två rapporter, en från Arbetsförmedlingen och en från Ungdomsstyrelsen. Dessa belyser orsaker till ungdomars arbetslöshet och jag anser därför att detta är ett inslag som jag sedan kan relatera till mitt resultat. Nedan följer en sammanfattning av dessa rapporter i följande kategorier.
2.1:1 Arbetsmarknaden för unga
Jag anser att det är viktigt att först skapa sig en bild av den beskrivning som ges av ungas arbetsmarknad via forskning, detta för att se vilken utgångspunkt unga har idag. För att få information om detta tog jag del av arbetsförmedlingens rapport ”Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden”(Arbetsförmedlingen, 2013). Genom denna ges förståelsen av att arbetsmarknaden faktiskt ser olika ut beroende på vart en individ befinner sig i livet. Detta innebär att ungdomar i åldern 15-24 år, där arbetslösheten är väldigt hög, befinner sig i en fas där de ska försöka etablera sig på arbetsmarknaden. Medan den äldre gruppen i åldern 25-54 år oftast redan har gjort det och därmed har den gruppen inte lika hög arbetslöshet i förhållande till den yngre gruppen.
De ungas etableringsfas visar sig genom att de i större omfattning rör sig mellan olika arbeten samt mellan studier och arbete, vilket då oftast leder till perioder av arbetslöshet. En annan skillnad mellan unga och äldre som tas upp i rapporten är att det är en mindre andel unga som är långtidsarbetslösa. Detta på grund av att unga i större utsträckning tar mer tillfälliga arbeten än äldre som redan har hittat sin nisch på arbetsmarknaden.
Viktigt att ta upp är också att bland de ungdomar som ingår i statistiken som arbetslösa finns också en stor andel som faktiskt är heltidsstuderande, men som söker arbete. Detta betyder alltså att statistiken inte enbart innehåller heltidsarbetslösa och därmed kan siffran ibland ses högre
5 än vad som egentligen är fallet. Det finns också en ganska stor del som varken arbetar eller studerar och som då står utanför statistiken kring detta. Arbetsförmedlingen arbetar med att få kontakt med denna grupp via vissa projekt, som går ut på att visa upp sig på de ungas egna arenor. Detta för att få en kontakt och visa vad de kan få hjälp med via Arbetsförmedlingen (Arbetsförmedlingen, 2013).
2.1:2 Förlängd etableringsprocess
Som även nämndes kort i inledningen skriver Ungdomsstyrelsen (2005) att alltfler studier tyder på att ungas etableringsprocess har förlängts under de senaste decennierna. Den har gått från att ha varit kort till att bli en mer utsträckt och individualiserad fas i livet. Regeringen menar att det här är ett problem i samhället och i sin ungdoms politiska proposition Makt att bestämma – rätt till välfärd (proposition 2004/05:2) presenterades därmed ett handlingsprogram där de mestadels av prioriteringarna gällde ungas etablering. Här ingår åtgärder som tillexempel att regeringen ska ” öka sysselsättningen, stärka ungdomars tillgång till utbildning och göra fler bostäder tillgängliga för ungdomar”. Vidare står det att
”Genom att skapa goda förutsättningar för utbildning, kan fler ungdomar få ett tryggt och utvecklande arbete. Genom att skapa goda förutsättningar för ungdomar till egen inkomst och egen bostad kan de ungdomar som vill flytta hemifrån, bilda familj och leva ett självständigt liv”
(proposition 2004/05:02: sid 75).
Dock är det inte alla som har uppnått alla dessa förutsättningar som regeringen satte upp i sitt handlingsprogram. Som rapporten beskriver är en bidragande faktor att studietiden har förlängts, vilket dels kan förklaras av gymnasiereformen som skedde i början av 1990 talet när alla gymnasieprogram blev treåriga. En annan förklaring är att intresset för att studera har ökat, vilket är ett resultat av svårigheten med att komma ut på arbetsmarknaden. Enligt ungdomsstyrelsen menar högskoleverket att utbildning och arbete idag är sysselsättningar som vävs in i varandra och då särskilt i åldrarna 20-30 år. Utifrån detta ställs det därmed högre krav på grundskolan att förbereda ungdomar på en fortsatt skolgång. Dock är det en väldigt stor andel som ändå slutar grundskolan utan betyg som ger behörighet till vidare studier, vilket också påverkar att etableringsprocessen blir förlängd. I en del grundskolor ges möjlighet att läsa ett tionde år för de som inte har gått ut med fullständiga betyg (Ungdomsstyrelsen, 2005). Men det vanligaste är att de med ofullständiga betyg efter grundskolan vänder sig till introduktionsprogrammen, före detta individuella programmet, på gymnasiet. Detta ska syfta
6 till att ge obehöriga elever möjlighet till att komma in på ett nationellt program eller i arbete (skolverket.se).
7
2.2 Teori
När det gäller min teoretiska utgångspunkt, har jag valt att utgå från Symbolisk interaktionism samt Emotionssociologi med tillhörande begrepp. Vad dessa synsätt innebär beskrivs mer ingående i respektive inriktning nedan.
2.3Symbolisk interaktionism
Symbolisk interaktionism är ett synsätt som inom sociologin lägger sitt fokus på det kommunikativa samspelet, vilket då syftar till den interaktion som uppstår människor emellan.
Denna inriktning används för att förstå samspelet med andra människor, grupper och hur dessa förhåller sig till samhället (Trost & Levin, 2010).
När det gäller samspelet med andra har symbolerna här en betydande roll, då dessa betonar att beteende och handlingar är av symbolisk art. Att människor genom gester, rörelser och tankar också påverkar interaktionen med andra. Genom detta blir människan en symbolförmedlande varelse och som genom sin interaktion med andra därmed också skapar sin jaguppfattning (Angelöw & Jonsson, 2012).
Jag anser att detta perspektiv blir ett bra verktyg att ta med i min kommande analys av det empiriska materialet, då symbolisk interaktionism belyser hur människor agerar och påverkas genom interaktion med andra. Ur mitt sett att se kan en arbetslös individ tillexempel ha en grundtanke om sin situation, men påverkas även av hur övriga samhället ser på dem som en arbetssökande individ. Därav kommer jag att redogöra för fem valda begrepp inom denna inriktning och som kan förklara mina informanters tankar och känslor kring deras situation.
Begreppen jag har valt att ta med är signifikanta andra, generaliserande andra, spegeljaget, stämplingsteorier samt stigma.
2.3:1 Signifikanta andra
Till begreppet signifikanta andra hör de personer som för individen har en betydande roll och som därmed också påverkar individens jag och dess föreställningsvärld. Denna process startar när ett barn föds, då barnet genom föräldrar socialiseras in i vilka normer, värderingar och förväntningar de bör leva efter (Mead, 1976). Allteftersom barnet växer upp och jaget utvecklas kan den signifikanta andra komma att utökas till exempelvis lärare eller vänner. Även om föräldrarnas roll fortfarande kan vara av betydelse påverkar ändå barnets jag av tillexempel skolan och det umgänge den har på fritiden (Hewitt, 1981). Livet igenom har vi sedan ett varierande antal människor i vår omgivning som är den signifikanta andra, vilket går att beskriva med de personer som vi ser upp till.
8 Begreppet beskrivs också som positiva kontakter för individen, vilket ger en bild av att individerna sinsemellan alltid kommer överens. Detta är dock inte en helt rättvisande aspekt, då dessa relationer även kan innehålla motstridigheter med varandra. Detta kan ge sig uttryck genom att den signifikanta andra kan vara av en annan uppfattning när det tillexempel handlar om vad som är rimligt respektive orimligt i en viss given situation (Trost & Levin, 2011).
Detta begrepp hjälper till att förklara informanternas upplevelse kring sin situation som arbetslös, då deras signifikanta andra kan påverka dem till en både negativ samt positiv aspekt av att vara utan ett arbete.
2.3:2 Generaliserande andra
När det gäller begreppet den generaliserade andra kan det istället förklaras som de internaliserade normer och värderingar som människan tagit till sig under sin socialiseringsprocess. Barnet börjar denna process genom att överta roller i sin lek och genom detta börjar barnet också känna igen attityden hos andra. Till skillnad från den signifikanta andra, som formar barnet genom närståendes syn på hur den förväntas leva efter värderingar och normer, handlar den generaliserande andra mer om den sociala verklighet som individen ges genom samhällets förväntningar. Tillexempel ser barnet i tidig ålder inte nakenhet som något att skämmas över. Allteftersom barnet växer upp riktas dock uppmärksamheten mer mot andra vilket den sociala omgivningen också ser och agerar gentemot barnet. Detta leder då till att barnet på så sätt lär sig att man förväntas dölja vissa kroppsdelar i olika offentliga situationer (Mead, 1976, Johansson & Lalander, 2010).
Denna process pågår sedan i det fortsatta livet då den generaliserande andra ger individen ett jag genom samhällets eller gruppens perspektiv på hur man ska känna och bete sig. Den kan också förklaras som att den finns i ryggmärgen och bryter vi mot denna, det vill säga de internaliserade normerna, så får vi vad vi kallar dåligt samvete även om ingen annan skulle upptäcka (Mead, 1976).
Den generaliserande andre kan ge förståelse för hur informanterna upplever att andra i samhället ser på deras arbetslöshet och därmed påverkan på deras identitet. Men också den betydande faktorn som skolan har i informanternas upplevelser till hur den kan ha påverkat deras arbetslöshet.
9 2.3:3 Spegeljaget
Spegeljaget är också ett viktigt begrepp inom den symboliska interaktionismen och utvecklades av Charles H. Cooley (1902). Med detta menas att människan ser sig själv genom den bild som andra har av henne. Spegeljaget har tre huvudelement: (1) föreställningen om hur vi framstår för den andra personen, (2) föreställningen om hur vi framstår för den andra personen och (3) någon slags självkänsla som stolthet eller skam.
Vi definierar också vår situation utifrån vår egen vy och denna definition styr vad som ingår i vår föreställningsvärld. Det är vår manual i vårt handlande så att säga, då vi omdefinierar situationen, justerar vår föreställningsvärld, agerar och så vidare. Genom detta får vi en viss frihet i och med att situationen och föreställningsvärlden är vår egen. Även om detta ändå påverkas av de internaliserande normer som vi bär på. Spegeljaget kan också begränsa friheten, då detta styrs av vilka föreställningar som vi upplever att andra har om oss. (Cooley, 1902).
Spegeljaget ökar förståelsen för att en del av informanterna antar den bild som närstående har av dem. Även om jag är medveten om att det kan vara svårt att applicera denna känsla, då den rentav enbart kan ligga i mitt eget synfält och inte i informanternas.
2.3:4 Stämplingsteorier
Detta perspektiv på avvikelse koncentrerar sig på varför en handling ses som avvikande, då avvikelse är något socialt konstruerat (Angelöw & Jonsson, 2012). Det är som Becker (2006) menar att den sociala identiteten är inte utan blir till i ett socialt sammanhang där individen då gradvis övertar andras perspektiv på sig själv. Han säger också” Definiera en människa som avvikare och han blir de” (Berg 2000:173). Stämplingsteorier bygger därmed på att personer som betraktas som avvikande från andra, tenderar att själva applicera denna syn på sig själva.
Detta resulterar i att de genom de negativa förväntningarna som finns gentemot dem också betraktar sig själva som avvikande (Repstad, 1998).
Det är oftast de maktlösa grupperna som blir stämplade, då det är de med makten som bestämmer vilka regler som ska ses som normala respektive inte. Utifrån detta får stämplingsteorier en betydande faktor i min kommande analys, eftersom gruppen arbetslös kan klassas som svagare i vårt samhälle, kanske inte för alla men för en del. Tillexempel kan kategorin arbetslös upplevas som en färdig form att stiga in i med dess begränsningar vad man får och inte får säga, göra och känna när det gäller arbetslöshet. Innehållet i kategorin utmålas som svart, beskrivningarna är negativa och de personer som definierar sig med dem har lättare att känna samhällets fördömande än andra arbetslösa (Mäkitalo (red), 2006).
10 2.3:5 Stigma
Medan stämplingsteorier i sig är mer koncentrerade på att vissa handlingar ses som avvikande, kan begreppet Stigma istället förklara avvikelse genom att det i varje samhälle finns kategoriseringar av människor utifrån olika egenskaper som de har. För att dessa egenskaper sedan ska ses som nedvärderade, krävs det att det avviker på ett icke-önskvärt sätt från samhällets norm. Normerna för hur vi ska vara och bete oss visas genom att vi utan eftertanke rutinmässigt genomför handlingar och interaktion. Att vi på ett omedvetet plan både förväntar oss samt kräver att människorna i vår omgivning ska bete sig på ett förväntat sätt. Gör dem inte det utan därmed avviker från det så kallade mönstret, uppstår stigma (Goffman, 1972).
I mitt empiriska material uppkommer en viss tendens till stigmatisering, vilket visar sig utifrån normen att det är normalt att arbeta och att arbetslöshet därmed blir något onormalt och avvikande. Arbetslöshet kan därmed ses som stigmatiserande eftersom den fungerar som en motpol till det normala (Mäkitalo (red), 2006). Därav anser jag att begreppet stigma är bra att ha med sig till analysfasen, för att förstå och förklara denna aspekt av vissa informanters upplevelser kring deras situation som arbetslös.
2.4 Emotionssociologi
Emotionssociologi syftar till att emotioner, det vill säga känslor, har en betydande faktor när det gäller att förstå och förklara sociala skeenden. Utan emotionssociologin skulle många former av mänskligt beteende vara svåra att förstå, då dessa genom ett emotionsperspektiv kan förklaras genom olika typer av känslor. Ett exempel på detta är krig och våld, som går att förstå genom emotioner såsom rädsla, ilska, förakt, hat och förbittring (Dahlgren & Starrin, 2004).
Detta perspektiv anser jag kunna förklara informanternas känslor kring att vara arbetslös.
Det är främst emotionen skam som har en betydande faktor i en del av informanternas resonemang. Detta ger sig uttryck genom att arbetslösheten för en del av dem anses som skamligt.
2.4:1 Skam
Tomas Scheff menar att av alla våra känslor är skam den mest dominerande, då den enligt honom fyller fler funktioner än vad andra emotioner gör. Utifrån hans sätt att se är skam en koppling mellan medvetandet och den moraliska känslan. Det vill säga att skam kan uppstå av att en individ gör en moralisk överträdelse. Skam har även en central roll när det kommer till de sociala banden, vilket visar sig genom att skam kan uppstå i situationer när de sociala banden hotas. Detta innebär att skam blir en signal på att relationer känns osäkra och hotade. Utifrån
11 detta menar Scheff att skam även kan betraktas som en relationskänsla och alltså inte enbart ses som en krisemotion där förnedring, vanheder och vanära är det centrala.
För övrigt så spelar skam en stor roll när det gäller att uttrycka våra övriga emotioner som exempelvis ilska, rädsla, skuld och kärlek. Uttryckandes av emotioner styrs därmed av i vilken grad en individ skäms för dem och detta styr då också om han/hon uttrycker eller håller tillbaka dem. För en del kan skammen för vissa emotioner vara så stor att de blir helt undertryckta.
(Scheff, 1994; Scheff, 2003).
Dahlgren och Starrin (2004) nämner också att Scheff belyser två olika typer av skam. Den ena är vardaglig och innebär att skammen är mindre intensiv, mer kortvarig och upplevs öppet.
Medan den andra typen av skam är mer förnedrande och väcker därmed en mer upprördhet hos en individ, samt att den upplevs som mycket kraftfull och långvarig.
2.4:2 Sociala band
Med sociala band menas de relationer som ger en mental och emotionell samklang. För att kunna bevara relationen krävs det förutom samklang även en kommunikation. I en relation kan individerna tillexempel komma överens om hur de ska lösa en konflikt, vilket exempelvis kan ske genom att de är överens över att vara oense. Att de därmed accepterar detta utan konflikt om det. Utifrån detta blir samklang ett sätt att samtala och där också emotionerna hjälper till så att individerna i en relation förstår varandra (Dahlgren & Starrin, 2004).
Tomas Scheff (1994) menar också att det är de sociala banden, med hjälp av emotionerna stolthet och skam, som håller ihop samhället. Att de sociala banden därmed bidrar till att vi människor följer normer så att relationerna blir intakta. Dagens samhälle tenderar till ett större hot mot de sociala banden än i tidigare äldre samhällen. Detta på grund av mobiliteten när det gäller både det sociala och det geografiska. Vi ska i vårt moderna samhälle ha en större förändringspotential än vad som fanns i de mer traditionella samhällena tillexempel. Detta i sig leder då till att anknytningen till andra blir mer otrygg. (Dahlgren & Starrin, 2004).
Vilken relation en individ har till andra människor är också avgörande för hur mycket en individ är beredd att visa känslor. Ur detta är det antingen de starka eller svaga banden till andra som är avgörande om en individ upplever skam respektive stolthet (Scheff, 1994). Detta kan visa sig genom tre olika slags relationer. Den första relationen handlar om att individen är socialt isolerad och alltså inte direkt ingår i några sociala nätverk. Detta tenderar att ge upphov till den förbipasserande skammen som kännetecknar snabbt tal, snabba tankar och väldigt lite av medvetna känslor. Den andra relationen har en balans mellan individen och den andre, genom att det finns en ömsesidighet när det gäller förtroende och respekt. Individen ingår här i
12 ett socialt nätverk men utan att behöva undertrycka väsentliga delar av sig själv, vilket ger en stolthet. När det kommer till den tredje relationen är individen istället uppslukad av gruppen, vilket innebär att individen därmed tvingas ge upp väsentliga delar av sig själv. Här sker en öppen skam vilket kännetecknas av förvirring och mer kroppsliga reaktioner såsom rodnad och snabb hjärtfrekvens (Dahlgren & Starrin, 2004).
2.4:3 Interaktionsritualer
Randal Collins har utvecklat en modell för interaktionsritualer. Han menar att vi människor söker både omedvetet och medvetet efter interaktionsritualer där vi kan delta och för varje lyckad ritual sker det saker som gör att deltagarna kommer i ett gemensamt stämningsläge.
Interaktionsritualer uppstår i alla möten där minst två personer möts, beroende på hur lyckade interaktionen dem emellan känns kan de känna höga eller låga former av emotionell energi. Vid en lyckad interaktion uppstår hög emotionell energi och deltagaren vill då fortsätta utföra ritualerna, vilket då också leder till ett upprepande och på så sätt också bildar interaktionsrituals kedjor.
Förutom att deltagarna i en interaktionsritual måste vara minst två stycken individer som också ska befinna sig på samma plats samtidigt, tar Collins även upp ytterligare tre ingredienser som ska uppfyllas för att det ska bli en interaktionsritual. Dels så måste det finnas gränser mellan de som deltar i en ritual och de som inte deltar, men deltagarna måste också vara fokuserade på ett gemensamt objekt eller aktivitet samt dela en gemensam sinnesstämning eller upplevelse (Collins, 2004). Ett exempel på en interaktionsritual kan ges genom att vara hejarklack under en fotbollsmatch. Genom att heja på sitt lag, upparbetar hejarklacken tillsammans en emotionell energi. De har även gemensamma symboler, tillexempel en gemensam klädsel utefter lagets färger, vilket gör att det genom detta också finns tydliga gränser mellan de som ingår i hejarklacken och övrig publik.
Att nämna är också de mer naturliga ritualerna som skapas utifrån ett ömsesidigt fokus och emotionell samklang, vilka därmed också saknar formella procedurer och moment. Detta är något som de formella ritualerna istället anammar, att de på så sätt utgår från en på förhand bestämd uppsättning av ceremoniella procedurer (Dahlgren & Starrin, 2004).
En annan form av ritual som Collins (2004) tar upp tvingande ritualerna, vilka syftar till de ritualer som människor känner att de måste delta i. Detta kan exemplifieras genom att det på arbetsplatser finns möten som personalen känner sig tvingade att delta i, men där medvetenheten om att de också blir uttråkade finns med. Detta kan då tömma dem på emotionell energi istället för att generera ny.
13 Collins teorier om interaktionsteorier kan ge en förståelse när det gäller informanternas brist på nätverk inom arbetslivet.
14
3. METOD
3.1 Kvalitativ metod
Jag har valt att göra en kvalitativ studie då denna metod kan ge mig de arbetslösa unga vuxnas känslor och tankar kring deras situation. Jag är inte intresserad av att generalisera utan att bilda mig en förståelse hur dessa unga vuxna kan tycka och tänka. Som Trost (2005) tar upp ger den kvalitativa metoden svar på människors sätt att resonera samt reagera eller urskilja ett särskilt handlingsmönster. Den kvantitativa metoden är mer ute efter att mäta resultatet i form av frågor såsom hur ofta, hur länge eller hur vanligt (Trost, 2005). Vilket alltså inte passar mitt syfte med studien.
Den kvalitativa metoden kan ge mig en fördjupad förståelse för mitt problemområde samt att jag under intervjuernas gång kan iaktta informanterna för att på så sätt även känna av stämningen och andra signaler, något som oftast är svårt att uppnå vid kvantitativ metod. Jag anser också att det är lättare att undvika missförstånd vid intervjuer då jag tillexempel kan ställa följdfrågor och förklara mer ingående om någon fråga är oklar. Och detsamma gäller även tvärtom, om jag är osäker på min uppfattning av informanternas svar.
När det kommer till kvalitativa metodens nackdelar nämner Trost (2005) att den är mer tidskrävande både när det gäller insamlandet och bearbetningen av materialet. Han tar även upp generalisering och att man som forskare sällan kan göra en empirisk generalisering av resultatet.
Däremot kan forskaren, som Teorell och Svensson (2007) nämner, göra en teoretisk generalisering i form av att man använder resultatet i sin forskning i en generell diskussion tillsammans med tidigare forskning. Jag kommer därav i denna uppsats att använda mig mycket av tidigare forskning och relatera detta till mitt resultat.
En annan risk med den kvalitativa metoden är att man som forskare lättare kan påverka informanten på ett rent omedvetet plan, tillexempel genom att ställa ledande frågor eller genom sitt kroppsspråk (Trost, 2005). Jag är själv medveten om riskerna att påverka informanterna, därav har jag varit neutral i mitt sätt att vara och när det gäller min klädsel. Jag har också låtit informanternas berättande styra följdfrågorna och alltså inte min egen tolkning av resonemanget. Detta har gett följdfrågor av karaktären ”berätta mer” eller ”hur tänker du här”.
Den kvalitativa metoden anser jag har fungerat bra och att den på så sätt också har hjälp mig att besvara mitt syfte och frågeställningar.
15
3.2 Den hermeneutiska ansatsen
Jag kommer i min studie att utgår från en hermeneutisk ansats. Vilket innebär att tolkningen till hur informanterna i min undersökning upplever sin arbetslöshet och vad som påverkar den blir det centrala. Jag är mer ute efter att förstå deras situation än att söka absolut sanning, som hermeneutiken menar inte finns. Inom hermeneutiken ligger forskarens förförståelse som grund för själva tolkningen, men att den under processens gång utvidgas. Detta kan förklaras genom den hermeneutiska cirkeln (spiralen). Denna syftar till att tolkningen växer fram i en cirkulär rörelse mellan forskarens förförståelse och möten med nya idéer och erfarenheter. Detta leder också till en ny förförståelse som ligger till grund för kommande tolkning. Cirkel metaforen ska visa på att förståelsen ständigt förändras och att forskaren på så sätt hela tiden pendlar mellan del – och helhet (Thurén, 2004 och Dahlgren, 1996).
3.3 Urval
Min första tanke var att ha ett strategiskt urval, då jag genom på förhand uttänka kriterier skulle komma åt en stor variation (Teorell & Svensson, 2007). Kriterierna som jag hade i åtanke och som jag ville skulle uppfyllas var ålder, kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Genom ett samtal, med det i uppsatsen nämnda företaget, bestämdes att jag skulle träffa de personer som ingick i åldern 21-26 år på ett gemensamt möte, för att där informera om min undersökning och också då få en bild av vilka de var.
Gruppen bestod av 10 stycken, alla unga män. Vilket medförde att min urvalsgrupp kön gick bort. De andra kategorierna jag hade bestämt var också svåra att uppfylla. Åldersspridningen i gruppen var relativt jämn och när det kommer till socioekonomisk bakgrund var den svår att urskilja genom ett första möte. Jag hade också en tanke om att här urskilja större boendeort kontra mindre boendeort. Men då alla tilltänka informanter kom från mindre orter gick detta kriteriet också bort.
Därav fick jag istället övergå till att göra ett bekvämlighetsurval (Bryman, 2002) utifrån de personer som var villiga att ställa upp på en intervju och som därmed fanns tillgängliga. Utifrån intervjuerna med dessa fick jag ändå en liten variation vad gäller respondenternas boendeform samt utbildning som kan ha en viss betydelse när det gäller vad som påverkar deras arbetslöshet.
16 3.3:1 Presentation av företaget
Företaget som jag i denna uppsats har samarbetat med, är ett lokalt förankrat företag på en ort i Sverige. Företaget arbetar med att ordna arbetspraktik/arbetsträning, coacha samt matcha mot arbete för personer som ingår i jobb och utvecklingsgarantin (JOB), men också för personer med psykisk funktionsnedsättning. De arbetar med personer i åldrarna 21-65 år och som utifrån arbetsförmedlingens bedömning får kontakt med dem och deras företag.
Innehållet i den tjänst som företaget erbjuder varierar utifrån arbetsförmedlingens uppdrag, men hörnstenarna i deras arbete är enligt följande:
Planeringssamtal
Företagskontakter
Anskaffning av arbetspraktik/arbetsträning
Daglig kursverksamhet (alternativt två dagar per vecka), med ämnen inom arbetslivets psykologi, arbetsvägledning, arbetsmarknadsutveckling och jobbsökningsaktiviteter
3.3:2 Kort om informanterna
För att skydda informanterna har jag valt att använda fingerade namn, då jag anser att detta också ger en personlig prägel på resultatet. Samtliga informanterna är unga män i åldrarna 22- 26 år och har alla gemensamt att de under uppsatsens gång ingår i jobb- och utvecklingsgarantin genom företaget som tidigare nämnts.
Vissa av dem har en del arbetslivserfarenhet, men gemensamt för de flesta av informanterna är dock att de sedan gymnasiet varit arbetslösa med avbrott för vissa studier eller tillfälliga arbeten. Nedan följer en sammanfattning av informanterna i form av fingerade namn, boendeform och utbildning:
Intervjuperson Boendeform Utbildning
Göran Bor själv med egen familj Gymnasiet & lastbilskort
Mats Hos föräldrarna Universitet
Peter Hos föräldrarna Universitet
Olle Hos föräldrarna Gymnasiet & KY utbildning
Daniel Bor själv Gymnasiet
Johan Hos föräldrarna Gymnasiet
17
3.4 Datainsamling
Jag har genomfört ostrukturerade intervjuer, vilket då innebär att jag har koncentrerat mig kring teman som därmed varit grunden i min intervjuguide och har kommit att utvecklas från intervju till intervju. Jag ville inte låsa fast mig i en bestämd struktur, utan ville ge möjlighet till utveckling och följdfrågor under intervjuernas gång. Hade jag valt mer schematiserade och strukturerade intervjuer hade jag också blivit mer låst, då samma frågor ska ställas till alla informanter och i samma ordning. Jag är mer ute efter att se till hur de här unga vuxna definierar sin verklighet och att de alla definierar sin verklighet på olika sätt som även Merriam (1994) tar upp. Hon menar att syftet med halvstrukturerade/ostrukturerade intervjuer är att inte tvinga informanterna till att anamma exempelvis forskarens kategorisering av världen. Istället ska denna typ av intervju syfta till att komma åt respondenternas sätt att se på saker och ting (Merriam S, 1994).
3.4:1 Intervjuguide
Utformningen av min intervjuguide började med att jag tänkte igenom vilka huvudområden jag skulle ha, det resulterade i tre teman: bakgrund, tankar och känslor kring arbetslöshet samt framtid. Detta för att först få en liten överblick över vem informanten är, ålder, boendeform och personegenskaper exempelvis. För att därefter gå in på själva temat arbetslöshet, där frågor som hur de upplevde sin arbetslöshet och hur de upplevde mottagandet på arbetsmarknaden bland annat ställdes. Att jag sedan avslutade med framtidsfrågor var för att på så sätt knyta ihop allt utefter hur de ser på sin egen framtid utifrån nuvarande situation som arbetslös.
Jag inspirerades av Kvales (1997) sätt om att likna intervjun vid ett timglas. Vilket innebär att intervjun startar högst upp i timglaset där det är väldigt brett, här passar det då bra med en inledning. När timglaset sedan smalnar av på mitten kommer man in i en djupfas, vilket består av något känsligare frågor. I botten av timglaset breddas det åter igen och man gör här en avslutning av intervjun samt att man även har plats för en sammanfattning samt övriga frågor från informanten om det finns behov.
18
3.5 Tillvägagångssätt
Vid mitt första möte med alla eventuella informanter hade jag med mig ett följebrev (Svenning, 2003) som jag delade ut till var och en. Brevet innehöll en presentation av mig själv, vad jag studerade och vad mitt syfte med uppsatsen och därmed intervjuerna var. I brevet tog jag även upp att materialet skulle bearbetas konfidentiellt och att allt som kan kopplas till dem och företaget skulle skrivas om, för att på så sätt förstärka deras anonymitet i min studie. Jag informerade också om att samtalen skulle komma att spelas in, men att detta skulle förstöras efter uppnått syfte.
Efter att alla läst brevet och jag även redogjort muntligt, gjorde jag en förfrågan till gruppen över vilka som kunde tänka sig att delta och därmed bli intervjuad. Jag förklarade också innan att deltagandet var helt frivilligt och att det var okej att tacka nej till att delta. Jag är medveten om att det kan kännas tvingande för individer att säga ja när förfrågan sker öppet inför en grupp.
Men i och med att alla i gruppen befann sig i åtgärd på företaget, var de inte främlingar för varandra. Därav kände jag att denna förfrågan kunde göras öppet. Det var två i gruppen som tackade nej till att delta, medan övriga åtta kunde tänka sig att bli intervjuade.
När intervjuerna skulle ske bestämde jag mig för att genomföra dem på företaget jag samarbetar med, i ett rum som gick att stänga och med avslappnad atmosfär i form av fåtöljer som vi kunde sitta i. Jag anser att val av rum är väldigt viktigt, då det enligt mig är bra att hitta en plats där informanterna kan känna sig avslappnad och utan störningsmoment. Jag genomförde även alla intervjuer i anslutning till att informanterna ändå hade sin gruppaktivitet på företaget, detta för att undvika onödig stress för informanterna.
Mina upplevelser att som kvinna enbart intervju yngre män är inget jag direkt har reflekterat över, då jag ansåg att det hela fungerade bra. Min upplevelse var att de kunde öppna upp sig väldigt mycket och redogöra för hur de kände kring sin situation. Och att könsskillnaden inte hade någon betydelse.
Jag har genomfört sex intervjuer, vilka varade mellan 20 minuter - 1 ½ timma. Jag har inte utgått från ett bestämt antal informanter på förhand, utan inspirerades här av den grundade teorins tanke om att intervjua tills så kallad mättnad uppnåtts, det vill säga när empirin inte ger någon ny information (Hartman, 2001). Jag hade ganska många som var villiga att ställa upp på en intervju, men efter sex intervjuer kände jag att svaren blev alltmer lika och att mättnad därmed uppstått. Intervjuerna har ägt rum mellan 26 november – 6 December 2013. Kvale (1997) nämner också att ett för stort antal respondenter ger en svårighet att göra djupare
19 tolkningar, medan ett för litet antal inte går att generalisera. Som jag tidigare nämnt, är jag i min studie inte ute efter att generalisera utan att belysa informanternas upplevelser om deras situation och utifrån detta göra en djupare tolkning av deras resonemang.
Innan jag påbörjade varje intervju gick jag återigen igenom de etiska riktlinjerna (Dalén, 2008) samt fick muntligt godkännande av informanterna till att genomföra intervjuerna och att spela in dessa via diktafon.
3.5:1 Bearbetning av data
Intervjuerna transkriberades efter varje intervjutillfälle, för att på så sätt även få mina upplevelser till intervjuerna färska. Som jag tidigare nämnt spelades intervjuerna in, vilket också gjorde att jag sedan kunde skriva ut dem ordagrant. Att spela in samtalet medför också att jag kan lämna luckor för pauser, funderingar och skratt tillexempel (Kvale & Brinkman, 2009). Fördelen med detta enligt mig är att jag får mina citat i uppsatsen mer levande och att de därmed ger en mer trovärdighet samt gör det hela personligt. Vissa ord där en viss dialekt gör sig synlig kan dock komma att skrivas om för att på så beakta informaternas anonymitet.
Jag har även här inspirerats av den grundade teorin och därmed hela tiden fört så kallade memos (Strauss & Corbin, 1998), minnesanteckningar, för att på så sätt komma ihåg de tankar och funderingar jag har fått under hela uppsatsens gång. Dessa har sedan använts i min kodning av materialet.
3.5:2 Kodning/analys
Jag har valt att koda utefter den grundade teorins sett att se. Jag anser att deras kodningsprocess skulle kunna ge upphov till val av teori, genom att jag under kodningsprocessen fann kategorier, som jag sedan satte i relation till varandra och aktuell teori.
Jag började min kodningsprocess med att bryta ner mitt empiriska material och på så sätt också jämföra, begreppsliggöra och kategorisera materialet. Denna fas benäms som öppen kodning. Med detta menas att jag utifrån mitt material därmed identifierar begrepp, upptäcker dess egenskaper och dimensioner. Vilket jag gjorde genom att markera det som jag ansåg var relevant i förhållande till mitt syfte i intervjutexterna, så kallade concept. Detta kan handla om både ord, meningar och stycken. Vilka sedan lyftes ur till ett annat dokument där jag utsåg kategorier till mina concept.
Nästa steg var att se om det fanns några kopplingar till de funna kategorierna, vilket kan handla om orsaker, samspelsmönster och kontexter. Detta benäms av den grundade teorin som
20 axial kodning. När denna fas var klar och jag hade hittat de mest centrala begreppen inom mitt studerande område, koncentrerade jag mig endast på detta, vilket då kallas selektiv kodning (Stauss & Corbin, 1998).
När kodningen av materialet var klar började jag att beskriva mina kategorier samt underkategorier med hjälp av intervjumaterialet samt med utvald teori. Jag fick genom min kodning fram två kärnkategorier (ung och stigmatiserad samt socialt stöd) med tillhörande underkategorier (upplevelsen av att bli stämplad som ung, erfarenhet, utbildning, nätverk, motivationens påverkan och myndigheters stöd). Resultaten förstärktes sedan med intervjucitat.
3.6 Tillförlitlighet och Trovärdighet
Med reliabilitet menas att en mätning är korrekt gjord (Thurén, 2004). Det vill säga att den inte utsatts för slumpinflytelser och att situationen ska vara lika för alla och så vidare. Reliabiliteten syftar därmed till att en mätning ska kunna ge samma resultat vid en förnyad mätning. Medan begreppet validitet syftar till att man undersökt det man skulle undersöka (Trost, 2005).
Kvalitativ metod syftar inte till att kunna generalisera och att man här inte avser att mäta resultat vid en intervju, därför menar Axelzon och Hörlyk (2002) att reliabilitet istället bör benämnas som tillförlitlighet och validitet som trovärdighet. Att dessa benämningar passar bättre in på den kvalitativa metoden. Även Trost (2005) har ett liknande resonemang kring att det kan vara svårt att tala om en hög reliabilitet vid en kvalitativ studie, eftersom slumpinflytelser såsom felsägningar eller missuppfattningar är sådant som forskaren noterar och registrerar inför analysen av intervjun.
I min studie har jag förstärkt min tillförlitlighet genom att vara lyhörd samt att använda ett lättförståligt språk för att slippa förklara så mycket kring frågorna, då detta kan styra informanternas svar (Trost, 2005). Jag har utgått från samma intervjuguide för samtliga informanter, däremot kan följdfrågorna variera och vissa frågor kan tillkomma under processens gång då jag ändå valt att ha ostrukturerade intervjuer. Grunden är dock densamma för alla informanter, det vill säga att jag har utgått från samma teman under intervjutillfällena.
Jag har också suttit på samma ställe med alla informanter, vilket medför att situationen har sett lika ut för samtliga.
3.7 Etiska överväganden
Inom kvalitativ forskning är etiska aspekter extra viktiga i och med att man använder så få informanter och att dessa ger så mycket av sig själva. Dalen (2008) tar upp fyra krav när det gäller de etiska överväganden som finns för att skydda informanterna: Krav på samtycke, krav på att bli informerad, krav på konfidentialitet samt nyttjandekravet.
21 För att nå upp till dessa etiska krav i min undersökning skrev jag ett följebrev där jag beskrev vem jag var och vad jag studerade. Samt undersökningen syfte, genomförande och metod. Jag tog också upp information om informanternas deltagande, det vill säga att deras deltagande var helt frivilligt och att materialet skulle behandlas konfidentiellt där all information som kan leda till dem skulle tas bort och skrivas om. I brevet informerade jag även om att intervjuerna skulle komma att spelas in, men att det sedan skulle förstöras efter uppnått syfte. De informanter som gav samtycke till att bli intervjuade informerades än en gång om undersökningen syftet, metoder och genomförande innan intervjuerna påbörjades och gav i samband med detta återigen ett muntligt samtycke till att delta. Därav har jag här uppnått de första etiska kraven såsom krav på samtycke och krav på att bli informerad.
För att skydda informanterna har jag vid transkriberingen lyssnat på intervjuerna med hörlurar i mitt hem där jag under transkriberingsprocessen varit ensam. Jag har heller inte skrivit ut namn och dylikt som kan ses som härledande till informanterna i mitt material, utan har där lämnat lucka eller skrivit x om något namn har nämnts. Ljudupptagningarna har sedan raderats.
Utifrån detta har jag även uppnått krav på konfidentialitet. Det sista kravet nyttjandekravet anser jag att jag har uppnått genom att endast använda de uppgifter jag har fått in om informanterna i forskningssyfte, det vill säga i min uppsats.
3.8 Förförståelse
Innan jag gick ut och intervjuade hade jag själv främst en teori om att dagens unga (men också andra åldersgrupper) spenderar väldigt mycket tid framför datorer, detta i och med utbudet av alla sociala medier och onlinespel. Att det helt enkelt är roligare att vara hemma idag än att arbeta. Vilket skulle kunna leda till att unga arbetslösa även vänder på dygnet, genom att de sitter uppe länge framför datorn. Vilket då gör att sökandet efter arbete blir lidande och att det blir till en ond cirkel. Jag vill dock inte utgå från min förförståelse på så sätt att den ska påverka informanternas svar, däremot har den gett upphov till en del frågor i intervjuguiden som behandlar informanternas intressen samt den tid de lägger på sitt arbetssökande i förhållande till sin fritid. För att även öppna upp för andra intressanta infallsvinkar har jag försökt att ha en relativt bred intervjuguide som upptar många olika områden. På så sätt vidareutvecklar jag min förförståelse från varje intervju, som den hermeneutiska inriktningen gör. Jag har också valt att utgå från en induktiv tankemodell (Merriam, 1994), vilket innebär att jag inte har letat teorier på förhand utan låtit intervjuerna styra detta. På så sätt kan jag ge utrymme för hur informanterna ser på sin egen situation och alltså inte styra in dem direkt på ett specifikt
22 tankemönster. Att ha en induktiv tankemodell innebär att forskaren vill utforska nya teorier istället för att utgå från en förutbestämd (Merriam, 1994). Det induktiva perspektivet passade min studie eftersom jag, utifrån de unga vuxnas upplevelser, ville se vad som påverkade just deras arbetslöshet. Därav kunde jag heller inte välja en passande teori innan jag intervjuat alla informanter.
23
4. RESULTAT/ANALYS
I denna del av uppsatsen kommer jag att besvara mitt syfte och dess frågeställningar samt analysera detta utifrån min teoretiska referensram. För att underlätta för er läsare kommer jag att repetera mitt syfte som ligger till grund för denna analys av resultatet:
”Syftet med denna uppsats avser att genom intervjuer få fram de unga vuxnas tankar och känslor kring deras nuvarande situation som arbetslös. Jag vill sedan genom detta få fram vad de upplever har påverkat deras arbetslöshet”
Under min kodningsprocess där jag bröt ner och kategoriserade mitt empiriska material, fann jag två kärnkategorier som kan ge svar på mina frågeställningar. Den första är UNG OCH STIGMATISERAD med underkategorierna upplevelsen av att bli stämplad som ung, erfarenhet, utbildning och nätverk. Dessa har alla en betydande faktor när det gäller informanternas upplevelser kring vad som har påverkar deras arbetslöshet. Den andra kärnkategorin är SOCIALT STÖD med underrubrikerna motivationens påverkan och stödet från myndigheter. Dessa har en väldigt central roll när det gäller informanternas motivation till att faktiskt söka arbeten och på så sätt få motivation till att ta sig ur sin arbetslöshet. Brist på stöd och hjälp från familj, men också i vissa fall arbetsförmedlingen, tenderar att ge känslan av mer hopplöshet hos informanten. Vilket då också skapar en lägre motivation.
Analysen kommer, som tidigare nämnts, att analyseras utifrån de begrepp som ingår i inriktningarna symbolisk interaktionism samt emotionssociologi. Jag vill här förtydliga att vissa begrepp utgör en större del på analysen än andra, men att alla ändå är pusselbitar i informanternas upplevelse kring deras situation som arbetslös. Därav ansågs alla begrepp i teoridelen som viktiga att ta med, för att på så sätt få en bättre helhetsuppfattning samt förståelse kring informanternas resonemang.
Jag kommer också i varje kategori att beskriva hur dessa förhåller sig till syftet genom att sammanfatta intervjuerna och förstärka med citat, för att på så sätt ge mer trovärdighet till mitt material.
