7. Diskussion och slutsats
7.5 Förslag på fortsatt forskning
Denna studie undersöker hur personliga egenskaper hos företags CEO:er respektive CFO:er påverkar den frivilliga rapporteringen med 2018 som undersökningsår. Ett förslag på framtida forskning är att studera hur CEO:ns respektive CFO:ns personliga egenskaper påverkar den frivilliga rapporteringen över flera år. I denna studie framgår att CEO:er i genomsnitt innehar sina poster i 6,21 år och att CFO:er i genomsnitt innehar sina poster i 5,49 år. Att undersöka den frivilliga rapporteringen över flera år skulle innebära att studien har möjlighet att kunna upptäcka om det uppstår förändringar i den frivilliga rapporteringen. Exempelvis skulle eventuella förändringar som uppstår vid skifte av CEO eller CFO kunna observeras. Om allt annat lika, bortsett från byte av CEO eller CFO, och förändringar kan observeras i den frivilliga rapporteringen skulle det indikera att det är personliga egenskaper hos CEO:n eller CFO:n som påverkar förändringen. I dessa fall skulle även studien kunna granska vilka skillnader i personliga egenskaper som finns mellan den tidigare och den nya CEO:n eller CFO:n, för att kunna dra slutsatser om vilka faktorer som påverkar den frivilliga rapporteringen. En sådan studie skulle också kunna utvecklas genom att inkludera flera personliga egenskaper enligt resonemanget under avsnittet där studiens begräsningar beskrivs, vilket skulle kunna ge fler intressanta samband än vad denna studie har uppvisat. Ett annat förslag på en framtida studie är att genomföra en mer omfattande studie med en checklista bestående av fler punkter och fler kategorier av frivillig information. Det skulle ge en ännu tydligare bild av företagens frivilliga rapportering och vilka kategorier av frivillig information som läggs störst vikt vid. Denna studie granskar endast tre kategorier av frivillig information, en framtida mer omfattande studie kan granska betydligt fler kategorier. Det skulle även vara intressant att studera om det finns skillnader eller likheter mellan olika länder. Genom att utgå från samma checklista och genomföra replikerande studier i flera länder skulle studierna kunna jämföras och bidra till att slutsatser kan dras om eventuella kontextuella skillnader och likheter. Ytterligare ett förslag på framtida forskning är att istället för att använda sig av en checklista som kontrollerar om punkterna finns med i årsredovisningarna lägga mer fokus på vad informationen faktiskt säger. Det vill säga, att undersöka kvaliteten på den redovisade informationen snarare än mängden frivillig information.
I denna studie undersöktes CEO:ers och CFO:ers personliga egenskapers påverkan var för sig, och i studien är knappt några av sambanden för CEO:ers personliga egenskaper signifikanta. I en framtida studie skulle undersökningen istället kunna göras med utgångspunkten att CEO:n och CFO:n är ett team och ses som en enhet som tillsammans kan ha en påverkan på den frivilliga rapporteringen, vilket skulle kunna ge andra samband än de som påvisades i denna studie. Dessutom kan en studie med ett större urval än denna studie hade vara av intresse för att undvika problemen med CEO:ernas könsfördelning och med
koncentreringen av CEO:ernas utbildningsnivå som denna studie led av enligt resonemanget under avsnittet för studiens begräsningar. Avslutningsvis framkom i denna studie andra samband än de som hade formulerats i hypoteserna. Exempelvis indikerade resultaten av regressionsanalyserna att det finns ett positivt samband mellan kvinnliga CFO:er och mängden frivillig rapportering av hållbarhetsinformation samt ett positivt samband mellan CFO:er utan universitetsutbildning och mängden frivillig rapportering av jämställdhetsinformation. Ytterligare ett förslag på framtida forskning är därför en studie som undersöker dessa samband närmare.
Referenser
Abeysekera, I. (2008). Motivations behind human capital disclosure in annual reports. Accounting Forum, 32(1), 16–29.
Abeysekera, I., & Guthrie, J. (2004). Human capital reporting in a developing nation. The British Accounting Review, 36(3), 251–268.
Albert, S. M., & Duffy, J. (2012). Differences in risk aversion between young and older adults. Neuroscience and Neuroeconomics, (1), 3–9.
Alqatamin, R., Aribi, Z. A., & Arun, T. (2017). The effect of CEOs’ characteristics on
forward-looking information. Journal of Applied Accounting Research, 18(4), 402– 424.
Arvidsson, S. (2011). Disclosure of non‐financial information in the annual report: A management‐team perspective. Journal of Intellectual Capital, 12(2), 277–300. Avanza Bank AB. (2020). Aktielistan. Hämtad 2020-03-10 från
https://www.avanza.se/aktier/lista.html
Barako, D. G., & Brown, A. M. (2008). Corporate social reporting and board representation: Evidence from the Kenyan banking sector. Journal of Management & Governance, 12(4), 309–324.
Bear, S., Rahman, N., & Post, C. (2010). The impact of board diversity and gender composition on corporate social responsibility and firm reputation. Journal of Business Ethics, 97(2), 207–221.
Ben-Amar, W., Chang, M., & McIlkenny, P. (2017). Board gender diversity and corporate response to sustainability initiatives: Evidence from the carbon disclosure project. Journal of Business Ethics, 142(2), 369–383.
Bewley, K., & Li, Y. (2000). Disclosure of environmental information by Canadian manufacturing companies: A voluntary disclosure perspective. I A. Belal & S. Cooper (Red.), Advances in Environmental Accounting & Management (Vol. 1, s. 201–226). Bingley: Emerald Group Publishing Limited.
Beyer, A., Cohen, D. A., Lys, T. Z., & Walther, B. R. (2010). The financial reporting environment: Review of the recent literature. Journal of Accounting and Economics, 50, 296–343.
Boesso, G., & Kumar, K. (2007). Drivers of corporate voluntary disclosure: A framework and empirical evidence from Italy and the United States. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 20(2), 269–296.
Bokföringslag (SFS 1999:1078). Hämtad från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/bokforingslag-19991078_sfs-1999-1078
Bonsón, E., & Bednárová, M. (2015). CSR reporting practices of eurozone companies. Revista de Contabilidad, 18(2), 182–193.
Botosan, C. A. (1997). Disclosure level and the cost of equity capital. The Accounting Review, 72(3), 323–349.
Bowerman, B. L., O’Connell, R. T., & Koehler, A. B. (2005). Forecasting, time series, and regression (4. uppl.). Belmont: Brooks/Cole.
Broberg, P. (2006). Vad förklarar variationer i frivillig information? En studie av årsredovisningar från företag noterade på Stockholmsbörsen. (Magisteruppsats, Högskolan Kristianstad, Kristianstad). Hämtad från http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:230209/FULLTEXT01.pdf
Broberg, P., Tagesson, T., & Collin, S.-O. (2010). What explains variation in voluntary disclosure? A study of the annual reports of corporations listed on the Stockholm Stock Exchange. Journal of Management & Governance, 14(4), 351–377.
Bryman, A., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder (3. uppl.). Stockholm: Liber AB.
Bueno, G., Marcon, R., Pruner-da-Silva, A. L., & Ribeirete, F. (2018). The role of the board in voluntary disclosure. Corporate Governance: The International Journal of Business in Society, 18(5), 886–910.
Carpenter, V. L., & Feroz, E. H. (2001). Institutional theory and accounting rule choice: An analysis of four US state governments’ decisions to adopt generally accepted accounting principles. Accounting, Organizations and Society, 26(7), 565–596. Certo, S. T. (2003). Influencing initial public offering investors with prestige: Signaling with
board structures. Academy of Management Review, 28(3), 432–446.
Clarkson, M. E. (1995). A stakeholder framework for analyzing and evaluating corporate social performance. Academy of Management Review, 20(1), 92–117.
Clarkson, P. M., Li, Y., Richardson, G. D., & Vasvari, F. P. (2008). Revisiting the relation between environmental performance and environmental disclosure: An empirical analysis. Accounting, Organizations and Society, 33(4), 303–327.
Collin, S.-O. Y., Tagesson, T., Andersson, A., Cato, J., & Hansson, K. (2009). Explaining the choice of accounting standards in municipal corporations: Positive accounting theory and institutional theory as competitive or concurrent theories. Critical Perspectives on Accounting, 20(2), 141–174.
Connelly, B. L., Certo, S. T., Ireland, R. D., & Reutzel, C. R. (2011). Signaling theory: A review and assessment. Journal of Management, 37(1), 39–67.
Cooke, T. E. (1989). Voluntary corporate disclosure by Swedish companies. Journal of International Financial Management & Accounting, 1(2), 171–195.
David, M., & Sutton, C. D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod (1:3. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
de Almeida, N. S., & Lemes, S. (2019). Determinants of accounting choice: Do CFOs’ characteristics matter? Management Research Review, 43(2), 185–203. Deegan, C. (2002). Introduction: The legitimising effect of social and environmental
disclosures – A theoretical foundation. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 15(3), 282–311.
Deegan, C., & Unerman, J. (2011). Financial accounting theory (2. uppl.). Berkshire: McGraw-Hill Education.
Diamond, D. W., & Verrecchia, R. E. (1991). Disclosure, liquidity, and the cost of capital. The Journal of Finance, 46(4), 1325–1359.
DiMaggio, P. J., & Powell, W. W. (1983). The iron cage revisited: Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. American Sociological Review, 48(2), 147–160.
Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. (2018). Statistisk verktygslåda 1 (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Dowling, J., & Pfeffer, J. (1975). Organizational legitimacy: Social values and organizational behavior. The Pacific Sociological Review, 18(1), 122–136.
Eng, L. L., & Mak, Y. T. (2003). Corporate governance and voluntary disclosure. Journal of Accounting and Public Policy, 22(4), 325–345.
Falkman, P., & Tagesson, T. (2008). Accrual accounting does not necessarily mean accrual accounting: Factors that counteract compliance with accounting standards in Swedish municipal accounting. Scandinavian Journal of Management, 24(3), 271– 283.
FAR. (2016). FAQ Hållbarhetsrapportering enligt ÅRL. Hämtad från https://www.far.se/globalassets/pdf-ovrigt/faq-
hallbarhetsrapportering_slutgiltig.pdf
Firth, M. (1979). The impact of size, stock market listing, and auditors on voluntary disclosure in corporate annual reports. Accounting and Business Research, 9(36), 273–280.
Francis, B., Hasan, I., Park, J. C., & Wu, Q. (2015). Gender differences in financial reporting decision making: Evidence from accounting conservatism. Contemporary
Accounting Research, 32(3), 1285–1318.
Freeman, R. E., & Reed, D. L. (1983). Stockholders and stakeholders: A new perspective on corporate governance. California Management Review, 25(3), 88–106.
Gamerschlag, R., Möller, K., & Verbeeten, F. (2011). Determinants of voluntary CSR
disclosure: Empirical evidence from Germany. Review of Managerial Science, 5(2), 233–262.
Ge, W., Matsumoto, D., & Zhang, J. L. (2011). Do CFOs have style? An empirical investigation of the effect of individual CFOs on accounting practices. Contemporary Accounting Research, 28(4), 1141–1179.
Geiger, M. A., & North, D. S. (2006). Does hiring a new CFO change things? An
investigation of changes in discretionary accruals. The Accounting Review, 81(4), 781–809.
Gray, R., Kouhy, R., & Lavers, S. (1995). Corporate social and environmental reporting: A review of the literature and a longitudinal study of UK disclosure. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 8(2), 47–77.
Hambrick, D. C. (2007). Upper echelons theory: An update. Academy of Management Review, 32(2), 334–343.
Hambrick, D. C., & Mason, P. A. (1984). Upper echelons: The organization as a reflection of its top managers. Academy of Management Review, 9(2), 193–206.
Ho, S. S. M., Yuansha Li, A., Tam, K., & Zhang, F. (2015). CEO gender, ethical leadership, and accounting conservatism. Journal of Business Ethics, 127(2), 351–370. Huafang, X., & Jianguo, Y. (2007). Ownership structure, board composition and corporate
voluntary disclosure: Evidence from listed companies in China. Managerial Auditing Journal, 22(6), 604–619.
Hummel, K., & Schlick, C. (2016). The relationship between sustainability performance and sustainability disclosure – Reconciling voluntary disclosure theory and legitimacy theory. Journal of Accounting and Public Policy, 35(5), 455–476.
Islam, M. A., & Deegan, C. (2008). Motivations for an organisation within a developing country to report social responsibility information: Evidence from Bangladesh. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 21(6), 850–874.
Jankensgård, H. (2018). Between a rock and a hard place: New evidence on the relationship between ownership and voluntary disclosure. International Review of Financial Analysis, 56, 281–291.
Jensen, M. C., & Meckling, W. H. (1976). Theory of the firm: Managerial behavior, agency costs and ownership structure. Journal of Financial Economics, 3(4), 305–360.
Jianakoplos, N. A., & Bernasek, A. (1998). Are women more risk averse? Economic Inquiry, 36(4), 620–630.
Kanton finansiella rådgivning AB. (2019). Årets börsbolag 2019, kriterier bästa
årsredovisning. Hämtad från https://www.kanton.se/upl/files/162782/kriterier- basta-arsredovisning-arets-borsbolag-2019.pdf
Khlif, H., & Achek, I. (2017). Gender in accounting research: A review. Managerial Auditing Journal, 32(6), 627–655.
Kollegiet för svensk bolagsstyrning. (2020). Svensk kod för bolagsstyrning. Hämtad från http://www.bolagsstyrning.se/UserFiles/Koden/2020/Svensk_kod_for_bolagsstyr ning_gallande_fran_1_januari_2020_00000002.pdf
Levy, H., Shalev, R., & Zur, E. (2018). The effect of CFO personal litigation risk on firms’ disclosure and accounting choices. Contemporary Accounting Research, 35(1), 434–463.
Liao, L., Luo, L., & Tang, Q. (2015). Gender diversity, board independence, environmental committee and greenhouse gas disclosure. The British Accounting Review, 47(4), 409–424.
Meek, G. K., Roberts, C. B., & Gray, S. J. (1995). Factors influencing voluntary annual report disclosures by U.S., U.K. and Continental European multinational corporations. Journal of International Business Studies, 26(3), 555–572.
Meyer, J. W., & Rowan, B. (1977). Institutionalized organizations: Formal structure as myth and ceremony. American Journal of Sociology, 83(2), 340–363.
Nadeem, M. (2020). Does board gender diversity influence voluntary disclosure of intellectual capital in initial public offering prospectuses? Evidence from China. Corporate Governance: An International Review, 28(2), 100–118.
Nasdaq, Inc. (2018). Regelverk för emittenter. Hämtad från
https://www.nasdaq.com/docs/Nasdaq%20Stockholms%20regelverk%20f%C3%B 6r%20emittenter%20-%201%20januari%202019.pdf
Nasdaq, Inc. (2020). Aktier — Aktiekurser för bolag listade på Nasdaq Nordic. Hämtad 2020-03-10 från http://www.nasdaqomxnordic.com/aktier
Neu, D., Warsame, H., & Pedwell, K. (1998). Managing public impressions: Environmental disclosures in annual reports. Accounting, Organizations and Society, 23(3), 265– 282.
Oxelheim, L. (2006). Ingen indikation på ökad transparens — Hjälper IFRS aktieägare förstå konkurrenskraft och företagsprestation? Tidningen Balans, (4), 36–39. Palvia, A., Vähämaa, E., & Vähämaa, S. (2015). Are female CEOs and chairwomen more
conservative and risk averse? Evidence from the banking industry during the financial crisis. Journal of Business Ethics, 131(3), 577–594.
Roberts, R. W. (1992). Determinants of corporate social responsibility disclosure: An application of stakeholder theory. Accounting, Organizations and Society, 17(6), 595–612.
Romppala, H., & Boija, B. (2018). Kvinnor och frivillig redovisning: Påverkar könsfördelningen i ledningen svenska börsnoterade företags frivilliga redovisning? (Kandidatuppsats, Uppsala universitet, Uppsala). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-355053
Runesson, E., Samani, N., & Marton, J. (2018). Financial accounting theory — An accounting quality approach (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Said, R., Omar, N., & Abdullah, W. N. (2013). Empirical investigations on boards, business characteristics, human capital and environmental reporting. Social Responsibility Journal, 9(4), 534–553.
Samaha, K., Khlif, H., & Hussainey, K. (2015). The impact of board and audit committee characteristics on voluntary disclosure: A meta-analysis. Journal of International Accounting, Auditing and Taxation, 24, 13–28.
Sethi, S. P. (1978). Advocacy advertising — The American experience. California Management Review, 21(1), 55–67.
Sierra, L., Zorio, A., & García‐Benau, M. A. (2013). Sustainable development and assurance of corporate social responsibility reports published by Ibex-35 companies.
Corporate Social Responsibility and Environmental Management, 20(6), 359– 370.
Smith Bamber, L., Jiang, J., & Yanyan Wang, I. (2010). What’s my style? The influence of top managers on voluntary corporate financial disclosure. The Accounting Review, 85(4), 1131–1162.
Spence, M. (1973). Job market signaling. The Quarterly Journal of Economics, 87(3), 355– 374.
Svensk Handel. (2018). Svensk Handels hållbarhetsundersökning. Hämtad från https://www.svenskhandel.se/globalassets/dokument/aktuellt-och- opinion/rapporter-och-foldrar/hallbar-handel/svensk-handels- hallbarhetsundersokning-2018.pdf
Svenskt Näringsliv. (2017). Kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden. Hämtad 2020-03-19 från https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/fakta-om-loner-och- arbetstid/fola2018/2-kvinnor-och-man-pa-den-svenska-
arbetsmarknaden_714295.html
Sveriges Riksbank. (2020). Årsgenomsnitt valutakurser (ackumulerat). Hämtad 2020-04- 19 från https://www.riksbank.se/sv/statistik/sok-rantor--
valutakurser/arsgenomsnitt-valutakurser/?y=2018&m=12&s=Comma&f=y Tagesson, T., Blank, V., Broberg, P., & Collin, S.-O. (2009). What explains the extent and
content of social and environmental disclosures on corporate websites: A study of social and environmental reporting in Swedish listed corporations. Corporate Social Responsibility and Environmental Management, 16(6), 352–364.
Tejedo-Romero, F., Rodrigues, L. L., & Craig, R. (2017). Women directors and disclosure of intellectual capital information. European Research on Management and Business Economics, 23(3), 123–131.
Trang, V. T. T., & Phuong, N. C. (2015). The disclosure in the annual reports by the listed companies on the Ho Chi Minh Stock Exchange. International Journal of Business and Social Science, 6(12), 117–126.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från
Vural, D. (2017). Disclosing the books: Evidence on Swedish publicly listed firms’ accounting disclosure practices. (Doktorsavhandling, Uppsala universitet,
Uppsala). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-318594 Watson, A., Shrives, P., & Marston, C. (2002). Voluntary disclosure of accounting ratios in
the UK. The British Accounting Review, 34(4), 289–313.
Watts, R. L., & Zimmerman, J. L. (1978). Towards a positive theory of the determination of accounting standards. The Accounting Review, 53(1), 112–134.
Watts, R. L., & Zimmerman, J. L. (1979). The demand for and supply of accounting theories: The market for excuses. The Accounting Review, 54(2), 273–305. Watts, R. L., & Zimmerman, J. L. (1990). Positive accounting theory: A ten year
perspective. The Accounting Review, 65(1), 131–156.
Wiseman, J. (1982). An evaluation of environmental disclosures made in corporate annual reports. Accounting, Organizations and Society, 7(1), 53–63.
Zahra, S. A., Priem, R. L., & Rasheed, A. A. (2007). Understanding the causes and effects of top management fraud. Organizational Dynamics, 36(2), 122–139.
Årsredovisningslag (SFS 1995:1554). Hämtad från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/arsredovisningslag-19951554_sfs-1995-1554
Bilagor
Bilaga 1. Checklista för frivillig rapportering
Modifierad och anpassad utifrån Broberg (2006) och Kanton finansiella rådgivning AB (2019). Checklista Allmän företagsinformation 1. Företagshistoria 2. Vision 3. Affärsidé
Poäng ges när affärsidén är explicit uttryckt. 4. Affärsmodell
Hur företaget bedriver verksamhet, placering i värdekedja. Företagsstrategi
1. Konkreta strategier
2. Policy och huvudsakliga mål
3. Uppföljning av tidigare redovisade huvudsakliga mål (diskussion angående eventuella avvikelser)
4. Kommentar till hur strategiska/affärsmässiga vägval har inverkat på företagets utveckling i VD-ord
5. Företagets totala marknadsandel alternativt majoriteten av
affärsområdenas/delverksamheternas marknadsandelar kvantifierade i SEK eller procent
6. Övergripande trender som ledningen har identifierat och tror har påverkat branschens eller företagets verksamhet (sociala, demografiska, teknologiska, politiska förändringar m.m.) Framtidsutsikter 1. Försäljningsprognoser anges 2. Resultatprognoser anges 3. Kassaflödesprognoser anges 4. Orderingång 5. Orderstock
Aktiekursinformation
1. Börsvärde (marknadsvärde) vid årets slut 2. Börsvärdetrend
3. Aktiekurs över året i förhållande till generalindex (totalindex) 4. Aktiekurs över året i förhållande till branschindex
5. Total avkastning (utdelning + förändring i marknadsvärdet) 6. Eget kapital (substansvärde) per aktie
7. Direktavkastning (utdelning per aktie i procent av kursen) 8. Högsta betalkurs under året
9. Lägsta betalkurs under året 10. Omsättning av aktien
11. Ägare per land (andel av kapital och/eller röster)
12. Ägarkategorier (andel av kapital och/eller röster) (utländska, fonder, privatpersoner, osv)
13. Antal aktier per betydande aktieägare
14. Betydande aktieägares innehav i förhållande till totalt antal aktier (röster) 15. Betydande aktieägares innehav i förhållande till totalt antal aktier (kapital) 16. Namn på mäklarfirmor och banker som följer företaget
17. Namn på analytiker som följer företaget 18. Utdelningspolicy / utdelningspolitik Jämställdhetsinformation
1. Könsfördelning i styrelsen anges 2. Könsfördelning bland anställda anges
3. Andel eller antal kvinnor i ledande befattning anges
4. Kvantitativa mål avseende andel eller antal kvinnor i styrelsen, bland anställda eller i ledande befattning anges
5. Mål avseende jämställdhet anges
6. Jämställdhets- eller mångfaldsarbete/strategi beskrivs 7. Andel eller antal nyanställda kvinnor under året anges 8. Arbete mot diskriminering beskrivs
Hållbarhetsinformation
Informationen ska framgå i årsredovisningen. Ska återfinnas i samlad form.
1. Redogörelse för företagets väsentlighetsanalys och viktigaste hållbarhetsfrågor samt hur företagets intressenter har involverats i processen
2. Kvantifierade hållbarhetsrelaterade mål 3. Motivering till val av hållbarhetsrelaterade mål
5. Uppföljning av hållbarhetsmål i form av en kvalitativ diskussion kring utfallet 6. Kommentar till hållbarhetsarbetet företaget bedriver i VD-ord
Finansiell information
1. Räntabilitet på eget kapital 5-årsöversikt
2. Rörelsemarginal 5-årsöversikt
3. Resultat efter skatt per aktie 5-årsöversikt
4. Eget kapital per aktie 5-årsöversikt
5. Utdelning per aktie 5-årsöversikt
6. Aktiekurs vid periodens slut 5-årsöversikt
7. Kommentar till finansiell utveckling i VD-ord 8. Finansiell strategi och finansiella mål anges
9. Utfall av finansiella mål i form av en kvantifierad redogörelse
Bilaga 2. Sammanställning över samtliga regressionskörningar inklusive hypotessammanställning
Beroende variabel Oberoende
variabel Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 Modell 6 Modell 7 Modell 8 Modell 9 Modell 10 Modell 11
Förväntat
samband Resultat
H1a Mängd CEO kön - - Positivt Förkastas
H1b Mängd CFO kön Positivt† Positivt* Positivt Förkastas ej
H1c Jämställdhetsinformation CEO kön - - Positivt Förkastas
H1d Jämställdhetsinformation CFO kön - - Positivt Förkastas
H2a Mängd CEO ålder - - Positivt Förkastas
H2b Mängd CFO ålder Positivt* Positivt† Positivt Förkastas ej
H2c Hållbarhetsinformation CEO ålder - Negativt Förkastas
H2d Hållbarhetsinformation CFO ålder - Negativt Förkastas
H3a Mängd CEO utbildning - - Positivt Förkastas
H3b Mängd CFO utbildning Positivt* Positivt* Positivt Förkastas ej
H3c Finansiell information CEO utbildning Negativt* Positivt Förkastas
H3d Finansiell information CFO utbildning Positivt† Positivt Förkastas ej
Hållbarhetsinformation CEO kön - - -
Hållbarhetsinformation CFO kön Positivt† - -
Finansiell information CEO kön - - -
Finansiell information CFO kön Positivt† - -
Jämställdhetsinformation CEO ålder Negativt† - -
Jämställdhetsinformation CFO ålder - - -
Jämställdhetsinformation CEO utbildning Positivt† - -