Övriga empiriska och analytiska upptäckter

Efter att ha gjort intervjuerna och analysen visade den induktiva analysen ett antal begrepp som uppfattades som centrala inom området. Dessa begrepp är mål, transparens,

kontroll/ansvar, allvarlighet, och kontext, känslighet/skam/stigma. Nedan diskuteras dessa i egna punkter i ett försök att kartlägga dem i förhållande till persuasive design och eHälsa.

Mål

Att ha ett i förhand utsatt målbeteende verkar vara en förutsättning för en lyckat genomförd beteendeförändring. Detta knyter an till de teorier som använts för att bilda en teoretisk ram, där målbeteende är någonting som sätts i förhållande till ett nuvarande beteende.

Mål tar stor plats i Banduras Health promotions by social cognitive means (2004), samt är en av grundkomponenterna i HBM som diskuteras av Janz och Beckers (1984). I Ajzens Theory of planned behavior (1991) ingår inte begreppet mål i själv modellen, men diskuterar individens attityd gentemot ett visst målbeteende.

Att ständigt ha ett målbeteende i förhållande till där användaren i fråga befinner sig hjälper användaren att orientera sig och förhålla sig till sin nuvarande position.

En viktig del av mål är att också hjälp användare dela upp progressionen i delmål.

41 Transparens

Transparens handlar i denna kontext om att en upphovsman eller -organisation som utvecklat ett system innehållande persuasive technology bör vidhålla en transparent hållning gentemot användaren. Detta kan göras exempelvis genom att visa vilka som står bakom systemet, eller att inuti systemet posta meddelanden med någon form av

företagsprofil som avsändare.

Anledningen att göra detta är dels att det bidrar till en ökad trygghet hos användaren, samt ökar dennes tilltro till systemet, men också för att öka/bibehålla en medvetenhet hos användarna gentemot systemet. Det är viktigt att användare känner till tillräckligt mycket om systemet för att själva kunna välja i hur de ska förhålla sig till systemet.

Användare kan inte tvingas att använda systemet (eller hur de ska använda det), utan måste själva göra ett aktivt val. Det är inte heller inom persuasive design tillåtet att lura

användare till att använda ett system på ett visst sätt, oavsett om man tror att användaren i fråga vinner på det i slutändan.

Kontroll och Ansvar

Det har i och med intervjuerna diskuterats att det oftast finns behov för någon form av moderering i systemet, dels för att öka/bibehålla trovärdighet och dels för att se till att falsk eller oönskad information inte finns i systemet. I förlängningen är detta också viktigt i frågor om ansvarsfördelning. Ett exempel som gavs var admin-användare i forum som kunde ta bort inlägg eller besvara och korrigera felaktigheter. Inom just eHälsa är detta viktigt då det ibland rör sig om allvarliga saker. Till exempel diskuterades en person som ändrat sin cancerbehandling baserad på råd hen fått i ett forum. Det är ett tydligt exempel på hur vissa saker inom eHälsa kräver en viss nivå av kontroll. Detta är tätt förknippat med tillförlit och trovärdighet då det är en nödvändighet för att kunna göra detta effektivt.

Kontext

Att ta kontexten i beaktning diskuterades av samtliga under intervjuerna som en

förutsättning för att lyckas framställa ett framgångsrikt system. Kanske extra viktigt inom kontexten eHälsa. Faktorer som hälsomiljö diskuterades brett på olika nivåer, i allt från tematisering för att skapa en individuell kontext till de kulturella skillnader som finns mellan olika länder när det gäller till exempel sjukvårdens finansiering.

Ofta diskuterades detta i kombination med verktyget skräddarsy för målgrupp och användare som också värderades högt av intervjudeltagare då de fick välja de tre komponenter de såg som viktigast.

42

Kontexten är inte sällan det som avgör huruvida ett verktyg kan användas på ett

framgångsrikt sätt eller ej. Verktyget tävling är, enligt intervjupersonerna, ett exempel på detta - det fungerar som en motivator i kontexter där man behöver prestera någonting, men inte i särskilt många andra. Samma sak gällde bland annat verktygen belöningar, där vilka belöningar som passar är starkt kontextberoende, och stil ger förtroende, där förhållandevis många initialt såg det som någonting negativt men ändå höll med om att det förmodligen kunde passa i vissa system eller berodde på målgruppens åldersspann.

För att förstå hur man ska tänka kring frågor angående kontext bör målgrupp och användare analyseras.

Känslighet och allvarlighet

Någonting som vuxit fram under intervjuerna är förståelsen kring känslighet och allvarlighet. Just när det kommer till eHälsa verkar detta vara styrande och avgörande punkter när det kommer till hur någonting ska designas och utformas. Man måste tänka på hur känsligt och allvarligt en fråga och ett område är. Gör man en applikation som

behandlar frågor angående könssjukdomar bör man först vara medveten om att detta ofta är ett skambelagt tema som omfattas av en viss tabu. Handlar applikationen om cancer och livshotande sjukdomar måste man vara införstådd i allvarligheten.

Detta är avgörande i frågor om vad och hur man ska implementera någonting. Exempelvis frågade en intervjuperson skämtsamt om det är passande att ha tävlingsmoment när det handlar om cancer - vad innebär det i så fall att någon vann över en annan eller att någon förlorade? Ett exempel som kom upp rörande känslighet var anonymitet i forum. Om någon har frågor/problem rörande sex som denne vill ha hjälp med men inte vill eller kan stå för dessa - hur hanterars det?

Frågan om känslighet och allvarlighet är alltså en central frågeställning som måste bemötas i samband med att man utvecklar persuasive technology inom eHälsa.

Figur 5: Känslighet och allvarlighet, två viktiga punkter att tänka på vad gäller en applikations kontext och användning inom hälsoområdet. Figuren visar att man kan tänka sig dessa som två skalor och diskutera ett

områdes grad av allvarlighet och känslighet - dock inte nödvändigtvis beroende av varandra.

43 4.2.4 De övriga upptäckternas roll i modellen

De punkter som tagits upp ovan är alla viktiga och har en roll inom persuasive design och eHälsa. Den punkt som kan återfinnas i modellen är den som handlar om kontexten. Den har fått en central roll i modellen då den har en så pass avgörande roll och påverkar allt. De övriga punkterna är inte direkt med i modellen, däremot är de flesta indirekt med. Till exempel beskrivs att känslighet och allvarlighet är två viktiga faktorer inom eHälsa när det kommer till att betänka och fastslå kontexten. Kontroll och ansvar samt transparens är punkter som dels knyter an till vissa komponenter i verktygslådan, till exempel uppvisa auktoritet och expertis men också till andra delar av arbetets teoridel, till exempel avsnittet om trovärdighet. Precis som mål som också är förknippat med motivation och en viktig del av en beteendeförändring är dessa punkter alltså delar av verktygen och den

bakomliggande teorin men också saker som kan vara unika och viktiga inom kontexten eHälsa.