Verktygslådan Återkopplingar

I samband med intervjuerna framgick det att återkoppling är en för allmän benämning på verktyget för att kunna representera det som avsetts. Det visade det sig att de delar som är mest relevanta för persuasive design och återkoppling täcktes upp av andra punkter. Detta resonemang växte fram vid insikten att den behöver bestå av både positiv återkoppling (exempelvis i form av beröm då individer upplevt positiv progression) och negativ återkoppling (exempelvis i form av tillrättavisning då individer upplevt en negativ

progression). Detta resulterade i att komponenten återkopplingar togs bort, eftersom beröm och tillrättavisningar hamnar under belöningar och guidning.

Positiv återkoppling är en typ av belöning, till exempel “Bra jobbat!”, medan att ge någon negativ återkoppling är ett sätt att guida användaren. Angående guidningen bör det

poängteras att det är viktigt att anpassa återkopplingen och vara stöttande och positiv även när det inte går så bra. Vikten av att anpassa negativ återkoppling och inte vara nedslående var någonting som framgick tydligt under intervjuerna.

Övriga åsikter från intervjuerna är att det är viktigt att den positiva återkopplingen känns individuell, samt inte upprepas för mycket eller för ofta. Får användaren till exempel beröm för en trivial handling måste starkare beröm ges vid en större prestation.

Som det påpekades i tidigare stycke får negativa återkopplingen inte vara demoraliserande eller nedslående eftersom det då finns en risk att individen slutar använda sig av systemet.

33

Negativ återkoppling är i många fall viktigt men det måste då ges på ett sätt som hjälper användaren att komma på rätt väg.

I många av de intervjuer som genomförts har deltagarna också understrukit att kontexten är en mycket viktig faktor. Återkoppling, oavsett om den är positiv eller negativ behöver anpassas till kontexten samt användaren och målgruppen.

De intervjuade emfaserade också att faktorerna timing och innehåll i kombination med återkoppling. Timingen ska vara god, och innehållet relevant (och inte heller inskränkande på något sätt). Det finns dåliga tidpunkter att ge återkoppling, även om den är väl utformad och även om du har en felfri timing behöver innehåller vara relevant för att få önskad effekt.

Slutligen bör det poängteras att återkoppling är en viktig del av persuasive technology.

Återkoppling är viktigt i alla system, oavsett ändamål eller design. Komponenten är alltså för bred för att passa i verktygslådan. Återkoppling är snarare en generell komponent.

Belöningar

Som det poängterade ovan kan positiv återkoppling ses som en typ av belöning.

Belöningar kan ges på andra sätt också och är alltså inte detsamma som positiv

återkoppling. Viktigt angående belöningar är enligt intervjuerna hur belöningen delas ut, samt vilken typ av belöning det gäller. En belöning måste variera i form och storlek beroende på prestation. Man kan till exempel tänka sig att belöningar stegvis ökar i förhållande till prestationen. Enligt intervjupersonerna är även timing en viktig detalj och man kan se skillnader i belöningarnas effekt när de till exempel ges med jämna mellanrum eller mer oförutsägbart.

Det bör även poängteras att belöningar ofta kan samspela med social funktioner. Beröm från andra människor och möjligheten att visa upp sina framgångar kan vara mycket effektivt.

Ur angreppsvinkeln persuasive design och eHälsa kan det vara riskabelt att använda belöningar eftersom det kan få individer att ändra sitt beteende av fel anledning. Ändrar de sitt beteende endast på grund av att beteendet premieras via en belöning finns en risk att de ändrar tillbaka sitt beteende då belöningen inte längre kommer som ett förstärkande

element. Frågan man får ställa sig då är om belöningarna i så fall har uppfyllt sitt syfte eller ej.

Progression

Enligt våra intervjupersoner är progression ett mycket viktigt verktyg.

Progression kan gärna visas på en mängd olika sätt. Visuellt med kartor och diagram eller med hjälp av relevanta siffror som berättar om användarens framfart. Oavsett hur det visas ska det vara tydligt att se hur det går. Vad som framgår av progressionen kan vara data som skapats av användaren, och denna måste samtidigt anpassas efter vad användaren vill se.

34

Mål (alltså progressionens slutgiltiga punkt) får gärna brytas ned i delmål. Om det slutliga målet är stort eller “långt bort” kan det var nedslående och att därför dela upp

progressionen i olika delmål kan enligt intervjupersonerna vara vitalt.

Progression måste anpassas efter kontext och efter målgrupp samt enskilda användare. Ett problem som identifierats är utebliven progression, alltså när någonting inte går framåt mot målet. Detta behöver bemötas och hanteras av designers och utvecklare.

Stil ger förtroende

Detta var den punkt som sammanfattningsvis fick mest negativa reaktioner av

intervjupersonerna angående huruvida den verkligen hörde hemma i verktygslådan. Även om vissa såg detta som ett användbart och kraftfullt verktyg argumenterades det till exempel för att det anspelade på manipulation, vilket skulle betyda att det strider mot den bestämda definitionen av persuasive design. Om komponenten strider mot uppsatsens definition av persuasive design är den omöjlig att ha med i den formen.

Positiva åsikter framfördes dock angående liknande idéer som byggde på att skapa en välkomnande, mer personlig känsla för systemets användare. Under intervjuerna diskuterades möjligheten att använda någon person eller figur som användaren kan identifiera sig med i systemet. Istället för en neutral informationsruta är det någon de kan relatera till som framför informationen. Detta överensstämmer dock inte med den initiala definitionen av komponenten, utan hör snarare till punkten skräddarsy efter användare då det handlar om att anpassa systemet till användaren för att skapa ett bättre mottagande.

Det förefaller efter analys av de positiva åsikter som framförts som om de positiva

effekterna kan uppnås genom att skräddarsy systemet efter målgrupp och användare, varpå komponenten uteslutits. Trots att komponenten ansågs användbart i vissa fall har den en manipulativ del och faller utanför den anammade definitionen av persuasive design.

Skräddarsy efter målgrupp och användare

Komponenten är bred och det argumenterades för att samtliga verktyg kunde och borde skräddarsys och anpassas efter användaren och målgruppen. Efter analys av intervjuerna framgick det att denna komponent var för bred i dess ursprungliga form. Det var tydligt att verktyget borde delas upp och förändras. Ursprungligen innehöll denna komponent saker som att anpassa systemet efter målgrupp, eHälsoområde och enhet som systemet används via etc. Under intervjuerna var kontexten och ordet kontextberoende frekvent

återkommande, och verktyget blev större än vad det ursprungligen var menat att vara.

Den ursprungliga komponenten behövde alltså delas upp och ändras. Biten som handlade om den allmänna kontexten bröts ut. Kontexten i sig är inte ett separat verktyg utan snarare en punkt som ligger i bakgrunden och är någonting som genomsyrar hela designen av ett system. Komponenten skräddarsy efter målgrupp och användare har därför fått ett annat fokus. Denna komponent behandlar alltså inte de mer övergripande frågorna om kontexten systemet används i utan handlar om möjligheten att anpassa systemet efter användaren. Ett vanligt exempel är att man kan lägga till en profilbild eller avatar för att göra systemet mer personligt. Kontexten gås igenom och diskuteras mer ingående i punkt 4.2.3.

35

I tidigare avsnitt diskuterades verktyget stil ger förtroende och där förklarades att utöver att intervjupersonerna var tveksamma till verktyget såg de positivt på möjligheten att ge användare någonting som de kunde relatera till och som skapade en välkomnande känsla.

Att ha en individanpassat system kunde höja engagemanget och skapa en allmänt positiv inställning till systemet och på så vis höja systemets effekt.

Det poängterades även att systemet antingen kunde anpassas efter tilltänkta användare eller göras anpassningsbart från användarens håll som då själv fick skräddarsy det efter sina preferenser. Den samlade bilden var att det senare var att föredra. Risken med att försöka anpassa ett system efter en tänkt användare är att man misslyckas och då får motsatt effekt.

Utöver det finns även risken att man utesluter vissa användare om man gör antaganden om systemets användare och anpassar det baserat på det. Är systemet anpassningsbart och flexibelt kan användaren själv skräddarsy det och man slipper göra antaganden och misstag. Konkreta förslag från intervjuerna är till exempel att låta användaren bestämma över visuella aspekter i systemet.

Utöver det visuella och funktioner som främjar engagemang är det viktigt att anpassa information och andra komponenter i verktygslådan efter användaren. Ett praktiskt exempel som gavs under intervjuerna är att information, förslag, guidning och belöningar kan anpassas efter användaren. Till exempel talade en intervjuperson om ett system som använde sig av användarens sökningar för att skräddarsy förslag på aktiviteter.

Målet med att skräddarsy bör vara att göra systemet personligt för användare, antingen som en grupp eller som enskild individ, eller både och. Eftersträvansvärt är också att ge

användaren information som är relevant, och skala bort sådant som är irrelevant. Enligt vad som kunnat läsas ut av intervjuerna bör systemet göras så anpassningsbart som möjligt (för att passa så många användare som möjligt), samtidigt som användare ändå borde ses som en grupp med någonting gemensamt.

I viss mån finns en risk för att utesluta användare, även om syftet oftast är att undvika just detta - alla användare uppskattar inte ett skräddarsytt system.

Påminnelser

Påminnelser bedömdes av våra intervjupersoner generellt sett vara någonting bra, och ansågs vara mycket användbart för system agerande inom eHälsa. Dock tycks det vara en balansgång att använda verktyget. Det finns en risk att användare upplever det som att systemet tjatar eller skickar påminnelser för ofta vilket kan bli stressigt och medföra en negativ effekt. Med det sagt kan det även ha vitala funktioner, eftersom det kan agera som en trigger och motivator för användare. Timing är en viktig faktor för att kontrollera detta och vara säker på att effekten är positiv.

36 Kunskap och utbildning

Kunskap och utbildning är enligt intervjupersonerna en mycket viktig funktion för att uppnå beteendeförändring i ett system för eHälsa, framförallt gällande persuasive technology eftersom en grundförutsättning är att förändringen är frivillig. Att förmedla kunskap och utbilda användare kan ha en motiverande effekt samt att användaren får bättre förståelse för det beteende som de avser ändra på. Att få svar på frågan varför man gör någonting kan vara motiverande. Intervjupersonerna poängterade att man både kan visa på goda eller dåliga konsekvenser och på så vis till exempel förklarar varför användaren bör göra saker.

Kunskap kan förmedlas på olika sätt - intervjupersonerna, och vi, har dragit paralleller till komponenterna socialt stöd och guidning, som förmedlar en typ av kunskap och utbildning angående beteendet. Kunskap behöver inte komma direkt från systemet utan finns det sociala funktioner i systemet kan det komma information och kunskap från användarna.

Det finns också kunskap och utbildning i form av fakta, och då kan paralleller dras till komponenten förslag.

För att komponenten ska fungera behöver systemet hög tillförlitlighet, varför paralleller kan dras till komponenten uppvisa auktoritet och expertis vars syfte är att stärka tillförliten.

Om användaren inte litar på systemet eller de som ligger bakom systemet misslyckas försök att utbilda och bidra med kunskap.

Guidning

Att guida användare genom systemet kan vara vitalt men kan också inskränka på dennes upplevda frihet. Intervjupersonerna poängterar vikten av att valet i slutändan alltid bör ligga hos användaren. Guidning kan komma både från systemet, andra användare eller individer med auktoritet inom systemet. I viss mån kan guidning ha manipulativa tendenser - det är därför viktigt att använda det på ett sätt där detta kan undvikas.

Framgångar via guidning ger verktyget, och på så vis också systemet, ett ökat förtroende samt motivation till användare varför det också i slutändan kan öka sannolikheten att användare lyckas uppnå utsatta mål inom systemet. Om man följer guidningen och

kommer fram till att det fungerar blir man mer motiverad att fortsätta följa framtida råd och guidning.

Paralleller kan göras till verktyget kunskap och utbildning - medan individer med

utbildning får svaret på varför de bör agera på ett visst sätt svarar guidning på hur de bör agera. Även förslag kan knytas till guidning då det är en vanligt förekommande komponent inom guidning.

Socialt stöd

Komponenten socialt stöd var någonting som uppfattades som brett av intervjupersonerna.

Socialt stöd kan vara ett mycket kraftfullt verktyg att använda, men huruvida det är användbart kan också variera kraftigt.

Verktyget kan ta olika form - det kan till exempel handla om att stötta varandra i forum, men det kan också ges genom delning i form av social bekräftelse, vilket i sig är en motiverande faktor. Socialt stöd är även någonting som kan användas i kombination med

37

eller förstärka andra komponenter. I avsnittet om belöningar diskuterades till exempel att social status och uppmärksamhet kan förstärka effekten av belöningar. Användare kan även dela med sig av erfarenheter och kunskap och på så vis vara en väg till kunskap och utbildning.

Socialt stöd är mycket kontextberoende och bör, om det finns i ett system, vara frivilligt att delta i som användare. Verktyget passar inte alla användare och inte alla områden.

En viktig reflektion är att verktyget kan bidra till att tillgängliggöra hälsoinsatser och avlasta sjukvården, vilket också är ett huvudmål med eHälsa enligt en av

intervjupersonerna.

Under intervjuerna diskuterades huruvida anonymitet är en faktor som bör tillhöra socialt stöd. Den slutgiltiga tolkningen av de svar och åsikter som kommit fram är att även detta beror på kontexten. I en del fall diskuteras känsliga ämnen förknippade med användarnas situation, och ibland är ämnen belagda av en stigmatisering som gör att användarna inte känner sig helt bekväma. Kanske är det rentav anledningen till att de använder ett system, att de inte vill uppsöka vård i person utan vill göra det anonymt. Ibland gäller dock inte ovanstående. Därför skulle det endast begränsa komponentens applicerbarhet att fastslå det ena eller det andra - det är upp till utvecklare att göra den slutgiltiga bedömningen.

Anonymitet, stigma och ett ämnes känslighet diskuteras framöver i uppsatsen då detta är någonting som kom upp i de flesta intervjuer och är tätt knutet till vissa områden av eHälsa.

Ytterligare en punkt som diskuteras framöver som kom upp i diskussionerna om socialt stöd är vikten av kontroll och administrativa funktioner i samband med forum och dylikt.

Ska man kontrollera vad som skrivs, sägs och delas – och i så fall hur? Detta är någonting som diskuteras vidare om senare i uppsatsen, men det gäller främst komponenterna socialt stöd och delning.

När det handlar om eHälsa har man ofta en ansvar att se till att innehållet är korrekt och säkert. Inom vissa områden blir det direkt farligt att inte ha kontroll över vad som visas i systemet. Ett exempel som gavs under intervjuerna var ett forum om självskadebeteende.

Här är det viktigt att kontrollera att allt som sägs är korrekt och har som syfte att främja förbättring och en positiv utveckling.

Delning

Den samlade bilden är att det kan vara motiverande att dela med sig av sina framgångar, både för en själv och för andra. Det kan även användas i form av utbildning - att titta hur andra gjort och jämföra med sig själv kan bidra med förklaringar på varför det går som det går och bidra till ökad kunskap hos användare.

Delning kan ske på olika sätt och ha olika motiv, till exempel som skryt och som en positiv faktor gällande självkänsla och självbild.

Delning ansågs i viss mån riskabelt eftersom det kan medföra en minskad kontroll av den information som sprids. Det kan vara svårt att veta vad som delas och vad det i sin tur resulterar i. Problematiken kring behovet av kontroll beskrivs kortfattat under socialt stöd och tas upp ytterligare framöver.

38

Efter analysen av vad som sas och de olika exempel som kom upp var det tydligt att delning var beroende av socialt stöd för att ha en plats, både i ett system och

verktygslådan. Utan sociala funktioner finns det ingen poäng att dela med sig av till

exempel sina resultat. Ordagrant är det inte “att dela med sig” om det inte delas med någon annan. Delning har därför blivit en underliggande komponent till socialt stöd. Ska man använda sig av komponenten delning behöver man ha socialt stöd.

Förslag

Förslag klassades sammanfattningsvis som en bra funktion att använda inom eHälsa och persuasive technology. Dock behövde den vara skräddarsydd och bra anpassad till systemet och användaren för att fungera bra. Förslag kan både vara automatiserat i ett system, ges av andra användare eller ges riktat av en expert i systemet. Beroende på hur och vem som ger förslag får de olika effekt. Ett förslag av en läkare med insikt i en patients enskilda situation kan generellt sett ge ett mer riktat och välgrundat förslag.

Användare bör också ha en hög tillit till systemet eller de bakom systemet för att det ska fungera ändamålsenligt.

Uppvisa auktoritet och expertis

Komponenten uppvisa auktoritet och expertis är enligt de intervjuade en mycket viktig punkt, framförallt inom eHälsa. Vissa områden inom eHälsa kräver en viss expertis och utan att bevisa att man besitter den tappar man trovärdighet. Denna komponent är alltså relaterad till trovärdighet. Under intervjuerna exemplifierades det med att det kan finnas felaktig information inom hälsoområdet varpå det är viktigt att kunna bevisa och styrka sig som en trovärdig källa.

En annan viktig punkt som diskuterades var att experter och andra aktiva inom systemet visar vem de är och vilken roll de har. En av intervjupersonerna pratade om transparens och ärlighet. Detta kan knytas till mycket som andra sa just i form av att man ska visa vilka man är, syftet man har och att alla som är aktiva som experter i systemet måste kunna legitimera sig och styrka sin expertis.

En begränsning med eHälsa generellt framkom under diskussionerna om auktoritet och expertis. eHälsa fungerar inte för alla, och vissa individer kommer inte använda sig av system oavsett hur de utvecklas. Vissa kommer endast förlita sig på läkare och

professionella inom hälsa som de kan träffa personligen. Detta är begränsningar som är svåra att komma över - eHälsa passar inte alla användare.

Tävlingsmoment

Tävlingsmoment diskuterades flitigt i intervjuerna. De flesta höll med om att verktyget i sig fungerar, men att det i många fall inte var applicerbart inom eHälsa. Verktyget

framstod som särskilt kontextbundet - vissa människor tycker om att tävla, andra inte, samt att allt inte går att tävla i. En illustrativ poäng som framfördes under intervjuerna var:

“Man kan inte tävla i cancer”.

Tävlingar är dock ett känt koncept som i vissa fall fungerar bra och är motiverande. I dessa fall behöver förluster hanteras varsamt och peppande för att inte demoralisera användare. I litteraturen och teoridelen var tävling ofta med som ett exempel och ses nog av många som

39

en del av persuasive design. Under intervjuerna var dock den samlade bilden något tveksam till tävlingar, i alla fall inom kontexten eHälsa. Med det sagt var den samlade

en del av persuasive design. Under intervjuerna var dock den samlade bilden något tveksam till tävlingar, i alla fall inom kontexten eHälsa. Med det sagt var den samlade