• No results found

Övriga källor

In document Grön el är aldrig fel? (Page 52-56)

Bilagor

Bilaga 1. Intervju med Mälarkraft

· ​Vad betyder CSR för er?

Svar: Mälarenergis produkter och tjänster utgör kärnan i flera grundläggande

samhällsfunktioner, så som energi-, vatten- och bredbandslösningar. Mycket av infrastrukturen ska hålla i många år varför de investeringar som görs också måste vara hållbara ur flera perspektiv – socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Hållbarhet är därför en överlevnadsfråga för oss som Infraserviceföretag.

· ​Varför har organisationen valt att arbeta med CSR?

Svar:​ Se ovan men också för att vara mer tydliga i kommunikationen internt och externt

· ​Hur arbetar ni med CSR?

Svar: ​Hållbarhetsaspekterna är integrerat i hela vår verksamhet från Ägardirektiv, till

affärsplan och fokusmål. Vi pratar hållbarhet med våra medarbetare, kunder och övriga intressenter, vi tar fram en årlig Hållbarhetsredovisning

· ​Varför är CSR viktig för er?

Svar: ​Se ovan

· ​Har ni några specifika strategier som ni väljer att använda er av för att kommunicera CSR-arbetet?

Svar: ​Ja - T ex hållbarhetsredovisningen är ett verktyg, vår blogg

http://blogg.malarenergi.se/​ ett annat liksom kundträffar.

· ​Var i organisationen uppstår tankarna och arbetet med CSR? Är arbetet med CSR involverat i hela organisationen eller endast en specifik avdelning?

Svar: Mälarenergi har ingen specifik avdelning men har en funktion Hållbarhetschef och en

organisation för att jobba med Hållbarhetsredovisningen. Arbetet är i övrigt en integrerad del av våra strategier och affärsplaner.

· ​Korrigerar ni kommunikationen efter målgrupper?

Svar:​ Ja självklart

Svar: Ja genom regelbunden utvärdering och uppdatering av strategier, affärsplaner och

hållbarhetsredovisningen

Bilaga 2. Intervju med E.ON Sverige

Intervjun genomfördes via Skype den 9e december klockan 14:18. Intervjun leddes av Philip

Zetterlund, förkortat P, och besvarades av Ulrika Hotopp, förkortat U. P: Mitt namn är Philip Zetterlund och jag pluggar på Uppsala universitet och skriver nu min

C-uppsats. Vill du presentera dig själv? U: Jag heter Ulrika Hotopp och är hållbarhetsansvarig på E.ON Sverige. P: Perfekt! Vi skriver vår uppsats om CSR som jag antar att du vet vad det är. U: Ja, absolut. P: Då undrar vi, Vad betyder CSR för E.ON? U: Jag tror det ni innefattar med CSR kallar vi för CR, Corporate Responsibility, efter som

det är betydligt mer än socialt ansvar som även ligger i namnet CSR. Och det är egentligen …

För jag brukar egentligen säga att det handlar om ett mind-set, ut i mångt och mycket, att man

i smått och stort i alla typ beslut som man fattar på ett bolag har någonstans balansen mellan

människa, ekonomi och ekologi som en parameter och att man är medveten om alla dessa tre

hörnstenar och medveten om varför man gör det ena eller andra valet. Så det är för mig i

korthet, så att säga, att företaget tar en ansvarfull position gentemot, så att säga, bidrag till det

hållbara, det här med samhällsutveckling. P: Okej. Varför gör ni det, är det för samhället då eller? Eller är det av egna vinningar? U: Det är för både och skulle jag säga. ??? Ser man ut som ett energibolag och den riktning

som E.ON tar just nu så är det i allra högsta grad av lönsamhetsskäl. För att vi tror, och jag

personligen är övertygad om att, hållbart är lika med lönsamt. Det går liksom inte att ha

varken eller på lång sikt. Sen så kan man göra kortsiktiga vinster utan hållbarhet, men det är

en helt annan femma. Det är det, någonstans, min roll är till för att motverka, att det blir för

mycket kortsiktiga beslut. Utan att företaget är långsiktigt, både hållbart och lönsamt, och att

kråksången, att man kan liksom både gå med vinst och även också någonstans bidra fortsatt ekonomisk tillväxt, i alla fall en fortsatt utveckling i samhället

P: Okej.

U: Ja. Jag kan utveckla hur mycket som helst, haha.

P: Det räcker så. Driver ni några speciella projekt nu? Kortfattat.

U: Ja det beror på återigen vad ni menar med CSR. Menar ni med CSR mer typ sponsorskap och partnerskap med organisationer så har vi ju den typen också, men för mig är ju det en väldigt liten del av hållbarhetsarbetet.

P: Ja

U: Jag vet inte om det är det ni menar med CSR? P: Nej vi är nog inne mer på samma spår som dig.

U: Jag förstår, vad bra. Men vad gäller projekt så är det ju i framför allt våra, alltså vår business är projekt som pågår, att helt enkelt ta fram fler produkter och tjänster i samband med energieffektivisera samhället, men som vi också bedriver fint och kan sälja till kunder och tjäna pengar på. Både rena produkter men också våra tjänster som experter på energi. Utan mer en viktig del som den hållbara utvecklingen. Sen har vi andra specifika projekt som också till exempel vår leverantörsleds frågor, så att vi också är hållbara även i inköpsledet. Vi jobbar med avfallshantering, vi jobbar egentligen med mångfalden som hörnsten, jättemycket med att rekrytera brett. Att möjliggöra vår kundtjänst på så många språk som möjligt så att vi är tillgängliga till alla våra kunder. Sen har vi också den typen av projekt där vi samarbetar med mera välgörenhet.

P: Vad bra. Har ni några specifika strategier för att nå ut med det här till era kunder eller, ja folk liksom?

U: Nja alltså vi har ju en årlig hållbarhetsrapportering som kommer ut. Som sammanfattar allt det innefattar inom hållbarhet. Men sen så kommunicerar vi väldigt brett genom olika, ja, nyhetsbrev, utskick och kampanjer. Och givetvis i möten direkt med kunder, i relationsbyggande syfte, så att det är mycket hållbarhet.

(Vibration i bakgrund) U: Oj.

P: Oj, det var nog min mobil. Fortsätt!

U: Så det gör vi. Och det är också en intern resa som pågår då, att kommunicera internt kring de här frågorna, alla är medvetna om just bredden av hållbarheten.

P: Ja. Har ni, ja du arbetar ju med det här, men har ni en hel organisation som jobbar just med miljötänket? Eller är det hela…

U: Ja jag är ju den som med hållbarhet brett. Men sen har vi en miljöenhet också med miljöchef som jobbar mer dedikerat med miljö och klimatfrågor, och dom är mer en enhet med tre strateger som sitter med samordnare och så vidare. Sen har du ju också personer som jobbar med hälsa och säkerhet med ja, olika funktioner kan man säga.

P: Hur, följer ni upp det här på något sätt? Har ni, kan ni kolla att det ni gör faktiskt, liksom, ger utslag?

U: Ja, absolut, vi återigen, vår hållbarhetsrapport så har vi ju redovisat ett antal nyckeltal under åren. Framförallt på miljöområdet har vi ju under ganska lång tid mätt allt från koldioxidutsläpp till, ja, klimatnytta och ekologiska fotavtryck och så vidare. Sen även vad gäller olycksstatistik och jämställdhet och andra faktorer så mäter vi. Det som är utmaningen med att mäta just den nytta vi gör ute i samhället när vi hjälper till att till exempel energieffektivisera, är att kunna mäta det för att se vad för just nytta vi gör, men det gör vi. P: Okej. En sista fråga. När ni gör det här, har ni någon specifik målgrupp i tanke, eller gör ni det bara liksom för hela samhället?

U: Nej alltså vi tänker nog att just hållbarhetskommunikationen är just riktat till dom kunder och medarbetare som är lite mer än till det yttre intresserade av hållbarhetsfrågor, som vill ha lite mer djupare information och inte enbart ta till sig ett marknadsföringsbudskap, utan just vill ha den här spårbarheten och ”är det verkligen sant det ni säger” och den här transparensen. Och sen inte minst opinionsbildare, miljöorganisationer och även NGOer, dom är ju definitivt intresserade om vad som är bakom dom fina orden. Så det är lite mer kanske nischat till målgruppen än samhället brett vi tänker på

P: Okej. De var i princip de frågor jag hade, om inte du hade något mer att säga? U: Nej, inte så. Det låter bra, annars får ni höra av er med mera frågor.

In document Grön el är aldrig fel? (Page 52-56)

Related documents