5 Se vidare 4.3 Samlad bedömning av platsbehov
av noggrann planering och präglats av särskild förslagenhet. Förändringen kan framöver förväntas ge fler livstidsdomar.
2021 genomförs förändringar vad gäller villkorlig frigivning som innebär att den så kallade tvåtredjedelsfrigivningen kan skjutas upp om den intagne inte har deltagit i
återfallsförebyggande insatser under anstaltstiden. Utredningen bedömde att reformen kan innebära cirka 30 900 extra vårddygn i anstalt , vilket motsvarar en ökning av
medelbeläggningen med 85 intagna.
Kommande lagstiftningsändringar eller sådana som är under utredning
Förslagen angående slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet föreslås träda ikraft den 1 januari 2022. Förslagen kan antas få en betydande påverkan när det gäller inflödet av klienter i Kriminalvården och därmed även stora ekonomiska konsekvenser.
I utkastet till lagrådsremiss beräknas kostnaderna för Kriminalvården till följd av förslagen uppgå till ca 450 miljoner kr per år, vilket ungefär motsvarar en ökad medelbeläggning om 350 intagna. De kostnadsökningar som har beräknats i utkastet till lagrådsremiss bedöms av Kriminalvården dock vara i underkant. Det bör framhållas att förslagen innebär dels att unga myndiga vid allvarlig brottslighet i många fall kommer att dömas till strängare
påföljdsarter, dels att strängare påföljder sannolikt kommer att mätas ut inom ramen för en påföljdsart. Eftersom de unga lagöverträdare som omfattades av förslagen i det tidigare betänkandet, men som exkluderats i de förslag som nu lämnats, har en kort medelstrafftid blir den kostnadsmässiga skillnaden mellan de två förslagen sannolikt inte lika stor som beräknats i utkastet till lagrådsremiss. Enligt den bedömning Kriminalvården gjorde i myndighetens remissvar kan förändringen leda till en ökning av medelbeläggningen med på sikt uppemot 700 intagna i anstalt6.
Straffrättsliga åtgärder mot brott i kriminella nätverk (Dir. 2020:62) utreds också. Enligt direktiven ska förändringarna innebära en skärpt och mer effektiv straffrättslig reglering mot brott i kriminella nätverk, särskilt brott med kopplingar till kriminella uppgörelser, en skärpt straffrättslig reaktion mot narkotikaförsäljning samt en skärpt straffrättslig reaktion mot dem som involverar unga i kriminalitet. Det finns även förslag om presumtion för häktning när allvarliga brott, såsom rån, grov misshandel och grov utpressning, begås inom ramen för kriminella nätverk. Uppdraget ska redovisas senast den 11 juni 2021.
Vidare kan nämnas utredningen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (Dir.
2019:85). Utredningen ska analysera om det finns ett behov av, och är lämpligt att införa, en möjlighet till strafflindring för den som medverkar till utredning av någon annans brottslighet, så kallade kronvittnen. Utredningen ska lämna förslag till förbättrat stöd till och skydd av vittnen samt överväga om det bör införas en möjlighet att vittna anonymt.
6 Kriminalvårdens remissvar KV 2020-10415
Utredningen ska också bedöma om straffskalorna för övergrepp i rättssak, mened och skyddande av brottsling bör skärpas. Uppdraget ska redovisas senast den 21 maj 2021.
Regeringen har föreslagit (prop. 2019/20:129 Effektivare hantering av häktningar och minskad isolering) att en misstänkt ska få vara häktad i längst sex månader fram till dess att åtal har väckts. Om den misstänkte inte har fyllt 18 år ska motsvarande tid vara tre
månader. Tidsgränserna får enligt regeringens förslag överskridas om det finns synnerliga skäl, t.ex. när det misstänkta brottet är särskilt svårutrett för att det är en del av organiserad eller gängrelaterad brottslighet. Utskottet föreslår en ändring i regeringens förslag som innebär att det inte införs någon tidsgräns för häktning av vuxna, utan endast en tidsgräns om tre månader för häktning av barn. Denna tidsgräns får överskridas om det finns synnerliga skäl.
4.2 Strategisk inriktning
Det tar lång tid att utveckla ny infrastruktur, vilket ställer krav på långsiktig planering och strategisk inriktning. För att på ett ändamålsenligt sätt kunna möta såväl upp- som nedgångar i platsbehovet behövs också en hög grad av flexibilitet. Genom att kombinera fasta platser, tidsbegränsade platser och beredskapsplatser kan myndigheten anpassa platsantalet efter behoven.
Kriminalvården har genom åren haft olika riktmärken för beläggningsnivåer, mellan 85 och 95 procent. Behovet av att ha en viss marginal grundar sig på att intagna behöver
differentieras, det vill säga kunna omplaceras vid behov och sektioneras. När det finns få lediga platser blir det svårare att omplacera klienter efter incidenter, vilket innebär
säkerhetsmässiga problem. När det totala platsantalet ökar och anstalterna växer i omfång ökar också förmågan att hantera en konstant hög beläggningsnivå. Nuvarande nivåer, på över 100 procent, är dock varken ändamålsenliga eller hållbara. För att säkerställa balansen mellan effektivitet, hög säkerhet och en trygg arbetsmiljö är myndighetens långsiktiga mål att ha en beläggning på 95 procent på fasta platser.
Beredskapsplatser utgör nödvändiga lösningar på kort sikt, men är inte ändamålsenliga eller resurseffektiva på lång sikt. Målsättningen är att kunna möta platsbehovet inom ramen för fasta platser och endast aktivera beredskapsplatser vid behov, till exempel för att möta tillfälliga beläggningstoppar eller tillgodose lokala behov av renoveringsinsatser. En längre tid med dubbelbeläggning innebär omfattande verksamhets- och säkerhetsmässiga
utmaningar. Det uppstår brist på sysselsättning, trängsel och köer till bland annat telefoner och besöksrum. Riskerna för incidenter ökar, och arbetsmiljön för klientnära medarbetare blir pressad. Förutsättningarna för att bedriva en ändamålsenlig, säker och
återfallsförebyggande kriminalvård försämras. Det är därför myndighetens strävan att successivt minska antalet aktiva beredskapsplatser i takt med att fasta platser tillkommer.
Redan under de närmaste fem åren ska antalet beredskapsplatser halveras, från cirka 700 stycken vid 2021 års slut till cirka 360 stycken år 2025.
Kriminalvårdens strategiska inriktning för infrastrukturen utgår från följande sex principer:
1. Ytterligare ökad platskapacitet. Kriminalvården ska växa med fler fasta platser för att möta platsbehovet. Det ska delvis ske genom en långsiktig inriktning mot större men färre enheter, främst i de högre säkerhetsklasserna på anstaltssidan.
Sektionering av intagna kan då i större utsträckning än idag ske inom samma anstalt. Samtidigt finns ett fortsatt behov av att ha såväl mindre enheter som att bibehålla en geografisk spridning över landet.
2. Bibehålla tre säkerhetsklasser. Kriminalvården har tidigare arbetat med inriktningen att övergå till fyra säkerhetsklasser. Normeringen mot fyra
säkerhetsklasser fortgår, men utifrån rådande beläggningsläge har arbetet pausats till förmån för att underlätta ett effektivt platsutnyttjande. Inriktningen är därför att tills vidare behålla indelningen i klass 1-3. Fördelningen av platser mellan de tre säkerhetsklasserna måste beaktas vid beslut om ny infrastruktur.
3. Ökad användning av säkerhetsklass 3. Platsantalet i den lägsta säkerhetsklassen ska öka och den geografiska spridningen bli större. Ökad nedklassning av intagna har fallit väl ut och bedöms kunna vidmakthållas över tid. Målsättningen är att fler intagna ska kunna avtjäna en större del av strafftiden i säkerhetsklass 3. Därigenom stärks också utslussningen och övergången till ett liv i frihet.
4. Minskning av specialplatser. Platser som är vikta för intagna med särskild problematik eller behov försvårar placeringar och hindrar ett effektivt platsutnyttjande. Specialplatser kommer i viss mån alltid att behövas, men majoriteten av de intagna har behov som kan hanteras inom ramen för en normalplats. Med färre specialplatser kan vi öka effektiviteten i platsutnyttjandet och möjliggöra ökad flexibilitet och resurseffektivitet.
5. Utveckling av anstalter för kvinnor. Målet är ett mer ändamålsenligt och jämställt verksamhetsinnehåll, ökade möjligheter till differentiering samt höjd säkerhet.
Fördelningen av kvinnoplatser i förhållande till mansplatser måste också beaktas utifrån från den, i förhållande till män, mindre klientgruppen och behovet av en geografisk spridning över landet.
6. Utveckling av häkten. Häkten ska som grundprincip, och där det är lämpligt, lokaliseras i närhet till polis och domstol i större och mellanstora städer. Dessa kompletteras med häktesplatser i gemensamhet i anslutning till anstalter.
Häktesplatser i anstalt är omställningsbara och ger möjlighet till en flexibel fördelning mellan anstalts- och häktesplatser. En utveckling av verksamhet och kapacitet avseende förvarstagna ingår också i Kriminalvårdens infrastrukturarbete.
En utredning ska genomföras med utgångspunkt från de rekommendationer som Europeiska kommissionen lämnat i Schengenutvärderingar.
4.2.1 Konvertering
Platsbristen är som mest akut i häkte. Eftersom häkten i regel är centralt lokaliserade i städer inom detaljplanerat område är det ofta svårt för ett enskilt häkte att mer än marginellt utöka sin platskapacitet. En viktig åtgärd för att tillmötesgå behovet av fler häktesplatser är därför att konvertera anstaltsplatser till platser för häktade i gemensamhet.
Därigenom frigörs häkteskapacitet vid ordinarie häkten. Detta har redan gjorts på några ställen i landet och kommer att vara en fortsatt viktig del av strategin framåt, för att möta den prognostiserade klientökningen i häkte. Åtgärden påverkar samtidigt tillgången på anstaltsplatser negativt och skapar behov av en mer omfattande utbyggnadsplan i anstalt.
4.2.2 Underhåll
I det i delar föråldrade och slitna fastighetsbeståndet innebär det stora utmaningar att möta moderna krav på verksamhet, brandskydd och arbetsmiljö. Det gör att myndigheten måste räkna med att löpande förlora viss platskapacitet eftersom vi behöver stänga platser för renovering, eller riva för att bygga nytt. Flera av de större renoverings- och
utbyggnadsprojekt som pågår innebär i princip att infrastrukturen steg för steg byts ut och helt nya anstalter uppförs. Ökade krav på bland annat brandskyddsåtgärder har aktualiserat detta ytterligare och riskerar att leda till akuta stängningar om inte åtgärder vidtas. Genom de åtgärder som nu genomförs för att klara av det ökade klientinflödet kortsiktigt, till exempel dubbelbeläggning och nyttjande av besöksrum, ökar belastningen på redan slitna lokaler ytterligare. Samtidigt begränsas möjligheterna att stänga delar av verksamheten för underhållsåtgärder. Behovet av att arbeta mer systematiskt med planering och
genomförande av underhåll ligger både i Kriminalvårdens och i hyresvärdarnas intresse och gemensamma underhållsplaner är numera högt prioriterade. Underhållsåtgärder kan delas in i tre olika kategorier som innebär olika tidsåtgång och utmaningar.
ROT-renovering, större anpassningar av vatten och avlopp som kräver längre stängningar (6-12 månader). Planeringen av denna typ av åtgärder sker i årscykler.
Lokalanpassningar och löpande underhållsåtgärder (1-3 månader). Planeringen av denna typ av åtgärder sker i årscykler indelat i olika perioder över året, där underhåll i häkten primärt planeras till sommarperioden då beläggningen är som lägst.
Genom att dela upp åtgärderna i perioder kan påverkan på platstillgången hållas nere, samtidigt som den totala omfattningen av underhållsåtgärder kan öka.
Akut underhåll, som återställande efter vattenskador eller förstörda lokaler (1-3 månader). Planeras inte, men det behöver finnas en beredskap för hantering.
4.2.3 Avveckling
Kriminalvården behöver också planera för ett scenario där klientinflödet kan vika nedåt.
Skulle de åtgärder som nu planeras för att utöka myndighetens kapacitet visa sig leda till en överkapacitet på sikt finns det flera mindre anstalter med stora renoveringsbehov som antingen kan stängas och totalrenoveras inför nästa beläggningstopp, eller avvecklas när nuvarande hyresavtal löper ut. Detta i linje med inriktningen mot större men färre enheter.
Huvuddelen av dagens anstalter har hyresavtal som löper till 2031 och står därmed inför omförhandling mot slutet av tioårsperioden. Av dessa finns ett antal anstalter som inte bör utvecklas långsiktigt utan snarare vidmakthållas på kort till medellång sikt. Målet om större och färre anstalter behöver således ses ur ett långsiktigt perspektiv där vi successivt byter ut gammal, uttjänt infrastruktur mot ny. En kartläggning har inletts för att fastställa vilka anstalter som långsiktigt är lämpliga att avveckla. Sammantaget bedöms detta motsvara cirka 500 platser. Genom att fasa ut uttjänt infrastruktur och successivt övergå till ett nytt och modernt häktes- och anstaltsbestånd lägger vi grunden för en fortsatt säker, kvalitativ och effektiv kriminalvård.
Hänsyn behöver också tas till att de tidsbegränsade platser som nu upprättas kommer att behöva fasas ut på cirka 10-15 års sikt.
4.3 Samlad bedömning av platsbehov
Utöver den fyraåriga klientprognosen, den strategiska inriktningen samt behoven av konvertering, avveckling och underhåll bedöms även de planerade förändringarna av straffreduktionen för unga dömda ha en stor effekt på myndighetens platsbehov under hela den kommande tioårsperioden. I Kriminalvårdens remissvar (KV 2020-10415) görs
bedömningen att det på sikt kan handla om en ökning av medelbeläggningen med uppemot 700 intagna i anstalt. Myndigheten har därefter gjort en fördjupad analys av reformens påverkan under den tidsperiod som är i fokus för föreliggande rapport, det vill säga de närmaste tio åren. Givet att förändringen träder i kraft den 1 januari 2022 bedöms
platsbehovet för reformen uppgå till cirka 350 platser år 2024, för att därefter öka till cirka 450 platser från 2026. Av detta uppskattas cirka 20 platser behövas i häkte. Ökningen av platsbehovet är alltså som störst i början av tidsperioden, för att därefter plana ut något.
Myndighetens samlade bedömning är att platsbehovet kommer att fortsätta öka under den kommande tioårsperioden för att 2030 uppgå till ett behov om cirka 3 000 platser i häkte och drygt 7 400 platser i anstalt.
Viktigt att notera är att fängelseklienter som inte upptar en plats, till exempel de som befinner sig i utsluss, är borträknade på anstaltssidan. Det rör sig om uppskattningsvis 210
klienter. Verkställighetsfallen7 har räknats av antalet fängelseklienter, och istället lagts till på häktessidan. Dessa bedöms ligga på cirka 150 stycken. Den fem-procentiga marginalen för differentiering av intagna är inte inkluderad i platsbehovet i tabellerna nedan, men
illustreras i de efterföljande diagrammen. Sammanfattningsvis är det alltså en bedömning av platsbehov och planering för platstillskott med ytterst ringa marginaler som presenteras.
4.3.1 Häkte
Det finns för närvarande 33 häkten i landet, fördelat på 5 säkerhetshäkten och 28 normal-häkten. Dessa omfattar drygt 2 200 tillgängliga fasta häktesplatser. Behovet av häktesplatser kommer att öka och förväntas uppgå till ett behov om cirka 3 000 platser år 2030. Nedan redovisas platsbehovet samt planeringen för platsutökningen för häkte:
Häkte, sammanställning planering fasta platser Differens mellan fasta platser och bedömt
behov: -281 -376 -460 -513 -361 -192 22 140 95 75
* Inklusive utbyggnad, se specifikation i avsnitt 5.1
Som framgår av tabellen ovan kommer de fasta häktesplatserna inte vara tillräckliga för att täcka behoven under kommande år. Störst är problemen under första halvan av
tioårsperioden. För att hantera situationen behövs tillskott i form av tidsbegränsade platser (arrestplatser som hyrs av polisen) och beredskapsplatser, men också konverteringar av anstaltsplatser till häktesplatser. Detta ställer i sin tur krav på fler anstaltsplatser.
Häkte, sammanställning planering beredskapsplatser och tidsbegränsade platser
2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030
* Inklusive utbyggnad, se specifikation i avsnitt 5.1
7Intagna i häkte som har en fängelsedom och som antingen börjat avtjäna påföljden men ännu inte placerats i anstalt eller som väntar på omplacering till annan anstalt eller övernattar under en längre transport.
Diagram 5
Bedömning av antal intagna i förhållande till plan för framtida platskapacitet, häkte
4.3.2 Anstalt
Den totala kapaciteten utgörs idag av 45 anstalter med cirka 4 500 fasta platser samt drygt 600 aktiverade beredskapsplatser, vilka motsvarar 12 procent av beståndet. Platsbehovet i anstalt förväntas uppgå till 7 430 platser år 2030.
Nedan redovisas platsbehovet framåt samt planeringen för platsutökningen för anstalt:
Anstalt, sammanställning planering fasta platser
2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030
Bedömt behov av platser: 5 140 5 510 5 920 6 250 6 480 6 710 6 890 7 070 7 250 7 430 varav bedömt behov på grund av
förändrad straffrabatt för unga
140 280 330 380 430 430 430 430 430
Fasta platser vid utgången av året* 4 687 4 807 5 097 5 625 5 873 6 259 6 581 6 981 6 981 6 981 Omräknat till fasta platser i snitt 4 572 4 747 4 952 5 361 5 749 6 066 6 420 6 781 6 981 6 981 Stängningar för förvaltningsåtgärder i snitt -10 -20 -80 -35 -40 -40 -40 -40 -40 -40 Tillgängliga fasta platser i snitt 4 562 4 727 4 872 5 326 5 709 6 026 6 380 6 741 6 941 6 941 Differens mellan tillgängliga fasta platser i
snitt och bedömt behov: -579 -783 -1 048 -924 -771 -684 -510 -329 -309 -489
* Inklusive utbyggnad, se specifikation i avsnitt 5.2
Av tabellen ovan framgår att differensen mellan fasta platser och bedömt behov är negativ under hela tioårsperioden. Därför krävs även fortsatt beredskapsplatser samt omfattande tillskott av tidsbegränsade fasta platser. Genom tillskotten av beredskapsplatser och tidsbegränsade fasta platser kommer också en del av minusposterna på häktessidan att
omhändertas genom att anstaltsplatser konverteras till häktesplatser. Planen omfattar samtidigt en successiv minskning av beredskapsplatser.
Anstalt, sammanställning planering beredskapsplatser och tidsbegränsade platser
2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030
Fasta platser vid utgången av året* 4 687 4 807 5 097 5 625 5 873 6 259 6 581 6 981 6 981 6 981
Beredskapsplatser vid utgången av året* 729 729 729 549 369 369 369 369 369 369
Tidsbegränsade fasta platser vid utgången av
året* 273 573 773 773 773 773 773 773 773 773
Tillgängliga platser totalt vid utgången av året 5 689 6 109 6 599 6 947 7 015 7 401 7 723 8 123 8 123 8 123
Omräknat till tillgängliga platser totalt i snitt** 5 371 5 879 6 274 6 738 6 941 7 168 7 522 7 883 8 083 8 083 Differens mellan tillgängliga platser totalt i snitt
och bedömt behov: 231 369 354 488 461 458 632 813 833 653
* Inklusive utbyggnad, se specifikation i avsnitt 5.2 ** Hänsyn har tagits till stängningar för förvaltningsåtgärder
Diagram 6
Bedömning av antal intagna i förhållande till plan för framtida platskapacitet, anstalt
5
Platskapacitet och lokalförsörjning
För att möta platsbehovet arbetar Kriminalvården för att utöka platskapaciteten på både kort och lång sikt. Myndigheten planerar en utökning om totalt cirka 3 400 fasta platser fram till och med år 2030, varav 900 i häkte och 2 500 i anstalt. Det finns också en
planering för sammantaget cirka 770 tidsbegränsade fasta platser under perioden samt såväl tillskott som avveckling av beredskapsplatser.
Ett flertal av de anstalter som genom utveckling bidrar till ökad platskapacitet ägs av Specialfastigheter. Kriminalvården och Specialfastigheter har under 2020 kommit överens om nya principer och villkor för hyresavtal i samband med att nya byggnader uppförs. De nya principerna skapar bland annat en ökad flexibilitet vad avser möjligheterna att bygga ut befintliga anstalter genom differentierad hyreslängd, där avtalens längd kan anpassas till olika lokalers skick. Genom en sådan flexibilitet skapas bättre förutsättningar att initialt fokusera på kapacitetsutökning. Samtidigt kommer framtida behov av att till exempel ersätta övriga byggnader inom en anstalt att behöva planeras för att säkerställa en fungerande helhet också långsiktigt.
Kriminalvården arbetar aktivt med att bidra till att uppfylla Sveriges miljömål och Agenda 2030. Bland annat ska upphandling användas som ett strategiskt verktyg i
miljöledningsarbetet och ett arbete inleds under 2021 för att ta fram standarder på miljöområdet som ska gälla vid ny- och ombyggnation.
Lokalförsörjningsplanen för 2021 – 2030 utgår ifrån bedömt platsbehov avseende platsutbyggnad kopplad till klientvolymer, utveckling, förvaltning av nuvarande lokaler samt avveckling. Den plan som redovisades 2020 har reviderats utifrån dessa parametrar.