Övrigt innovationsstöd

När en idé från högskolan har verifierats och det har skapats ett bolag för att utveckla idén, finns det en uppsjö av olika innovationsstödj-ande aktörer spridda över linnovationsstödj-andet. En bild som ofta brukar refereras till vid beskrivning av innovationsstöd är en kartläggning publicerad av tidningen Sydsvenskan år 2013.⁵⁴ I den hade tidningen identifierat 120 olika aktörer i Skåne, som själva definierade sig som innova-tionsstödjande verksamheter. Det tillgängliga innovationsstödet sammanfattning varierar förstås över landet, men landets mer folkrika regioner uppvisar en liknande bild som den Sydsvenskan redovisade om Skåne.

Vinnovas olika satsningar för att främja högskolornas innovationsstöd Under 2018 investerade Vinnova cirka 3,3 miljarder kronor i forsk-nings- och innovationsprojekt Av dessa beviljades knappt 40 pro-cent till projekt vid landets högskolor.⁵⁵

Sedan 2012 har Vinnova haft ett finansieringsprogram (Validering för Tillämpning 1 – VFT-1) för att verifiera och utveckla tidiga idéer sprungna ur högskolor. Innan 2012 fanns mindre spridda initiativ för finansiering av tidiga idéer.

Ett typiskt VFT-projekt genomförs under 1–6 månader genom att någon eller några aktiviteter genomförs för att svara på frågor kopplat till bland annat kundbehov och kommersiell potential. Mål-gruppen för användning av VFT-medel är studenter, forskare och anställda vid högskolor och forskningsinstitut. Aktiviteterna kan ut-föras av externa konsulter, av sökande, av affärscoach eller en kombi-nation av dessa. Syfte med VFT är att stödja tillämpning och nyttiggörande av innovativa idéer genom att verifiera/validera idéer och affärskoncept med potential att generera varor och tjänster som

53 Intervju med RISE TTO-verksamhet. Genomförd 12 maj 2020.

54 Sydsvenskans hemsida (24 augusti 2020): www.sydsvenskan.se/2014-01-28/konstigt-nar-det-offentliga-goder-sig-sjalvt.

Innovationslandet Sverige SOU 2020:59

96

kan bidra till hållbar tillväxt, ökad konkurrenskraft och samhälls-nytta. En viss del av bidraget får gå till sökandens, det vill säga för högskolors del innovationskontorets, omkostnader för att bedöma, administrera och följa upp arbetet (max 10 procent av den beviljade summan).

Under åren 2017–2019 fanns även VFT+. VFT+ riktade sig mot särskilt framgångsrika projekt/bolag. Dessa kunde, efter en samord-nad bedömningsprocess från samtliga innovationskontor, erhålla finansiering med upp till 400 000 kronor per projekt eller bolag.

Medlen fick användas för acceleration och utveckling. Satsningen på VFT+ byggde på behovet av ytterligare finansiering för idéer som ansågs ha större behov, till exempel inom life science och AI. 25 mil-joner kronor (varav cirka 16 mnkr till landets högskolor) allokerades totalt under 3 år och typiskt har nationellt cirka 20–30 projekt/bolag kunnat beviljas finansiering per år.

K3-projekten är ett samlingsnamn för 17 projekt som finansieras av Vinnova inom ramen för utlysningen ”Utveckling av lärosätenas samverkanskapacitet”. Överlag har projekten pågått sedan november 2017 och avslutas i slutet av 2020. Projekten har utvecklats, leds och genomförs av den svenska universitets- och högskolesektorn. 31 uni-versitet och högskolor deltar i projekten och de flesta högskolor är delaktiga i flera projekt.

Regioner och kommuner är viktiga aktörer i innovationsstödet

En viktig aktör i innovationsstödet är regionerna och det stöd som finns inom hälso- och sjukvården. Inom flera regioner finns det innovationsstöd för företag som vill komma i kontakt med regionen (utifrån och in) och även för de anställda som vill utveckla sina egna idéer (inifrån och ut). De anställda i regionerna är ofta forskare som går mellan sina roller exempelvis i sjukvården och akademin.⁵⁶ Det finns således också därför i flera regioner diskussioner om lärar-undantaget och regionens rätt till de anställdas idéer.

I landets 290 kommuner finns det ett omfattande och diversi-fierat innovationsstöd, som på många ställen har liknande funktioner som hos regionerna – dels inifrån medarbetare och verksamhet och

56 M. Fröberg, P. Mattsson, J. Sörvik och A. Zingmark: Innovationsslussar inom Hälso- och Sjukvården – Halvtidsutvärdering; Vinnova rapport, VR 2013:04.

SOU 2020:59 Innovationslandet Sverige

ut, dels utifrån samarbetspartners och andra viktiga aktörer och in i verksamheten. Hos många kan detta också vara en del i kommunens allmänna näringslivsarbete. Exakt hur kommunernas innovations-stödjande arbete fungerar har utredningen inte haft resurser att studera men konstaterar att många har olika former av samarbete med högskolorna. Särskilt ofta inom ramen för inkubatorer och tek-nikparker. Även hos kommuner förekommer det att medarbetare har tjänster delade mellan kommun och högskola.

EU har satsningar som kan vara relevanta för högskolorna

Från EU finns det flera satsningar som kan vara relevanta för högskolornas arbete med innovation/nyttiggörande. En viktig sats-ning för en del av innovationskontoren på högskolorna är The Euro-pean Institute of Innovation and Technology (EIT). EIT är ett EU-organ, som skapades av Europeiska unionen, 2008 för att stärka EU:s innovationsförmåga. Sedan år 2009 har EIT utlyst möjligheten att skapa konsortier, så kallade Knowledge & Innovation Communi-ties (KIC), för att verkställa aktiviteter kopplade till de strategiska områdena med avsikt att skapa samhällsnytta ur forskning och inno-vation. Det finns i dag åtta konsortier (klimat, digitalisering, livs-medel, hälsa, tillverkning, energi, material och urban mobilitet), som består av partners från industri, universitet, forskningsinstitut och kommuner och regioner över hela Europa. Till de svenska högskolor som är tongivande i olika KIC räknas bland annat Chalmers, KTH och Lunds universitet.⁵⁷

En annan central del i det regionala och kommunala innovations-stödet är den Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF) och tematiskt område 1: att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. Enligt Tillväxtverket, den förvaltande svenska myndig-heten för ERUF, så hade det under perioden januari 2014–janu-ari 2018 genomförts 145 projekt till ett värde av 1,3 miljarder kronor (endast ERUF-medel) i Sverige. Det finns exempel på innovations-kontor som har deltagit i ERUF-finansierade projekt, till exempel projektet Utmaningsbaserad Kunskapsdriven Innovation, som var ett samverkansprojekt (2017–2019) mellan Göteborgs universitet och

57 EIT:s hemsida (22 september 2020): https://eit.europa.eu/sv/in-your-language.

Innovationslandet Sverige SOU 2020:59

98

Högskolan Väst, för att främja studenters entreprenörskap⁵⁸. Ett annat exempel på högskolenära ERUF-projekt är Innovation+ i Västerbotten, som hade till syfte att stärka innovationssamverkan mellan region, kommuner, inkubatorer och universitet inom hälsa, vård och omsorg. Ett tredje exempel är Business Incubation 2020, som hade till syfte att stärka samverkan mellan inkubatorer i Skåne och Blekinge⁵⁹.

3.4 Om stödsystemets processer för att öka nyttiggörande och innovation

I kommande avsnitt presenteras hur det högskolenära stödsystemet arbetar för att öka nyttiggörande och driva fram fler innovationer.