Övriga modeller och kontrollvariabler

För att bredda studiens perspektiv genomfördes ett antal regressionsanalyser som prövade andra samband än de som har formulerats i studiens hypoteser. Resultaten av dessa regressionsanalyser visade bland annat på ett positivt samband mellan företag som har kvinnliga CFO:er och mängden frivillig finansiell- och hållbarhetsinformation. Det stöds av de antaganden som studien gjort kring att kvinnor har en högre riskaversion än män har, och de risker som finns med att inte avge en tillräckligt stor mängd frivillig rapportering utifrån intressenternas krav (Freeman & Reed, 1983). Studien fann även ett samband som indikerar att företag med äldre CEO:er avger en mindre mängd frivillig rapportering avseende jämställdhetsinformation än företag med yngre CEO:er. Intresset för jämställdhetsfrågor har ökat de senaste åren och blir en allt viktigare faktor i samhället. Detta kan vara en anledning till att yngre CEO:er lägger större vikt vid redovisning av frivillig jämställdhetsinformation då yngre CEO:er kan antas vara mer anpassningsbara jämfört med äldre CEO:er. Yngre CEO:er kan också antas vara mer intresserade av olika media än äldre CEO:er är, och det är till stor del där som samhällets ökade intresse för och krav på jämställdhetsinformation kommuniceras.

I de utökade regressionsanalyserna framkom även andra samband än de som formulerats i hypoteserna angående den påverkan managers utbildningsnivå har. Resultatet visade att företag med CEO:er med kandidatutbildning redovisar en mindre mängd frivillig jämställdhetsinformation än företag med CEO:er med magister- eller masterutbildning, vilket alltså indikerar att en högre utbildningsnivå hos CEO:n leder till att företaget redovisar en större mängd frivillig jämställdhetsinformation. Studien fann dock också att företag med CFO:er utan universitetsutbildning redovisar en större mängd frivillig jämställdhetsinformation än företag med CFO:er med magister- eller masterutbildning, vilket då indikerar det motsatta. Att managers utbildningsnivå skulle ha en påverkan på de beslut som fattas kring företagens frivilliga rapportering stöds av upper echelon theory (Hambrick & Mason, 1984). Att studien fann både positiva och negativa samband mellan managers utbildningsnivå och frivillig rapportering följer de varierande resultat som tidigare studier har fått (se till exempel: de Almeida & Lemes, 2019; Ge m.fl., 2011). Att en högre utbildningsnivå leder till att en större mängd frivillig rapportering avges kan som tidigare nämnt bero på att högre utbildningsnivå antas ha ett samband med högre riskaversion och större etisk medvetenhet, vilka båda antas påverka mängden frivillig rapportering positivt. Att utbildningsnivån har en negativ påverkan på den frivilliga rapporteringen skulle kunna bero på att en högre utbildningsnivå bidrar till högre självsäkerhet till följd av en större kunskapsbas. Nivån av självsäkerhet har i denna studie antagits påverka den frivilliga rapporteringen negativt.

I studien genomfördes även en regressionsanalys utan variablerna för CEO:ns respektive CFO:ns personliga egenskaperna för att undersöka om det skulle ha någon påverkan på den justerade förklaringsgraden. Modellen som prövade enbart kontrollvariablernas (exklusive variabeln som mätte erfarenhet då det är en personlig egenskap) påverkan på den totala mängden frivillig rapportering uppvisade en lägre justerad förklaringsgrad än den fullständiga modellen som inkluderade alla studiens variabler, dock var det endast en liten minskning från 34,2 % till 31,9 %. Det indikerar att studiens kontrollvariabler bidrar med en stor del av de justerade förklaringsgraderna som regressionsanalyserna uppvisar. Det kan alltså tolkas som att de personliga egenskaperna endast har en marginell påverkan på den frivilliga rapporteringen. För att kontrollera detta ytterligare gjordes därför en regressionsanalys som prövade endast variablerna som mätte personliga egenskaper mot den totala mängden frivillig rapportering. Denna modell gav sämst justerad förklaringsgrad av alla modeller i studien med endast 10,4 %, vilket ytterligare indikerade att de personliga egenskaperna endast kan förklara en liten andel av variationen i den frivilliga rapporteringen.

Studiens resultat visade på flera olika samband mellan vilken bransch företag tillhör och den totala mängden frivillig rapportering samt vilka kategorier av frivillig information som företag lägger vikt vid. Studien finner exempelvis negativa samband mellan företag i sjukvårdsbranschen och mängden frivillig rapportering, både totalt sett och inom de olika kategorierna. Företag inom branschen industri redovisar däremot generellt en större mängd frivillig information totalt sett och inom de olika kategorierna jämfört med flera av de andra branscherna som undersöktes. Att företag inom samma bransch redovisar en liknande mängd frivillig information kan stödjas av institutionell teori som beskriver hur företag inom samma område tenderar att bli mer och mer lika varandra (DiMaggio & Powell, 1983), vilket då även påverkar deras redovisningsval. Utifrån legitimitetsteorin (Dowling & Pfeffer, 1975) kan dessa samband motiveras genom att om många företag inom en viss bransch redovisar en stor mängd frivillig information kommer samhällets förväntningar på andra företag inom samma bransch att redovisa en liknande mängd frivillig information att öka. För att de företag som inte redovisar en lika stor mängd frivillig information ska uppfattas som legitima kommer de vara tvungna att justera den frivilliga rapporteringen utifrån samhällets nya och högre förväntningar. Att det finns skillnader i den frivilliga rapporteringen mellan olika branscher har även framkommit i andra studier inom området (se till exempel: Cooke, 1989; Meek m.fl., 1995).

Återkommande i regressionerna är att företagens storlek har en positiv påverkan på både den totala mängden frivillig rapportering och inom de olika kategorierna. Detta resultat kan stödjas av PAT (Watts & Zimmerman, 1978) som menar att större företag sätts under större press och mer granskning, vilket därmed leder till att deras incitament för att redovisa en

större mängd frivillig information ökar. Enligt agentteorin (Jensen & Meckling, 1976) är agentkostnaderna större i stora företag och genom att redovisa en större mängd frivillig information minskar informationsasymmetrin och med den även agentkostnaderna. Större företag kan även antas ha fler intressenter som har förväntningar och krav på företaget som företaget behöver anpassa sig till (Freeman & Reed, 1983). Att större företag redovisar en större mängd frivillig information är även i linje med vad tidigare studier kommit fram till (se till exempel: Broberg m.fl., 2010; Meek m.fl., 1995; Tagesson m.fl., 2009).

Regressionsmodellerna visade även på att mer lönsamma företag redovisar en större mängd frivillig information och att de framförallt redovisar en större mängd frivillig finansiell information än mindre lönsamma företag. Det kan stödjas med signalteorin (Spence, 1973) som menar att företag är mer benägna att visa det som ser bra ut, medan de försöker dölja det som kan uppfattas som negativt av intressenterna (Clarkson m.fl., 2008). Ett företag med hög lönsamhet vill således signalera det till intressenterna, vilket framförallt stöds av den ökade mängden frivillig finansiell information som redovisas av mer lönsamma företag enligt resultaten i denna studie. Ökad transparens i form av en större mängd frivillig rapportering innebär dock ökade kostnader för företagen i form av övervakning, revision och framtagning av material (Cooke, 1989). På grund av detta är det inte förvånande att mer lönsamma företag avger en större mängd frivillig rapportering än mindre lönsamma företag då de i större utsträckning har råd med dessa ökade kostnader.