Kriminalvården kan i begränsad utsträckning påverka beläggningsläget genom olika
åtgärder kopplade till klientflöden. Dessa ger inga dramatiska effekter, men kan bidra till att enstaka platser frigörs och till att platsutnyttjandet effektiviseras.
Verkställighetsfall i häkte
En viktig åtgärd för att minska beläggningstrycket i häkte är att minimera de så kallade verkställighetsfallen, klienter som sitter kvar i häkte i väntan på en anstaltsplacering. Att det återkommande har uppstått kö till riksmottagningen, där dömda med en strafftid på minst fyra år initialt placeras, har förvärrat problematiken. Genom att fler utredningsplatser har öppnats på riksmottagningen och att kriterierna för utredning förändrats, har kön kunnat kortas.
Utökade inställelsetider
Tiden för egen inställelse har utökats i två steg, först från 50 till 75 dagar och sedan till 100 dagar. Detta berör dömda som inte är frihetsberövade. Åtgärden gör att inställelserna skjuts upp och sprids ut över en längre tid, vilket ökar möjligheterna att få fram fler platser.
Åtgärden har varit viktig och nödvändig, men målsättningen är att så snart som möjligt kunna återgå till en inställelsetid om 50 dagar. Det görs alltid en individuell bedömning så att klienter med höga risker får en kortare inställelsetid.
Intensivövervakning med elektronisk kontroll
Den som är dömd till ett fängelsestraff på högst sex månader kan ansöka om att få avtjäna straffet hemma med fotboja, så kallade intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV). Under 2020 har Kriminalvården intensifierat sitt arbete med IÖV och andelen som avtjänar sitt straff med fotboja har ökat något sedan 2019. Efter förslag från
Kriminalvården presenterade regeringen i november 2020 också förslag om förändringar av regelverket för intensivövervakning. I departementspromemorian föreslås åtgärder för att effektivisera förfarandet och till viss del öka förutsättningarna för IÖV. Förslagen innebär att Kriminalvården får besluta om verkställighet med fotboja utan ansökan från den dömde samt att karensregeln, som innebär att återfall i brott i vissa fall hindrar verkställighet med fotboja, tas bort och ersätts med en lämplighetsbedömning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.
Särskilda utslussningsåtgärder
Kriminalvården arbetar för att fler intagna ska kunna delta i särskilda utslussningsåtgärder i form av utökad frigång, vårdvistelse och halvvägshus. Åtgärderna är viktiga för klienternas återanpassning, samtidigt som de frigör anstaltskapacitet. Hur många intagna som deltar i utslussning, samt hur länge åtgärden pågår, har en direkt effekt på beläggningen.
Överföring av straffverkställighet
Kriminalvården har under de senaste två åren intensifierat arbetet med att överföra verkställigheter av fängelsestraff till dömdas hemländer. Myndigheten har förstärkt
utredningskapaciteten samt infört nytt systemstöd och nya rutiner. Ansvaret för att initiera överföringsärenden har centraliserats i syfte att tidigare identifiera aktuella klienter. Orsaker
till att överföring inte kan ske handlar främst om korta strafftider, att överklaganden fördröjer processen samt om långa handläggningstider och undermåliga
fängelseförhållanden i andra länder. Det finns också flera länder där Sverige inte har något avtal om överförande av fängeslestraff, till exempel Syrien och Somalia. 2020 överfördes 79 klienter till sina hemländer, vilket var en liten ökning jämfört med året innan. Främst ökade antalet överföranden till andra länder inom EU, detta trots att pandemin orsakade långa handläggningstider i andra länder och svårigheter att planera transporter.
6
Kompetensförsörjning
En grundförutsättning för att Kriminalvården ska kunna möta kapacitetsökningen på ett tryggt och säkert sätt är att säkerställa en fungerande kompetensförsörjning som går i takt med klientinflöde, platsutbyggnad samt med verksamhetens och klienternas behov. Det handlar både om nyrekryteringar och kompetensutveckling, och om insatser för att vårda och behålla erfarna chefer och medarbetare samt för att minska personalomsättningen.
Klientnära medarbetare utgör en viktig del av Kriminalvårdens säkerhetskoncept, dynamisk säkerhet. Genom en relativt hög personaltäthet kan medarbetarna tidigt fånga upp signaler om till exempel ordningsstörningar. Att de är utbildade och på andra sätt rustade för att kunna hantera de olika situationer de ställs inför främjar en trygg och säker arbetsmiljö.
Utifrån det bedömda platsbehovet prognosticeras personal- och kompetensbehov över tid.
För att klara större klientvolymer beräknas Kriminalvården behöva växa med motsvarande 2 500 årsarbetskrafter till 2024, och med sammanlagt 4 500 årsarbetskrafter till 2030. Detta innebär att cirka 400 – 600 årsarbetskrafter behöver rekryteras årligen med anledning av kapacitetsutökningen, av de sammanlagda 4 500 – 5 000 årsarbetskrafter som rekryteras varje år. Nedan visas prognosticerat rekryteringsbehov för hela myndigheten fram till år 2030. Observera att ju längre fram i tidsperioden, desto större osäkerhet i prognosen.
Diagram 7
Nationellt rekryteringsstöd
Myndigheten har utvecklat ett nytt, nationellt rekryteringsstöd som möjliggör en effektiv, kvalitativ och säkrad tillströmning av nya medarbetare och avlastar myndighetens
linjeverksamhet. Sedan det nationella rekryteringsstödet implementerades under 2020 har rekryteringstakten ökat i myndigheten och förmågan att agera handlingskraftigt i
0
2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030
Rekryteringsbehov per år
extern avgång kapacitetsökning* allm visstid timanställd vikariat
förhållande till påkallad personalökning, som effekt av skyndsamma beslut om förtätning och/eller tidsbegränsade platser, har stärkts. Tabellen nedan visar den ökade
rekryteringsvolymen i myndigheten under det senaste året.
Effekter av pandemin – begränsad förmåga att grundutbilda och fortbilda personal Inför 2020 hade myndigheten en plan för omhändertagande av grundutbildnings- och fortbildningsbehov. Med anledning av pandemin, och de restriktioner som följde, omkullkastades planen. Utbildningar, fortbildningar och kompetensutvecklingsinsatser pausades både på kortare och längre sikt. Inför 2021 är således utbildningsbehovet högre än prognosticerat, eftersom kvarstående behov ska omhändertas. För att tillgodose krav på social distansering har externa lokaler hyrts för utbildningar. Bedömningen är att
Kriminalvården genom vidtagna extraåtgärder kommer att klara att upprätthålla en tillräcklig nivå av utbildade medarbetare i kärnverksamheten under första halvåret 2021 samt vara i balans, i samtliga regioner, till årsskiftet. Detta under förutsättning att inga ytterligare begränsande beslut måste fattas med anledning av pandemin. Fortbildning som inte avser akuta behov kan behöva tas igen över en längre period.
Mål om att öka andelen utbildad och tillsvidareanställd personal
För att vara väl rustad inför förändringar behöver myndigheten generellt öka andelen utbildad och tillsvidareanställd personal i den klientnära verksamheten. Det minskar sårbarheten vid bemanningsplanering samt behovet av kostsam nyrekrytering. Då växer också stabiliteten och tryggheten i arbetslagen, samtidigt som kvaliteten på vården, omsorgen och rättssäkerheten för klienterna ökar. I en tid med ökat inflöde av klienter, förändrad lagstiftning samt komplexa klientkonstellationer är det extra viktigt att
framförallt klientnära medarbetare är väl rustade för sitt mångfacetterade uppdrag. En trygg och fungerande arbetsmiljö minskar personalomsättningen.
Diagrammet nedan visar prognostiserat utbildningsbehov för kommande tioårsperiod.
Diagram 8
Påverkansfaktorer kompetensförsörjningsförmågan
Kriminalvården är konjunkturkänslig. Kompetensförsörjningsfrågan påverkas av omvärldens krav, förändringar och konkurrens om såväl grund- som specialist- och
chefskompetens. Myndigheten behöver vara en attraktiv och relevant arbetsgivare, och det kan finnas skäl att utreda förutsättningarna för mer flexibla och individualiserade
anställningsvillkor. Förändringar i arbetsrättsliga regelverk, till exempel ökande krav på kompetensutveckling, påverkar också. Myndigheten behöver ta en bredare och tydligare ansats på begreppet kompetens- och karriärutveckling för att vara en attraktiv arbetsgivare både för nya och befintliga medarbetare. Det handlar om att säkerställa en god
grundutbildning, men också om att skapa förutsättningar för specialisering. Detta sker till viss del idag, men inte med en tydlig progression, för exempelvis kriminalvårdaren, så att det ger effekt i karriären och medger en strukturerad löneutveckling. Klientutvecklingen och komplexiteten i klienternas problematik ställer också förändrade krav på
medarbetarnas kompetens. Strategiskt och systematiskt arbete med kompetensförsörjning är högt prioriterat, eftersom det är en förutsättning för att lyckas med kapacitetsökningen och uppnå en kvalitativ kriminalvård med en väl fungerande arbetsmiljö.
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800
2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030
Prognostiserat utbildningsbehov
Datum: 2021-03-01 Diarienr: KV 2021-1325